Studerandenas Idrottsförbund representerar tiotusentals studerande i diskussioner om studerandenas möjligheter att idrotta och motionera. Men vad går deras verksamhet riktigt ut på? Studentbladet träffade förbundets ordförande Emilia Junnila och tog reda på.
Statistiken är inte direkt smickrande. Om finländare fortsätter att vara lika slappa som vi är idag, kommer under 10 procent av under 30-åringa män att kunna anses ha god kondition. Motsvarande prognoser finns inte för kvinnor, men en god bit under hälften av myndiga kvinnor rör på sig för lite.
Något behöver alltså göras, och någon som vill ändra på saken är Emilia Junnila. Hon är ordförande för en av Finlands största intressebevakningsorganisationer för studerande, nämligen Studerandenas Idrottsförbund (OLL).

– Vi jobbar för att det ska finnas motionsmöjligheter i varje högskola och att alla studerande ska kunna röra på sig också under dagtid. Vi vill att det ska finnas flera pauser under föreläsningar och att högskolornas utrymmen ska möjliggöra motion, säger hon.
OLL har via sina medlemskorporationer ungefär 120 000 medlemmar från både finsk- och svenskspråkiga student- och studerandekårer. Men jämfört med till exempel Finlands Studentkårers förbunds styrelse, är intresset för att sitta i OLL:s styrelse svalare.
– I september hade ingen anmält intresse för att ställa upp i styrelsen, men nu har vi ett par stycken. Vi har satsat mycket på att synas bland våra medlemmar och träffats med våra medlemskorporationer på plats, säger Junnila.
OLL:s svensk- och tvåspråkiga medlemskorporationer:
- Helsingfors universitets studentkår (HUS)
- Aalto-universitetets studentkår (AUS)
- Arcada studerandekår (Ask)
- Svenska handelshögskolans studentkår (SHS)
OLL:s huvudsakliga uppgift går ut på att träffa rätt människor på rätt platser och försöka få dem att fatta rätt beslut. Nyligen träffade styrelsen idrotts-, motions- och ungdomsminister Sandra Bergqvist (SFP) i ett möte som Junnila beskriver som lyckat.
– Det är fint att kunna träffa representanter från regeringen så här tidigt i regeringsperioden. Vi är de enda som lyfter fram frågor om studerandenas motionsmöjligheter, förklarar Junnila.
Regeringsprogrammet får både ris och ros
Emilia Junnila är samlingspartist, ett parti hon representerade i HUS styrelse år 2022. Hon kandiderar också om att bli Samlingspartiets studerandeförbunds vice ordförande för åren 2024 och 2025. Men när regeringsprogrammets linjedragningar gällande motion kommer på tals är hon inte rädd för att kritisera den nuvarande regeringen.
– Vi ville att högskolemotionens finansiering skulle garanteras, att programmet Studier i rörelse får fortsatt finanisering, att studerande ska inkluderas i idrottslagstiftningen och att Finlandsmodellen för hobbyer skulle utvidgas ända till högskolestuderande. Så gick det inte, säger Junnila.
Hon ställer sig också kritisk till de planerade nedskärningarna 5 miljoner i stödet till frivilligverksamhet inom idrott.

Hur ser du på den planerade ökningen av mervärdesskatten på idrottstjänster?
– Det är nog inte bra för studerande. Om man redan färdigt har en trång ekonomi och funderar på hur man ska kunna betala sin hyra och mat så låter man nog snabbt bli att köpa ett gymkort. Som tur kan man ju motionera gratis, men för många är det viktigt att man kan göra det någon annanstans än hemma eller i sin absoluta närmiljö, svarar hon.
Hon ser ändå också positiva aspekter i programmet.
– Punkterna om att uppmana alla högskolor att delta i programmet Studier i rörelse och att kommunerna ska uppmuntras att möjliggöra användningen av sina lokaler för olika studerandeorganisationers idrottsverksamhet är två linjedragningar som vi är nöjda med.
Alla föreläsare behövs för förändring
Ett av OLL:s mål är alltså att det ska finnas bättre förutsättningar att utöva vardagsmotion i högskolorna. Det här kräver att det finns möjligheter för vardagsmotion i själva byggnaderna, men Junnila säger att det främst handlar om ett attitydskifte.
– Att studera är ganska passivt, väldigt många studerande sitter nästan ett halvt dygn om dagen. Om man inte integrerar motion i vardagen, så är många för trötta efter en hel dag av studier för att orka motionera. Då är soffan eller sängen ett mycket mer intressant alternativ, oavsett hurdan motion det handlar om, säger Junnila.
Många högskolebyggnader, som i vissa fall kan vara skyddade, är ju byggda med tanken att man ska sitta stilla i dem och studera. Hur ser en högskolebyggnad som är ideal för vardagsmotion ut?
– Museiverket blir ju snabbt sura så fort man sätter upp ett papper på väggen i gamla hus, men om man inte får ändra på utrymmena så måste man ändra på kulturen. Pausgymnastik kräver ju inte att man river ner några väggar, man klarar sig med till exempel träningsband. Det här är ju inte dyra saker, men vi måste skapa en atmosfär där pausgymnastik är ok.

Junnila tänker högt om att man kunde ha kurslitteratur i ljudboksformat, som skulle möjliggöra att man kan gå ut på promenad och samtidigt ta till sig av kurslitteraturen. Viktigast är ändå att vanliga föreläsare uppmuntrar till och möjliggör att studerande rör på sig under dagens lopp.
– Det finns säkert enskilda föreläsare som uppmuntrar till motion, men det finns också sådana som tycker att man på föreläsningar ska sitta på sin plats och inte göra något annat. Det spelar ingen roll hur mycket vi lobbar mot högskolornas håll ifall vanliga föreläsare inte förändrar sin verksamhet, säger hon.