HUS delegation har makt över omkring 26 000 HU-studerande och en fastighetsportfölj på hundratals miljoner euro. Men när de utövar den här makten, så är det få som tycker om hur diskussionerna går till.
”Diskussionen är ofta väldigt tillspetsad, och istället för att lyssna på de andra gruppernas argument så antar man dem bara”
”I vissa grupper verkar tankesättet vara att ’du antingen är med oss eller mot oss’”
”Det finns för lite diskussion utanför delegationsmötena och grupperna förstår inte varandra. ”
Så här såg några av svaren ut när Studentbladet i våras frågade delegationsgrupperna i HUS delegation om vad de tycker om diskussionskulturen i studentkåren. Delegationen är studentkårens högsta beslutsfattande organ.
Enligt STBL:s frågeformulär tycker bara 27 procent av delegaterna att diskussionkulturen i studentkåren är ganska eller mycket bra.
Lika många tycker att diskussionskulturen är ganska eller mycket dålig, medan resten tycker att den varken är bra eller dålig.
Samlingspartiets Onni Nyman en av dem som tycker att stämningen är ganska dålig.
– Under ett delegationsmöte för några år sedan skrek en delegat på en annan bara på grund av en åsiktsskillnad. Läget har förbättrats lite sen dess, men man måste vara lite försiktig med vad man säger ibland, säger han.
Vad är det som får dig att fortsätta fungera inom HUS trots de här problemen?
– Det finns mycket inom studentkåren som borde förbättras, och det motiverar mig att fortsätta. Men visst, det är ingen tacksam hobby, säger Nyman.
En lösning som många föreslog i STBL:s frågeformulär var att delegationen skulle umgås mer utanför delegationsmötena. Nyman tycker också att det är en bra idé, även om han tycker att det inte är helt realistiskt.
– Det kan vara svårt ibland att umgås med människor som man har lite gemensamt med, speciellt när man också har mycket annat på gång, säger han.
Budgetmöte 2023 blev bottennapp
Att det finns ett missnöje kring diskussionskulturen i HUS blev klart och tydligt allra senast i december förra året.
I slutet av mötet, då delegationen hade bestämt budgeten för år 2024, valde nästan hälften av delegationen att marschera ut från mötet i protest mot hur beslutsfattandet gick till.
”Snabbt efter att mötet hade börjat blev det tydligt för oss undertecknade att vi inte behövdes på mötesplatsen. Besluten hade fattats innan mötet, utan att vi blev tillfrågade eller hörda”, skrev de utmarscherande grupperna i ett Instagram-inlägg följande dag.
HUS styrelseordförande Antti Kaijansinkko säger att utmarschen bland annat ledde till att styrelsen i år har lagt extra mycket fokus på att deras samarbete löper bra, och att de tidigt bestämde att de vill undvika en motsvarande situation i år.
– Utmarschen skedde i samband med ett svårt beslut, det är inte lätt att komma överens om en budget i en situation där ekonomin är ansträngd. säger han.
Årets budgetmöte har ändå potential att bli spänt i år igen. HUS ekonomi är i ett sämre läge än på länge, och Ylva (som förvaltar HUS fastighetsegendom) har under de senaste åren varit tvungen att sälja fastigheter i centrala Helsingfors. Det här oroar Onni Nyman.
– Vi har haft en brist på en äkta diskussionskultur. Vi har länge levt med tanken att vi har oändligt med pengar, och det har inte funnits ramar för att diskutera vad vi ska göra nu när det inte finns pengar, säger han.
Partipolitiken starkt representerad i HUS
Trots problemen tycker HUS styrelseordförande Antti Kaijansinkko att diskussionskulturen i regel är bra.
Han har ändå en teori om varför den inte verkar leva upp till mångas förväntningar.
– Många engagerar sig i HUS efter att de har varit aktiva i en ämnesförening eller en nation, där man mest har det roligt. I delegationen behandlar man ändå ganska allvarliga saker och man blir besviken ibland. Det kan påverka vad man tycker om diskussionskulturen, säger han.
Jämfört med andra studentkårer så är HUS också mer politiskt färgad.
49 procent av HUS delegation har mer eller mindre en rikspolitisk motsvarighet, även om de inte nödvändigtvis är bundna till något parti. Det här är högre än både i t.ex. AUS där siffran är 37 procent, och ÅAS där bara 12 procent av fullmäktige har en partipolitisk koppling.
– Det här är ändå inte en dålig sak. Det är inte fel på diskussionskulturen att grupperna är av olika åsikter och att de uttrycker det, säger Kaijansinkko om det partipolitiska inslaget i HUS. Han representerar själv gruppen Obunden vänster.
Inte heller samlingspartisten Nyman ser det partipolitiska som ett problem inom studentkåren. Ibland tycker han ändå att det får det lite absurda följder.
– Det är kanske lite långsökt att diskutera om kapitalismen är ett fungerande koncept när man till exempel behandlar hur HUS ska ge ekonomiskt stöd åt föreningar i dess krets, säger han.
22 delegater eller suppleanter svarade på STBL:s enkät.
HUS är en medlemskorporation i SSI, som ger ut Studentbladet.