Högskolestudier måste bli mera flexibla och tillåta att vissa studerar längre än andra, skriver Svensk Ungdoms ordförande Julia Ståhle.
I en tid där allting ska effektiveras har även studietiden diskuterats. Beslutsfattare funderar på hur man kan få studerande att snabbt få en studieplats, utexamineras och påbörja arbetslivet.
Samhället har klart inte resurser för att alla ska vara evighetsstuderande. Men en snabb utexaminering är ingen garanti på ork, intresse eller ett lyckat språng in i arbetslivet. Fler och fler unga i början av sin arbetskarriär är utmattade.
Det här är en summa av flera olika faktorer. En av dem är pressen att prestera i den utsatta tiden som tenderar att bli kortare och kortare. Allt fler finländare drömmer också om att förtidspensioneras.
Då samhället utvecklas, förändras också arbetslivet. Vi behöver en utbildningsstig som tillåter flexibilitet både då det gäller arbete under studierna, men också för att kunna skräddarsy sin examen till en arbetsmarknad där nya uppgifter föds i snabb takt.
I denna kontext ger inte hårda ramar om snabba examen den bästa grunden för ett Finland som blickar in i framtiden.
Regeringens målsättning är att öka på andelen högutbildade, stödja innovationer och på det sättet också hämta investeringar till vårt land. Bra målsättningar, men de kräver satsningar – på studerande, högskolor och forskning.
”Vi behöver inte tidsramar, utan möjligheter”
Besparingar är viktiga i den ekonomiska situation som vi är i, men besparingar hämtar inte pengar – satsningar hämtar pengar. Om vi vill ha välmående unga som har intresse och kapacitet att lyfta Finland, behöver de en fungerande grund för det.
Att den grundläggande utbildningen får en summa för att stödja grundskolorna är väldigt bra, men studerandena får inte glömmas bort. Studerande behöver också möjlighet till en miljö som stöder deras studier och välbefinnande under studietiden.
Om vi skyndar alla genom högskoletiden har vi i värsta fall en till generation som bara doppar tårna in i arbetslivet och sedan drar sig ut för att de helt enkelt redan brände allt krut.
En dålig sida i politiken är alltså just denna kortsiktighet då det kommer till beslut. Man vill ha snabba lösningar som enkelt går att genomföra. Men att samma personer som själv tillbringat över 10 år på sina studier anser att det vore bäst att examen togs i 3 eller 5 år känns fånigt. Visste du att till exempel Petteri Orpo studerade i 12 år innan han blev färdig magister?
Vi behöver inte tidsramar, utan möjligheter att samla arbetserfarenhet. Att bli utbränd innan studietiden är slut är inte hållbart varken för personen eller statsfinanserna.
I nuläget är det ett privilegium att kunna välja att studera i egen takt och ta de pauser som ens egna karriär eller hälsa kräver. Det borde det inte vara ifall vi vill uppnå de målsättningar som Finland har inom utbildningen.
Julia Ståhle
Julia Ståhle är ordförande för Svensk Ungdom och högskolepolitisk sakkunnig vid Finlands studerandekårers förbund Samok. Hon ställer upp i EU-valet 2024.