Hoppa till innehåll

Det här skrev Studentbladet år 1979: Ekonomiska problem, rasism, ensamhet… – utlänningar sitter löst

Fördomarna mot utlänningar håller på att öka här i Finland. Det här säger Vinaya Gupta, ordförande för de utländska studerandenas intresseförening i Finland. Fördomarna finns inte bara hos den vanliga finländaren utan också bland myndigheterna. De lagar och förordningar som styr utlänningarnas liv och leverne här i Finland är helt godtyckliga. Speciellt de utlänningar som kommer från utvecklingsländer blir dåligt behandlade. 

I Finland finns idag cirka sextusen utlänningar. Av dessa är cirka sjuhundra studerande. 

För att få studera i Finland måste utlänningarna garantera att de kan finansiera sina studier. Något egentligt stipendiesystem finns inte och endast de utlänningar som bott två år i Finland eller den som är gift med en finländare har möjlighet att få studielån. I praktiken är det endast de som är gifta med finländska medborgare som får lånet, berättar Vinaya Gupta. Han själv är hemma från Indien och har bott i Finland i sju år. Han studerar kemi vid Helsingfors universitet. 

– Informationen om vad Finland är, vilka lagar som råder hör, vilka arbetsmöjligheterna är och så vidare är mycket dålig. De utlänningar som kommer till Finland vet inte vad som väntar dem, säger Vinya Gupta. Och inte blir saken bättre av att man är här. 

– Uppehållstillstånd dras in, man utvisas utan att ens få veta varför. Man får inte studielån. Inte arbete och går man sen till socialbyrån för att få lite understöd är de där skyldiga att meddela passbyrån och polisen att den och den inte klarar sig ekonomiskt och så blir ens visum kanske indraget och man blir utvisad. 

– De som studerar här måste verkligen ha det ekonomiskt ganska bra före de kommer hit. Alla de som kommer från utvecklingsländerna måste dessutom ha ett reservkonto på 3 000 mark på någon bank. Så att myndigheterna kan skicka en hem om man gör någonting ”dumt”, berättar Vinaya Gupta. 

Utlänningsbyrån, den centrala instans som tar hand om utlämningsärendena, är inte villig att diskutera. Vinaya Gupta berättar om en tillställning som en ämnesförening vid HU ordnade för en vecka sedan där man skulle behandla de utländska studerandenas villkor här i Finland. Det var en helt seriös tillställning, med experter från olika områden. Men representanten för utlänningsbyrån såg sig föranledd att ta på näsan och tåga ut. 

Finlands Studentkårers Förbund och de utländska studerandenas intresseförening (Association of Foreign Students in Finland) skickade en gemensam skrivelse till inrikesministern Eino Uusitalo i slutet av februari, där man krävde förbättringar. 

Fredagen den 20 april 1979, Studentbladet 6/79, text: Camilla Nylund. Illustrationen är skapad av Peik Bäckström.

Chefredaktörens not

För 45 år sedan fanns det  cirka 700 internationella studerande i Finland, idag är den motsvarande siffran 32 000. För 45 år sedan möttes internationella studerande av flera utmaningar, idag känner man fortfarande igen flera av utmaningarna. 

År 2016 beslöt den dåvarande regeringen att studerande från länder utanför EU eller det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska betala terminsavgifter för att få studera vid ett finländskt universitet. Studentbladets dåvarande chefredaktör Niklas Evers tog starkt ställning mot förslaget

De här terminsavgifterna kan vara så mycket som 10 000€ per år. Dessutom kräver Migrationsverket att internationella studerande ska inneha en summa på minst 6720€ på kontot för att ens kunna ansöka om uppehållstillstånd. Detta i kombination med de höga levnadskostnaderna i Finland är ett recept för ekonomiska trångmål. 

Det försätter i värsta fall utländska studerande i en ojämlik situation. Här kan jag pretentiöst nog hänvisa till min egen artikel, som jag i tiderna kokade ihop för Svenska Yle. 

Vår nuvarande regering föreslog nyligen att terminsavgiften ytterligare kunde höjas för internationella studerande. Snaran dras åt. Arbetsmarknaden är tuff för dem som inte behärskar språket, och om man inte får jobb riskerar man att skickas hem. 

Samtidigt efterfrågas arbetskraftsinvandring, den finska ekonomin stagnerar och utländsk arbetskraft ger en välbehövlig boost. Här spelar internationella studerande en stor roll, många som studerar i Finland blir framtida arbetstagare här. Från statligt håll är fler internationella studerande ett uttalat mål. 

Det är lite pinsamt att Finland, som självutnämnd stormakt inom utbildning, inte har lyckats åtgärda flera av problemen som var på tapeten redan 1979. Rasismen är alltjämt ett problem, internationella studerande befinner sig i en tuff ekonomisk situation, oklarheter gällande uppehållstillstånd är fortfarande en utmaning och den finländska arbetsmarknaden kan vara obarmhärtig för utlänningar. Det är väl det som också är poängen med att lyfta fram en 45 år gammal artikel, frågor som var aktuella då är fortfarande det nu.

Finland lockar trots detta alltjämt internationella studerande, utbildningen här har ett gott rykte utomlands. Nu måste vi se till att den trenden inte vänder.

Jonathan Fagerholm är Studentbladets chefredaktör 2024-2025. Han studerar historia vid Helsingfors universitet.

Vad tycker du?