Ledare: Håll Israel och Palestina borta från studentrörelsen

Vill man ha en bred koalition studerande som gemensamt kan stå för studerandenas sak, måste den vara både smart och disciplinerad. Om man med studerandenas röst ger sig in i debatten kring Israel och Palestina är man varken eller.

Instagramkontot @opiskelijatleikkauksiavastaan grundades i samband med att Helsingfors universitets huvudbyggnad ockuperades. Kontot delade information om händelserna vid byggnaden, informerade om ockupationer på andra håll och uppmärksammade studerandenas allt sämre ekonomiska situation.

Den 6.10 avslutades ockupationen, och i och med det lugnade kontot ner sig, med undantag av några inlägg om studerandenas ekonomiska ställning och Teemu Keskisarjas (Sannf) pajaseri i riksdagen.

Sen bröt helvetet loss i Gaza.

Snabbt var ”studerande mot nedskärningar”, som under ockupationen gärna betonade sin politiska obundenhet också ”studerande i solidaritet med palestinierna”. I HUS delegation höll en av ockupationens huvudarrangörer, Pinja Vuorinen, ett anförande om hur det minsann också är Helsingfors universitets studentkårs sak att ta ställning i konflikten. 

Så är det inte.

Studentkårerna och den bredare studentrörelsen borde i så hög grad som möjligt hålla sig borta från politiken som inte direkt berör studerande. Studentkårerna är inte och kommer inte att bli trovärdiga röster i andra frågor än de som gäller studerande. Framför allt inte i ett hyfsat starkt medborgarsamhälle som Finland. 

Studerandenas intressebevakning är hotad på ett knappast någonsin tidigare skådat sätt. Det kan bra hända att det obligatoriska studentkårsmedlemskapet slopas under den här regeringsperioden. Det skulle vara katastrofalt för nästan alla studentkårer i landet. 

Därför är det, nu mer än förr, viktigt att studentkårerna ytterst noggrant överväger politiska ställningstaganden som inte uttryckligen berör studerande. I synnerhet när det handlar om otroligt polariserande frågor som Israel och Palestina, där åsikterna också inom kårerna går isär.

Den här ledaren finns inte till för att försvara Israels krigsbrott eller förminska lidandet som sker på Gazaremsan. Men trots det så är det inte i studentrörelsens intresse att börja ta ställning i den här konflikten. 

Speciellt inte om man gör det i en megafon som ska representera studerandenas kollektiva röst och med pengar som man tagit från en obligatorisk studentkårsavgift.

En av studentrörelsens främsta styrkor är att gratis högskoleutbildning och ett rimligt socialskydd för studerande uppskattas över partigränserna i Finland. Annars skulle Samlingspartiet och SFP inte behöva ljuga om att göra nedskärningar i dem. 

Men istället för att ta vara på den här välviljan, menar vissa delar av studentrörelsen att studentkårerna borde bli utrikespolitiska debattörer. Ett briljant sätt att göra sig av med den goodwill som studentkårerna ännu har.