Svensk Ungdoms nya ordförande Dan Cederlöf: ”Regeringsåret har inte varit bra”

Dan Cederlöf blev i början av maj vald till Svensk Ungdoms nya ordförande. För Studentbladet berättar han nu om vad han tycker om SFP:s regeringsmedverkan, Finlands högskolepolitik och det aktuella världsläget.

Året har varit tungt för SFP. Partiet sjunker i opinionsmätningarna och avgående ordförande Anna-Maja Henriksson blir alltmer impopulär. Dessutom sitter partiet i en regering som har präglats både av rasismskandaler och polariserande nedskärningsbeslut.

Omständigheterna är alltså inte ideala då Dan Cederlöf över ordförandeklubban för Svensk Ungdom. Det är han väldigt väl medveten om.

– Året i regeringen har inte varit bra. Det minskade stödet är synd med tanke på att SFP är Finlands enda ekonomiskt och socialt liberala parti. Det här måste vi göra något åt, men det underlättar inte att vi regerar med Sannfinländarna i en regering som är långt till höger och relativt konserativ, säger Cederlöf.

Regeringens majoritet i riksdagen bara är åtta riksdagsledamöter. Det här betyder att SFP med sina nio mandat i riksdagen (plus Ålands riksdagsledamot som sitter med i Svenska riksdagsgruppen) i betydligt högre grad kunde fungera som ett liberalt vågmästarparti. Enligt Cederlöf har man inte sett tillräckligt av det hittills.

– SFP har inte suttit i en motsvarande regering förut, när det gäller värderingar och åsikter så sitter partiet i regeringens ytterkant. SFP gör ett nödvändigt arbete i att motverka den sociala konservatismen i regeringen, men partiet är inte vant att visa sin vikt på den politiska vågen. Där måste vi bli bättre, svarar han.

Vad kunde det i praktiken betyda?

– Under ramförhandlingarna kunde vi ha sett mycket mera stöd för unga och utbildning. SFP borde ha haft en strängare linje i de här frågorna och främjat mer demografisk rättvisa, säger han.

Cederlöf är alltså ingen vän av regeringen som hans parti sitter i. Under regeringsförhandlingarna tyckte han att SFP inte borde ha gått med i regeringen överhuvudtaget. Nu tycker han ändå att partiet inte borde hoppa av.

– Vi har frågor som Rysslands krig i Ukraina, coronapandemins påverkan på människors välmående och ett mer oförutsägbart USA som drar alltmer hemåt. Om Finland ska ha en chans att klara av det här så behöver vi en fungerande regering. Tröskeln att gå ur nu är nog väldigt hög, säger han.

Befolkningsutvecklingen nyckelfråga

Före Cederlöf blev vald till ordförande satt han bland annat i SU:s förbundsstyrelse och var ordförande för förbundets ekonomi- och marknadspolitiska utskott. Han gick med i SU år 2017, och definierar sig ekonomiskt som mittenhöger och liberal. 

En av hans målsättningar som ordförande är att skapa en vettigare debattkultur, både i Finland och Svensk Ungdom. Vinterns presidentval var enligt honom en trevlig påminnelse för hur saklig den politiska diskussionen fortfarande kan vara.

– Inom Svensk Ungdom vill jag förena föreningen och motverka geografisk polarisering. Det är bra att vi har olika åsikter, och det ska vi också ha i fortsättningen. Landsbygd och stad ska ändå inte ställas emot varandra, det finns inget vett i det, säger han.

Som dagens enskilt viktigaste politiska fråga nämner han Finlands och hela den industrialiserade världens demografiska utveckling. 

– Det här är ett ärende som påverkar allt annat. Befolkningen åldras, och vi har inga färdiga modeller för att lösa det. Vi tappar också kompetenta människor utomlands, och det är få människor som vill flytta hit. Det här är ett problem, säger han.

– Dessutom är en femtedel av barnlösa i Finland ofrivilligt barnlösa, och det är inte okej. Det är förkastligt att vi har hamnat i en situation där människor inte kan skaffa barn på grund av sin ekonomiska situation, tillägger han.

Nedskärningar i utbildning drabbar alla i längden

Cederlöf tycker alltså att SFP borde ha drivit en hårdare linje när det gäller utbildning och unga. Och det är förståeligt, med tanke på hur siffrorna ser ut.

Regeringen skär 57 miljoner euro från studerandenas bostadsbidrag och 59 miljoner euro i studiestödet. Dessutom ska universitetsstuderande i framtiden betala 50 euro om de behöver söka tilläggstid för sina studier. 

– Nedskärningarna handlar inte bara om unga, utan på lång sikt påverkar det här också äldre generationer. Besparingarna påverkar vem som blir utbildad, hur många som kan bli det och hur snabbt de blir utbildade. Om vi inte har en tillräckligt högt utbildad ung befolkning i Finland, så kommer levnadsstandarden för alla att sjunka, säger Cederlöf.

– I den politik som nu förs så märks det vem som röstar i politiska val. Unga har för lite politiskt kapital, fortsätter han och betonar att det här lätt kunde åtgärdas genom att yngre generationer helt enkelt skulle rösta flitigare. 

Som SU-ordförande drar han sitt egna strå till stacken genom att förbereda sig på nästa års kommunalval.

– Vi behöver unga kandidater som känner sig hemma i förbundet. De behöver stöd och vägledning för att kunna göra ett gott arbete, säger han.

Ambitiös klimatpolitik på papper, men ovillig att sluta stödja kött

Förutom utbildnings- och högskolepolitiken, är klimatfrågan ett annat område där Cederlöfs åsikter och regeringen åtgärder går isär. I Helsingin Sanomats valmaskin svarar han att Finland ska minska på sina utsläpp oavsett vad andra länder gör. 

Regeringen gör annorlunda. De minskar på distributionsskyldigheten för bränsle, som leder till att Finlands utsläpp kommer att minska mindre än vad de skulle göra om man höll sig vid den förra regeringens linje.

– Regeringens klimatpolitik väcker inga sköna tankar. Vi har inte uppfattat hur dåligt vi är förberedda för vad som komma skall, och vi borde investera stort i forskning, säger Cederlöf och tillägger att han förutom ett minskat beroende på fossila bränslen vill se ökade satsningar på kärnkraft.

Men trots att Cederlöf vill att Finland ska minska utsläppen, är han i HS valmaskin inte redo att minska på stödet för djur-, mjölk-, och äggproduktion, trots den betydande klimatpåverkan som alla dessa har.

– Om vi minskar på stödet för dessa så kommer medelklassen, lägre inkomstklasser men också bönder att ha det mycket svårare. Finska bönder är redan i mina ögon relativt duktiga i sitt miljöarbete, och jag tycker att det är viktigare att investera i gröna teknologier än att minska på det här stödet, förklarar han.

Skulle du stödja att man skulle minska stödet för animalisk matproduktion om man istället skulle ge mer stöd åt växtbaserad matproduktion?

– Inte enbart, och det beror lite på vilka växter man kultiverar. På lång sikt är det inte så hållbart att ha köttproduktion, men det kan göras på ett ekologiskt sätt som också gynnar den lokala ekologin, säger Dan Cederlöf.