I Lund lever du studielivet eller inte alls

Går du på de mysiga gatorna i Lund är ungefär var fjärde person du går emot en studerande. Men vad är det förutom mysfaktorn som lockar till att studera i Lund? Kalle Grönroos åkte på en södernresa för att ta reda på.

Duggregnet faller i centrala Lund en eftermiddag i november. Dagens sista stunder av naturligt ljus byts sakta ut mot det idylliska gula skenet av glödlampor från lägenhetsfönster och lyktstolpar. 

Som en extra bonus bländas man också av de jävligt aggressiva ljusen från skyltfönster och kebabställen. Det blir mörkt tidigt som fan i Skåne också. Jobbigt.

I en bar i centrala Lund träffar jag Tekla Gustafsson och Linn Gustafsson. Vi tar alla varsin öl från det breda utbudet. Linn är från Saltvik på Åland och har gått en ettårsutbildning för att bli översättare. Tekla kommer från Pargas och studerar till arkitekt. Just nu gör hon ändå sin praktik i Malmö och bor också där. De är två av ungefär 200-250 finländare som har valt att studera i Lund.

– Jag gjorde högskoleprovet och fick ganska bra poäng i det. Jag hade en gång sökt in till Aalto-universitetet men inte kommit in, så jag bestämde mig för att gå den enklare vägen och valde Lund istället, säger Tekla. 

Linn hamnade i Lund tack vare sin pojkvän, och även om hon är färdig med studierna bor hon fortfarande i staden. I och med att hon inte längre studerar är det ändå svårt att ta del av mycket av studielivet. Man kommer nämligen inte in på de olika nationerna i staden om man inte är nationsmedlem.

– Allt kretsar kring nationerna. Är man med i en nation så finns det massor att göra, någon nation är öppen varje kväll. De ordnar bland annat pubkvällar, spelkvällar, frukostar och sitsar, säger Linn.

I Lund är det alltså studielivet som gäller, eller nästan inget alls. Det finns till exempel ingen nattklubb i staden, förutom nationerna dit vanliga dödliga (läs: de som inte studerar i Lund) inte kommer in.

550 euro för nio kvadrat

Efter att vi har druckit färdigt går vi omkring i den i det här skedet mörka staden. Med jämna mellanrum stöter man på en universitetsbyggnad. De finns överallt i staden, både nya och gamla. I centrum finns husen främst till för humanister, psykologer och samhällsvetare.

– Det känns som att staden finns till för studerande. Om man inte identifierar sig så starkt med studerandekulturen så finns det inte mycket att göra. Jag var här en del under en sommar då jag gjorde praktik på Lunds kommun, och då tappar nog staden en hel dimension, säger Tekla.

På sommaren vill alltså ingen studerande vara i Lund, men på hösten vill däremot alla vara det. Och som på många håll i Sverige är boendesituationen inte ideal här heller. Vill man som studerande hitta boende, lönar det sig att vända sig till Akademiska Föreningen (AF) eller nationerna. Tekla valde AF.

– Jag har fått boende två gånger via AF. Efter två år får man åtminstone ett korridorrum, och efter tre år fick jag en egen lägenhet, säger hon. 

Det här läget beskriver hon som ”helt okej”. Teklas första boende var ett nio kvadratmeter stort rum som hon betalade 550 euro i månaden för. Det rummet hittade hon via Facebook, något som Linn menar att är kutym.

– Man kan till exempel hitta studerande som ska på utbyte och vars rum man kan hyra under utbytet. Det löser sig alltid på något sätt, men man kan vara tvungen att vara någons underhyresgäst, säger hon. 

Varken hon eller Tekla har hört om att någon skulle ha blivit helt utan boende, även om det förekommer att människor sover på andras soffor under sin första tid i staden.

”Jag känner mig ganska ung i Lund”

Dagen efter att Linn och Tekla visade mig runt i ett mörkt och regnigt Lund så träffar jag Rakel Sandler på Lunds nation, ett långt stenkast från kärncentrum. 

Här serverar de lunch på fredagar för ett rimligt pris på 45 kronor. I Sverige finns ingen subventionerad studerandelunch, så studerande tar antingen med sig egna matlådor till campus eller äter lunch på en nation.

