Länge leve wiburgenserna – Östra Finlands Nation firar 100 år

Nationens ursprungsort gick förlorad till Sovjetunionen för mer än 80 år sedan. Men Östra Finlands Nation vid Helsingfors universitet är trots det livskraftig och firar sitt 100-årsjubileum i år. Kopplingen till Viborgs historia är något som medlemmarna värnar högt om.

Östra Finlands Nation hör inte till de största vid universitetet. I själva verket har ÖFN varit nära på att få slå lapp på luckan, men nationen har överlevt sina kriser. Den goda samhörigheten inom nationen är kittet som håller ihop det hela.

Vid lanseringen av nationens historik den 18 januari i Nya Studenthuset förväntades cirka 50 personer dyka upp. Då jag stiger in i festlokalen har minglet redan inletts. Nationens ordförande Sofia Lindholm hälsar mig välkommen.

Bland deltagarna vid historikens lansering finns flera aktiva studerande men också redan utexaminerade nationsmedlemmar. Åldersspannet är stort. En av kvällens äldsta deltagare är före detta utrikesminister Pär Stenbäck, som också deltog i ÖFN:s 50-årsjubileum.

På grund av snövädret är lanseringen en dryg kvart för sen, men deltagarna bekymrar sig inte. Det hörs skratt från olika delar av festsalen. Slutligen stiger Otto Luukkanen från Sibbo, ordförande för historikgruppen som stått bakom arbetet med historiken, fram. Han berättar om hur historiken kom till och varför nationen valde att skapa en historik på ett professionellt sätt.

– Tidigare har ÖFN endast skrivit kortare historiker som enbart omfattat vissa tidsperioder. Dessa har utförts pro bono. Nu har vi en historik som täcker hela nationens historia. Jag är mycket positiv överraskad över slutresultatet, säger Luukkanen.

Luukkanen tillägger att det har varit ett dyrt projekt, särskilt för en mindre nation som ÖFN, som jämförelsevis med Nylands Nation och Åbo Nation är relativt liten sett till medlemsantalet.

Wiborgska nationen vid Kungliga Akademin i Åbo

ÖFN:s historik, ”Mot alla odds, Östra Finlands Nation 1653 – 1924 – 2024” är skriven av Eliel Kilpelä. Historiken är 305 sidor lång, boken är hans första och den tog sex år att färdigställa. Kilpelä själv är uppvuxen i Helsingfors och har inga kopplingar till Östra Finlands Nation.

Under sin 100 år långa historia har Östra Finlands Nation har haft många utmaningar. En var den då Sovjetunionen erövrade Viborg med omnejd. En annan svår stund hade nationen under 1990-talet.

– Nationens aktivitet har gått i vågor. Vid ett skede under 1990-talet hade nationen endast fyra medlemmar men trots det fortsatte verksamheten, säger Kilpelä.

Nationen har även haft andra namn. Den grundades år 1653 som Wiborgska nationen vid Kungliga Akademin i Åbo, och nationens medlemmar kallar sig än i denna dag för ”wiburgenser”.

Viborg, som i tiderna var Finlands tredje äldsta stad, hade länge en svenskspråkig befolkning. Kilpelä beskriver Viborg som en tidigare kosmopolitisk och ”östsvensk” stad. Ännu på 1870-talet överskred den svenskspråkiga befolkningen den finskspråkiga, enligt en folkräkning från Kejserliga Senaten för Finlands tryckeri år 1874.

Efter att Viborg och kringliggande områden i Karelen avträtts till Sovjetunionen efter fortsättningskriget år 1944 förlorade studentnationen en stor del av dess geografiska område som den tidigare representerat.

Idag sträcker sig ÖFN:s rekryteringsområde från Sibbo i väst till Kouvola i öst. Bland nationens medlemmar uppfattar man att det råder en ganska jämn fördelning när det gäller vilka kommuner medlemmarna kommer ifrån – majoriteten har växt upp i Sibbo, Borgå eller Lovisa.

Det finns ändå personer från andra delar av Nyland har valt att aktivera sig i nationen. Exempelvis ordförande Sofia Lindholm är hemma från Ekenäs.

”Mina bästa vänner har jag hittat här”

Att ÖFN är ett andra hem för många östnylänningar blir klart för en utomstående under lanseringen av historiken. Det bekräftar Otto Lindblom från Sibbo. Lindblom har tidigare varit ordförande för nationen.

– Mina bästa vänner har jag hittat här och många av dem umgås jag med fortsättningsvis, säger han.

Lindblom är på väg på 100-årsfesten, och han säger att han ser mycket fram emot den. Under sin tid i nationen, före Ryssland anföll Ukraina, har han också varit på en resa tillsammans med andra wiburgenser till Viborg.

– Det var både vemodigt och spännande på samma gång. Flera hus som har förfallit på grund av bombningar under kriget har inte restaurerats. Jag tycker att det är synd, säger han.

Också en av jubileumsmarskalkarna, Tatjana Nordman, nämner Viborg som en viktig del av nationens identitet, trots att staden inte har hört till Finland på över 70 år.

– För vår nation är det viktigt att hålla kopplingen till Viborg vid liv trots det förändrade geopolitiska läget och det faktum att Viborg inte längre hör till Finland, säger hon.

Största årsfesten på länge bakom hörnet

Nordman håller alltså i tyglarna för 100-årsfesten, tillsammans med sin partner Stefan Andersson. Nordman säger att hon är mycket nöjd över att årsfesten den 24 februari blir fullsatt. Till festen kommer också många personer som tillhör andra nationer än ÖFN.

– Vi är totalt 291 personer på årsfesten, och jag ser verkligen fram emot den. Det kommer också flera personer från våra vännationer i Uppsala och Lund, säger hon.

Festen hålls på Gamla Studenthuset, och Nordman avslöjar att två uppträdanden kommer att visas under festen. Annars är festens upplägg traditionellt präglat med mycket sång. Pär Stenbäck håller årsfesttalet.

Nordman och Andersson blev redan i september 2023 utsedda till årsfestsmarskalkar, och senare har ett par andra nationsmedlemmar anslutit sig till årsfestsutskottet. Jubileumsåret har sträckt sig ända från februari ifjol tills nu.

Att som nation fira 100 år är exceptionellt. Nordman säger ändå att flera andra finlandssvenska nationer och föreningar redan fyllt hundra år – av de svenskspråkiga nationerna i huvudstadsregionen är ÖFN i själva verket den sista nationen som fyller 100 år.

– Av 15 nationer i Helsingfors, elva finskspråkiga och fyra svenskspråkiga och den svenskspråkiga nationen Teknologföreningen i Esbo är det endast tre nationer som inte fyllt 100 år: ÖFN, Kymenlaakson Osakunta (KyO) och Keskisuomalainen Osakunta (KSO), säger Nordman.

Det senaste 100-årsjubileet bland nationerna i Helsingfors var år 2008 då Etelä-Pohjalainen Osakunta fyllde 100. Vasa Nation är den senaste svenskspråkiga nationen som fyllt 100 år, det var år 2007.

– Däremot är det under min studietid från år 2020 och framåt enbart Kemistklubben i Åbo som firat ett helt sekel, säger Tatjana Nordman.