Hoppa till innehåll

Regeringen föreslår en totalreform av studiestödet

Mera fyrk till studerande, flera stödmånader och det ska vara enklare att få studielånskompensation. Allt detta utan att det kostar något?

Regeringen Orpo vill göra en totalreform av studiestödet. I en rapport som beställts av undervisnings- och kulturministeriet lyfts flera åtgärder fram. 

Bland annat föreslås det att beloppet av studiestödet höjs och att dess indexbindning återinförs. Det vill säga att beloppet justeras i takt med inflationen. Dessutom föreslår arbetsgruppen att antalet stödmånader ökas. 

Studielånskompensationen ska även ses över. Ett förslag är att den skulle tillämpas stegvis. Det skulle göra det lättare att få kompensation, göra systemet mer flexibelt och gynna användningen av lånet. 

De här förslagen har mötts med entusiasm från studerandeorganisationer. SAMOK och FSF (samarbetsorganisationerna för yrkes- respektive högskolestuderande) konstaterar att regeringen nu har en möjlighet att korrigera och inte bara skära ner. 

Det finns ändå en hake. Det hela ska nämligen helst ske kostnadsneutralt, vilket väcker kritik. 

”Den stora frågan är, hur kan vi få fram ett bättre system med de resurser vi har idag?”

Sandra Bergqvist, Ungdomsminister

– För reformen behövs också investeringar. Utan tilläggspengar skulle varje reparationsåtgärd ha ett smärtsamt pris, då man på motsvarande sätt borde spara på annat håll. Vi vill inte att problemen ska åtgärdas på annat håll, säger Maria Saita styrelseledamot vid FSF i ett pressmeddelande.

Svårt att göra en kostnadsneutral reform

Är det verkligen möjligt att genomföra en kostnadsneutral reform av studiestödet, samtidigt som arbetsgruppens förslag är att beloppet på studiestödet höjs och indexbindningen återinförs? Ungdomsminister Sandra Bergqvist vill lösa den onekligen knepiga ekvationen.

– Det ekonomiska läget gör att det inte finns så mycket pengar att skjuta till. Den stora frågan är, hur kan vi få fram ett bättre system med de resurser vi har idag och hur skulle förändringarna se ut, säger Bergqvist. 

Ungdomsminister Sandra Bergqvist Foto: Jonathan Fagerholm
Ungdomsminister Sandra Bergqvist har fått det otacksamma uppdraget att förbereda en reform av studiestödet utan tilläggsfinansiering. Foto: Jonathan Fagerholm

Även om rapporten kom med en del förslag, så är det väldigt mycket som är öppet i dagsläget. Bergqvist hoppas ändå på att det går att få fram en reform som passar in i den offentliga ekonomin men som också stöder studerande. 

– Jag förstår att trycket på att få in mera pengar i systemet är stort, men trycket på att hålla ner de offentliga utgifterna är precis lika stort. Vi ska se var vi landar med reformen men jag är tacksam för det arbete studentorganisationerna gjort och jag tror vi kan hitta en väg att gå vidare med, säger Bergqvist.

Kan regeringen vinna tillbaka studerandes förtroende?

Ida Slöör, ordförande för Svensk Ungdoms Högskolepolitiska Utskott, konstaterar att reformförslaget innehåller positiva aspekter, men tror knappast att det är tillräckligt för att vinna tillbaka studerandes förtroende för regeringen. 

– Jag tror att reformen är ett steg i rätt riktning. Den innehåller flera bra grejer, såsom återinförandet av indexbindningen och ett ökat antal stödmånader. Samtidigt tror jag inte att det helt kommer att räcka till. Faktum är att många studerande har känt sig bortprioriterade under den här regeringsperioden. 

Slöör uttrycker, precis som Samok och FSF, oro över idén att reformen ska vara kostnadsneutral. 

– Det känns naivt att tro att det här går att göra kostnadsneutralt. Jag är rädd för att det hela faller platt eller alternativt att det skärs ner från andra håll som på ett negativt sätt påverkar studerande. 

Svensk Ungdoms främsta kritik mot vårt nuvarande studiestödssystem är hur lånebetonat det blivit. Därför välkomnar de alla försök att förändra det faktumet. 

– Räknar man ihop studiestödet och bostadsbidraget så räcker det inte till för hyran för en studiebostad i huvudstadsregionen. Studerande är princip den enda gruppen i samhället som förväntas leva på lån. Det är helt klart att studiestödet borde höjas, säger Slöör. 

Slöör kritiserar också att studerande inte kommer få stöd under sommarmånaderna. Studerande kan sitta risigt till ifall de inte får sommarjobb, vilket inte är det lättaste med tanke på hur arbetsmarknaden ser ut för tillfället.

Jonathan Fagerholm är Studentbladets chefredaktör 2024-2025. Han studerar historia vid Helsingfors universitet.

Vad tycker du?