Kommer TikTok att rädda litteraturbranschen, eller greppar förlagen och författarna efter vilket halmstrå som helst? Silja Lipponen besökte Helsingfors bokmässa och ställde frågan av finlandssvenska författare.
En stor folkmassa trängs i trappan på väg ner mot mässområdet. Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen meddelar med hög stämma: ”Kära bokvänner, välkomna till bokmässan!”, och klipper ett rött band för att inviga bokmässan.
Så inleds Helsingfors bokmässa torsdagen den 26 oktober 2023. Det är en grå oktobermorgon då jag tar mig till Mässcentret. Men den här dagen är ingen vanlig grå dag. Idag är Mässcentrets betonggolv täckt av enorma mängder färggranna böcker.
Som journalist har jag fått anlända till bokmässan före resten av besökarna och beskåda bokhavet under tystnad. Tystnaden varar ändå inte alltför länge.
Otaliga besökare trängs ivrigt i trappan som leder ner till mässområdet och borgmästaren får nästan bråttom att klippa det röda bandet innan folkhopen hinner ner för trappan.
Golvet fylls snabbt av besökare, i synnerhet skolklasser. Utöver skoleleverna kan man även skymta besökare i alla åldrar som är där av egen vilja. Förutom böcker finns det även mycket andra saker, exempelvis hattar, tröjor, väskor, växter och sängar.

På mässan finns även diverse hobbyprylar, som exempelvis bräd- och videospel. Trots skolornas tappra försök att väcka ett intresse för böcker hos den icke-läsande ungdomen, är det i de här hobbyhörnen, framför videospelsskärmarna, som man hittar skoleleverna.
Jag är däremot här för att prata om TikTok. Flera bokaffärer i landet har nämligen märkt att TikTok har lett till att bokförsäljningen har ökat.
Jag vill veta vad våra finlandssvenska författare tycker om TikTok och sociala medier i allmänhet, så jag letar upp Julia Mäkkylä, Axel Åhman och Edith Hammar och ställer frågan av dem.
– Personligen är jag inte på TikTok. Jag vet att det är en väldigt populär plattform att marknadsföra sina böcker på, men jag vet inte om jag någonsin kommer att göra det. Men vem vet, säger Julia Mäkkylä.
Åhman använder inte heller TikTok, men nog andra sociala medier.
– TikTok är här för att stanna och har haft enorm påverkan på väldigt mycket. Jag har en känsla av att jag verkligen borde vara där och borde engagera mig där, men jag vet inte om jag har kapaciteten eller energin att orka göra det, säger Åhman.

Han känner att han redan försöker vara aktiv på många andra plattformar, som exempelvis Instagram och Facebook. Han poängterar också att det främst är amerikansk litteratur som får synlighet på TikTok.
– Det känns inte som att det är den finlandssvenska eller kanske ens den nordiska litteraturen som fått en boost där, utan det är väldigt amerikanskt, säger Åhman.
Edith Hammar anser att det finns en stor potential i sociala medier när det kommer till marknadsföring. Hen använder inte TikTok, och anser i allmänhet att det finns en viss problematik kopplad till sociala medier.
– Sociala medier har blivit monopoliserat av två väldigt jobbiga män, så det är supersvårt på ett politiskt och känslomässigt plan att använda dem. Jag använder till exempel inga hashtags. Jag tror att sociala medier ger mig mycket i form av arbete eftersom jag har en öppen profil som når väldigt många, men jag är inte jättestrategisk, säger Hammar.
Lätt att bli inspirerad till läsning, svårare att börja läsa
Senast i augusti skrev Yle om hur lite unga läser. Flera nyheter visar ändå att TikTok har ökat läslusten bland unga, i synnerhet när det gäller utländska böcker. Ulla Donner säger att det ändå finns en stor skillnad mellan att läsa saker på internet och att läsa böcker.
– Jag tycker att sociala medier är motsatsen till att läsa en bok. Människor läser mycket hela tiden på nätet. Men om man läser en roman, är det en helt annan sorts läsning. Man får kanske inte dopaminkickar var femte minut när man läser en riktigt bra roman. Men man kan få en annan typ av tillfredsställelse på ett helt annat sätt, säger Donner.

Hon vill ändå understryka att det inte är dåligt att vara på sociala medier.
– Jag vill inte moralisera, det blir lätt så att det är duktigt att läsa och dåligt att vara på sociala medier, och det är ju inte heller sant. Man får göra vad man vill, man måste inte läsa.
En stor del av författarna tar dock även upp att sociala medier kan öka läslusten, främst i och med att man kan få inspiration till läsning.
– Jag tror att det kan vara ett bra sätt att få upp ögonen för nya typer av böcker och olika typer av författare, säger Mäkkylä.
– Om läslusten ökar på något sätt, oavsett om det är via TikTok eller någon annan plattform så är det ju bra, tycker Hammar.
Men att få läsinspiration på sociala medier är inte heller helt problemfritt. Julia Wickholm, som i år kom ut med boken Kom Hit, säger att hon har sett fenomenet förut.