– Jag ville bort från den finlandssvenska ankdammen, och i slutet av gymnasiet kändes det som att jag skulle explodera om jag inte kom bort. Ett alternativ var att börja på Åbo universitet, men jag hamnade ändå här, förklarar Rakel Sandler.

Sandler är från Helsingfors och studerar sociologi för tredje året. Hon är 20 år gammal och ska skriva sin kandidatavhandling under vårterminen. Hon började i Lund direkt efter studenten, något som hon bedömer att är ganska ovanligt i Sverige. 

– Jag känner mig ganska ung i Lund. När jag började studera var vi 40 personer på min årskurs, och det var bara tre andra som började studera direkt efter gymnasiet. Det finns en väldigt stark kultur av att ta sabbatsår i Sverige, säger hon.

Sandler blev också överraskad över hur svårt det faktiskt var att integrera sig i Sverige. Som finlandssvensk lever man lätt i den felaktiga tron om att det bara är Östersjön som skiljer svenskarna och finlandssvenskarna åt.

– Jag trodde att det skulle vara lättare att integrera sig till kulturen än vad det var.  Det är inte samma kultur, inte samma referenser, inte samma skämt, inte samma jargong. Jag trodde att det skulle vara jättelätt att knyta kontakter, men skillnaden är större än vad jag först trodde. Jag saknar att dra finska one-liners så mycket, men ingen fattar dem här, säger hon.

Vad händer när Lund-bubblan spricker?

Sandler är aktiv i Helsingkrona nation. I Lund är normen att man väljer nation enligt sina intressen, eftersom alla nationer har en egen slags nisch. Helsingkrona nations nisch är att de spelar en massa schlager på sina fester, men det var inte det som förde Sandler dit.

– Jag gick med i Helsingkrona för att jag ville ha någonstans att bo. De gav mig ett korridorsrum. Senare har jag också gjort en del frivilligarbete på nationen och fungerat som förman. Personligen är jag inte så intresserad av schlager, så jag brukar hänga mera på Sydskånska eller Blekingska nationen istället, säger hon. 

Vi går ut från Lunds nation och längs med de pittoreska gatorna till AF-borgen. Byggnaden ägs, som namnet antyder, av AF. Här ordnas baler, spex, mässor och egentligen också de flesta andra större, mer speciella studieevenemang. AF-Borgen påminner lite om Gamla Studenthuset, fast den är större och drivs både för och av studerande.

– Jag visste att studielivet här har jättemycket att erbjuda, men när man bara läser om det så förstår man inte utsträckningen. Det här är på riktigt en bubbla som du kommer in i och det är ibland så svårt att förklara grejer som jag gör åt sådana som inte studerar här, säger Sandler.

Vad är det bästa med att studera i Lund? 

– Känslan att leva i en så här unik stad där alla är unga och har lite liknande livsstil. Man lär känna folk från hela Sverige med olika bakgrunder och man kan skapa ett nytt sammanhang hur lätt som helst. Det är lätt att återuppfinna sig själv hela tiden om man så vill.

Vad är det sämsta med att studera i Lund?

– Kanske just överflödet av saker att göra och FOMO:n. Det är svårt att tacka nej samtidigt som man också vill satsa på studierna emellanåt, tro det eller ej. Det kan bli lite stressigt när alla vill göra saker hela tiden. Men vi har bara tre eller fem år här, och då vill man ju ta vara på allt.

Som Sandler också själv nämnde så är Lund i hög grad en bubbla för studerande. Ungefär hälften av Lunds universitets alumner flyttar bort från Skåne efter sina studier, och Sandler tror att hon kommer att höra till den här gruppen. 

I något skede vill hon flytta tillbaka till Finland där familjen och det egna bekanta språket finns. När jag frågar om hennes konkreta framtidsplaner säger hon ändå att hon vill leva sina år som tjugo-plussare här. 

– Det känns lite konstigt, men det har alltid varit en självklarhet att man inte stannar i Lund förutom om man är typ akademiker. Det känns lite läskigt med tanke på att jag inte har ett annat sammanhang i Sverige. Om jag vill stanna här så måste jag hitta min egen väg.