“Jodel ska man nog ta med en nypa salt”

Att Svenska handelshögskolan, i folkmun kallad Hanken, bestämt sig för att starta en engelskspråkig kandidatutbildning borde inte vara en sensationell nyhet eller väcka allt för mycket känslor – men på Jodel går känslorna heta och beslutet ifrågasätts i hätsk ton. 

Svenska handelshögskolans rektor, Ingmar Björkman, berättar att det nya kandidatprogrammet med namnet Bachelor in Business riktar sig till individer som vill studera på engelska. Från och med hösten 2024 hoppas handelshögskolan på att kunna välkomna åttio nya studerande till programmet.

― Av dessa åttio kommer femtio procent, enligt vårt kvotsystem, att vara internationella studerande. De övriga kommer att antas baserade på nationella gymnasiebetyg eller genom inträdesprov. Med andra ord handlar det sist och slutligen om ett ganska litet program, säger Björkman. 

Det nya kandidatprogrammet utgår ganska långt från det nuvarande svenskspråkiga kandidatprogrammet, men några skillnader dem emellan finns det: Mer fokus på det analytiska i utbildningen och språkstudier i något av de nationella språken förekommer bland annat. 

― De studerande måste välja att antingen studera svenska eller finska, på så vis blir språkstudierna djupare och grundligare, vilket är viktigt för integreringen och för att få de internationella studerandena att stanna kvar i landet, säger Björkman. 

Han påpekar att den finska statens mål är att universiteten och högskolorna i landet ska tredubbla antalet internationella studerande, och att sjuttiofem procent av dem ska stanna kvar i Finland efter avslutade studier – med andra ord behöver Svenska handelshögskolan starta ett engelskspråkigt kandidatprogram.

― Många universitet och högskolor har redan länge haft engelskspråkiga program på både kandidat- och magisternivå, men vi har kanske varit lite långsamma, något som vi också fått bakläxa för. Vi har i flera år fått höra att vi måste bli mer internationella. Nu satsar vi på det och försöker göra det så bra som möjligt, säger Björkman. 

Björkman betonar att Svenska handelshögskolan, i likhet med de flesta skolor på tredje stadiet, främst får sin finansiering av det som produceras: Forskning, antalet utexaminerade och så vidare. Ju fler studerande som blir klara, och som slutför studierna i tid, desto mer resurser i form av pengar får skolorna. I Svenska handelshögskolans fall utgörs ungefär sjuttio procent av budgeten av statlig finansiering. 

― Det nya programmet innebär förstås fler studerande, som i sin tur på sikt leder till mer resurser. Dessutom får vi strategifinansiering av Undervisnings- och kulturministeriet i och med det nya programmet. 

Enligt Björkman kan en del resurser behöva läggas på just integreringen av de internationella studerandena.

― Förutom språkstudierna som jag redan nämnde så kan vi exempelvis behöva hjälpa dem med att hitta sommarjobb här. Internationella studerande har inte det sociala nätverk som våra svenskspråkiga oftast har, och det har också varit utmaningen när internationella studerande kommit hit enkom för att ta magisterexamen. De som studerat sin kandidat på svenska har känt varandra i tre år och har utvecklat sina relationer under den tiden. Studerande från andra länder saknar detta och det har varit en bidragande orsak till att de inte integrerats. Det här har inte bara varit på Hanken, utan också på andra håll, säger han. 

Att en del studerande vid Svenska handelshögskolan ställer sig kritiska till det nya kandidatprogrammet och att anonyma kommentarer på bland annat Jodel kallar programmet för “Hankens downfall” förvånar inte Björkman – en del kritik har framkommit, men inte i stil med kommentarerna på social medier. Han är ändå öppen för att diskutera hur utvecklingen vid handelshögskolan ska se ut. 

― Jag tycker det är viktigt att kunna föra en diskussion om utvecklingen, men det här handlar inte om något förhastat beslut, utan processen har pågått i över ett halvt år. Både personalen och studentkåren har varit involverade och vi har lyssnat på dem, säger Björkman. 

Han tror att det är viktigt att tillsammans fundera på och förklara varför kontinuerlig utveckling vid Svenska handelshögskolan är av betydelse.

― Just nu rankas vi högt bland handelshögskolorna i Norden, men om vi inte fortsätter utvecklas så kommer Hanken undergrävas. Vi kan jämföra oss med ett företag: Om vi inte utvecklar och producerar nya produkter så går det dåligt. 

Björkman säger sig ha en stark tro på diversitet, och att de svenskspråkiga studerandena vid handelshögskolan har stor nytta av ett livligt och internationellt campus: Att lära känna andra, lära sig arbeta och samarbeta med andra och på så vis bygga upp ett socialt kapital är en fördel för alla. Han är också övertygad om att de studerande som ställer sig kritiska till det nya kandidatprogrammet i grund och botten förstår behovet av internationella studerande.

― Jag tror att våra studerande är medvetna om vad som är på gång i världen och i Finland och hur behoven här ser ut. Och vår tonvikt kommer även i framtiden att ligga på vårt svenskspråkiga kandidatprogram, där vi fortsätter anta cirka trehundra nya studerande varje år, och det programmet fortsätter vi att utveckla, säger han. 

”Frågan om en lång process”

Ville Ruokonen, ordförande för Svenska handelshögskolans studentkår, ordförande för Svenska handelshögskolans studentkår, tror att handelshögskolans unika ställning som självständig svenskspråkig högskola kan vara orsaken bakom de något fräna kommentarerna om det nya programmet på sociala medier. 

― Studentkåren har varit aktivt med i processen från början av planeringen av programmet och kåren har inte fått direkta klagomål efter nyheten. I och med Hankens unika ställning som självständig svenskspråkig högskola, syns och känns förändringar, även små sådana. Om man är van vid hur något fungerar och det sedan förändras… Men Jodel ska man nog ta med en nypa salt, säger han. 

Han poängterar att studentkåren varit involverade och hört av Svenska handelshögskola innan det formella beslutet om att starta det engelskspråkiga kandidatprogrammet fattades. 

― Det har ju varit frågan om en lång process, som börjat redan under förra året. Mycket är fortfarande på hälft, och kanske det är det som ligger bakom kommentarerna på sociala medier. På studentkåren är vi måna om att informera våra medlemmar om allt som händer, men i det här fallet har vi inte kunnat göra det innan det formella beslutet fattats av Hankens styrelse.

Ruokonen håller med Björkman om att ett kandidatprogram på engelska behövs hos Svenska handelshögskolan: Verksamheten behöver helt enkelt utvecklas – men också i framtiden är det viktigt att värna om svenskan, säger han. 

― Svenskan ställning är en väsentlig fråga, men det ena behöver inte nödvändigtvis ta ut det andra. Att gå in för att bli mer internationella kräver förnyelse. Det nya programmet påverkar inte heller antalet studerande som antas till det svenskspråkiga kandidatprogrammet.

Från studentkårens synvinkel innebär det nya programmet inte särskilt många förändringar, utan den huvudfokus kommer att ligga på det svenska. I nuläget är studentkårens webbplats tvåspråkig.

― Det är viktigt att vår information finns också på engelska, så att internationella studerande kan ta del av den och integreras, säger Ruokonen.