Hanken är bäst i Finland enligt Financial Times – och samtidigt en bakväg in till eliten?

Ett nytt engelskspråkigt kandidatprogram har kört i gång under hösten. Samtidigt har Hanken rankats högst i Finland – och kritiserats i Helsingin Sanomat. Rektor Ingmar Björkman kommenterar de senaste Hanken-nyheterna i en intervju med Studentbladet. 

Varje år rankar ansedda Financial Times världens handelshögskolor, och återigen kan Svenska Handelshögskolan stoltsera med en god placering. Hanken landade i år på 57:e plats, och är därmed en av Nordens tre bästa handelshögskolor. 

Några pinnhål högre upp på listan hittar man Stockholms handelshögskola och ekonomiutbildningen vid Lunds universitet. Aalto placerade sig på en respektabel 99:e plats i världen. 

Men hur kommer det sig att Hanken kontinuerligt klarar sig i en stenhård konkurrens uppe på toppen av rankingarna? 

–Inte vet jag nu om det finns någon speciell formel som gör att man klarar sig. Vi har i grund och botten en högkvalitativ verksamhet som vi kontinuerligt försöker utveckla, säger Ingmar Björkman, som är rektor vid Hanken. 

Björkman påpekar att Hankens som skola utvecklats under de senaste årtiondena, en nödvändighet om man vill hållas kvar på toppen av rankingarna.  Idag finns det till exempel ett större fokus på hållbarhet och innovation. 

–Den traditionella bilden av vad en handelshögskola gör stämmer inte helt in på oss. Vi jobbar med frågor som går utöver de traditionella företagsekonomiska och nationalekonomiska frågorna. 

Engelskspråkigt kandidatprogram nytt för i höst

Konkret nytta av en hög placering på internationella rankningar har universitet när det kommer till att locka eftertraktade internationella studerande. Det här har också Hanken lyckats göra, intresset för den nya engelskspråkiga kandidatutbildningen har varit stort.  

–Vi fick in över 1300 ansökningar, och nu på hösten har cirka 60 stycken engelskspråkiga studerande inlett sina studier här. Det är vi såklart mycket nöjda och glada över, berättar Björkman. 

Huruvida den nya satsningen motsvarat förväntningarna vågar Björkman inte ännu i det här skedet kommentera. 

– Vi har inte stött på några otrevliga överraskningar, ”feelisen” är så att säga bra. Samtidigt är det nog lite för tidigt att börja utvärdera, kurserna har knappt kommit igång.

Är det för lätt att komma in på Hanken?

Fungerar Hanken som finlandssvenskarnas bakväg in till finansvärlden och eliten? Den som läste Helsingin Sanomats artikel, Hankenille pääsee helpommin, fick lätt den uppfattningen. 

I artikeln togs det fasta på att det är lättare att komma in på de finlandssvenska ekonomilinjerna. Det gäller inte bara Hanken i Helsingfors, utan även Hanken i Vasa samt Åbo Akademis ekonomiutbildning.  Speciellt stort är gapet när det kommer till inträdesproven. 

– Såklart ska man kunna lyfta fram saken och diskutera det. Samtidigt vill jag påpeka att majoriteten av våra studerande kommer in på basis av studentbetyg. Tittar man på studentbetygen så är det mycket jämnare mellan finsk- och svenskspråkiga utbildningar, säger Björkman. 

En annan faktor som tas upp i artikeln är att ungefär 15 procent av alla ekonomer i Finland utbildas vid svenskspråkiga institutioner, detta trots att finlandssvenskar endast utgör cirka fem procent av landets befolkning. Finlandssvenskar är fortsättningsvis överrepresenterade i den finländska finansvärlden. 

– Vi har under de senaste åren tagit in betydligt fler studerande än tidigare, vilket påverkar statistiken. Det här beror på att Finland vill öka andelen högskoleutbildade, berättar Björkman. 

Idag slutför cirka 40 procent av finländarna en högskoleutbildning, vilket är ganska lågt jämfört med andra OECD-länder. Målet är att höja andelen till 50 procent. 

– Sen ska man inte glömma bort att 25 procent av de som söker in till Hanken idag har finska som modersmål. Jag hoppas att vi också i framtiden kan locka finskspråkiga studerande hit.