Miljöministeriets arbetsgrupp föreslår att investeringsstödet för studentbostäder avskaffas och att lånetiden för räntestödda lån förkortas. Enligt Sakari Tuomisto vid Finlands studentkårers förbund (SYL) kan detta leda till ökade hyror och färre nybyggda studentbostäder. Samtidigt är det oklart om studiestödet kommer att anpassas för att kompensera högre boendekostnader, vilket väcker oro bland studenter.
Miljöministeriets arbetsgrupp publicerade nyligen rekommendationer gällande förändringar i den statligt stödda bostadsproduktionen.
Enligt arbetsgruppen syftar förändringarna till att effektivisera användningen av statliga stöd och öka självfinansieringen inom bostadssektorn.
Ett av de mer kontroversiella förslagen innebär att investeringsstödet för de flesta studentbostäder skulle tas bort. Samtidigt kortas lånetiderna för räntestödda bostadslån från 40 till 30 år. Detta skulle kunna leda till högre byggkostnader och därmed ökade hyror för studenter.
För att förstå konsekvenserna av dessa förändringar har vi pratat med Sakari Tuomisto, sakkunnig inom socialpolitik vid Finlands studentkårers förbund (SYL).
Han påpekar att förändringarna fortfarande är på rekommendationsnivå och ännu inte har godkänts av politiskerna.
– Om politikerna beslutar att genomföra rekommendationerna, kommer stödet för byggandet av studentbostäder att förändras avsevärt. Nya studentbostäder skulle i framtiden huvudsakligen eller helt finansieras med lån, och direkta investeringsbidrag skulle inte längre ges. Hittills har 15 procent av byggkostnaderna täckts av ett statligt bidrag, vilket har varit avgörande för att hålla nere hyrorna,” säger han.
Konsekvensen av en sådan förändring skulle kunna vara att hyresnivåerna för studentbostäder successivt höjs, samtidigt som utbudet av studentbostäder kan minska eftersom färre projekt skulle vara ekonomiskt genomförbara.
– Mest sannolikt skulle förändringarna i produktionsstödet träda i kraft tidigast vid början av nästa år. Om dessa rekommendationer följs och kommande regeringar inte förbättrar situationen, skulle hyrorna för studentbostäder gradvis stiga i takt med att nya bostäder byggs under det nya systemet. Det är osannolikt att studiestödet justeras för att kompensera eventuella hyreshöjningar, även om en totalreform av studiestödet pågår,” förklarar Tuomisto.
Ekonomiska begränsningar en utmaning – hur kommer framtidens studentbostäder att finansieras?
SYL har varit i dialog med beslutsfattare för att lyfta studenters oro och försöka påverka beslutsprocessen. Enligt Tuomisto är relationen till miljöministeriet god, men de ekonomiska begränsningarna gör det svårare att hitta en optimal lösning.
På frågan om det finns alternativa lösningar för att säkerställa byggandet av studentbostäder utan att hyrorna skjuter i höjden svarar Tuomisto att en fortsättning på investeringsbidraget för särskilda grupper vore en lösning, men att det även finns andra möjligheter.
– Till exempel skulle EU:s bostadsfinansieringsinstrument kunna vara en lösning i framtiden, säger han.
Sammanfattningsvis kan miljöministeriets förslag medföra betydande förändringar för studentbostadsmarknaden. Även om vissa justeringar kan ge större flexibilitet i byggandet, finns en påtaglig risk för högre hyror och ett minskat utbud av studentbostäder.
Mycket beror nu på hur beslutsfattarna väljer att gå vidare – och vilka konsekvenser det får för studenternas ekonomi i framtiden.