– Redan för nästan 10 år sedan fanns ”bookstagram”-fenomenet på Instagram. Det var väldigt många som visade böcker de har fått gratis från förlag och vad de ska läsa. Men jag tror att det för mig ökade på ett ha-begär. Jag beställde hem en massa böcker från Adlibris, och många av dem har jag fortfarande inte läst, säger Wickholm.
Smalt utbud av inhemsk ungdomslitteratur
Enligt Statistikcentralen läser den yngre publiken hellre utländsk litteratur än inhemsk. Hammar tycker också att det är bra att läsa oavsett vilket språk man läser på, medan Wickholm och Donner är oroliga över den finlandssvenska ungdomens kunskaper i det egna modersmålet.
– Deras engelska blir säkert jättebra men deras svenska blir nog haltande. Vi behöver unga som är svenskspråkiga och kunniga på svenska också i Finland, anser Wickholm.
– Jag låter lite gammal nu, men det skär i öronen på mig när någon inte ens försöker säga en hel mening på svenska utan att kasta in något ord på engelska som det finns en bra motsvarighet för på svenska, säger Donner.
Donner påpekar dock att hon har en viss förståelse för att unga läser på engelska.
– Jag förstår det, jag läser också mycket på engelska, men jag tycker att man förlorar jättemycket om man inte har ett starkt modersmål, säger hon.
Julia Mäkkylä påpekar att unga säkert läser mer utländska böcker eftersom de är lättare att hitta. Stora influencers som rekommenderar böcker på sociala medier är sällan från Finland.

Även Åhman har en förståelse för att unga läser på engelska, eftersom han själv har gjort det som ung.
– Kanske vi borde tänka på vad vi skriver och vem vi skriver för och vad förlagen ger ut för unga. Nyskriven fantasy och scifi är det ju väldigt få som sysslar med, fast det är en jättepopulär genre bland unga. Inom fantasy och scifi har det egentligen inte på länge funnits något på svenska i hela Norden, påpekar Åhman.
Också Hammar och Wickholm påpekar att det finns ett behov av inhemsk ungdomslitteratur.
– Om unga i Finland läser väldigt mycket utländsk litteratur, kanske vi behöver tänka på vad för slags litteratur vi skriver och skapar i Finland om det inte engagerar unga på hemmaplan, säger Hammar.
– Den inhemska litteraturen är ju väldigt liten. I år har det bara utkommit två ungdomsböcker i Svenskfinland, min och Wilma Möllers Mysteriet på prästön. Om man har två böcker att välja mellan så kanske de inte tilltalar alla, säger Wickholm.
Muminstrumpor och vinylskivor bland toppfynden
Men vad är det då som tilltalar besökare på Helsingfors bokmässa? På mässans andra dag stöter jag på Siri Fagerudd, känd bland annat från serien Vakuum.
– Jag ser fram emot att lyssna på Ellen Strömberg, och att upptäcka nya författare och vidga mina vyer lite. Och köpa muminstrumpor om det finns, det är liksom prioritet nummer ett, säger Fagerudd.

Jag träffar även studerandena Liina-Lotta Schulman och Cecilia Andersin som också är nöjda eftersom de har hittat de LP-skivor de sökt efter.
Har ni besökt bokmässan tidigare, eller är det här första gången?
– Jag har förr kommit med skolan, men det här är första gången på egen hand, säger Andersin.
– Jag var här förra året med kompisar, men tidigare också med skolan, säger Schulman.
Tidigare har Schulman velat besöka bokmässan tack vare det breda utbudet av böcker, men också tack vare utbudet av LP-skivor, som hon också är intresserad av.
– Det känns lite som en hösttradition i det här skedet. Böcker och höst är en mysig kombo, säger Schulman.
– Det är annars också en tid på året då man vill sitta ner och läsa en bra bok, och det här är ett bra ställe att hitta en sådan. Vi har kanske nog hittat det vi sökte, men förstås kan man kanske hitta nya fynd, tillägger Andersin.

En författare måste också vara en läsare
Största delen av unga (läs: under 40-åriga) finlandssvenska författare är kvinnor. Axel Åhman är alltså något av ett undantag i litteraturvärlden. Vad tror han att det beror på?
– Det är symptomatiskt för hela fältet, nästan oavsett ålder i det här skedet, men framför allt bland unga författare. Det stämmer även bland läsarna, och för att vara en författare måste du vara en läsare, säger Åhman.
Enligt den senaste statistiken om läsning i Finland läser kvinnor mera än män. Enligt den här datan från 2017 är det unga män i åldern 15–24 som läste minst.
– Det finns ju en massa forskning på att det typ bara är kvinnor som läser. Jag vet inte vad det beror på, det måste ju vara något kulturellt. Jag är helt mystifierad av det också, säger Ulla Donner om statistiken.
Hammar tar också fasta på normernas och könsrollernas betydelse.

– Känner sig unga flickor eller unga kvinnor på något sätt pressade in i normen att vilja skriva och läsa? Läsande och skrivande kanske är en del av duktighetsnormen. Heteronormen och könsnormer är någonting som jag hoppas att man ska kunna prata om i skolan, inklusive varför det känns svårt att skriva och läsa om man är en ung man. Sådant kan låsa många, oavsett identitet, säger Hammar.
Wickholm poängterar ändå att det inte alltid har varit så att kvinnor skriver mer än män.
– Det är ju ett väldigt nytt fenomen. Förut var ju alla författare bara män, säger hon.