AI-verktyg har varit på allas läppar under de senaste månaderna. Madrona Silvander träffar två anonyma finlandssvenska studerande som bekänner och filosoferar kring ett känsligt ämne.
År 2001 bjöd förvisso inte på någon rymdodyssé, men det fanns en chattbot som hette ALICE, och under en tid satt vi i lågstadiets datasal och pratade med den närhelst tillfälle gavs.
Att knattra knagglig engelska på ett gråbeige tangentbord och få svar från ”robottanten” – en tonårsflicka med mandelformade lila ögon – var hisnande, och lärarna tyckte vad jag minns främst att det var mysigt.
Drygt tjugo år senare har vi Chat GPT, och Jonas Forsman från Helsingfors Svenska Lärarförbund bävar i Svenska YLE.
AI-verktygens vara eller icke vara i inlärningsyfte är en het potatis inom lärarkåren, men hur tänker studerande kring saken? Är det fusk eller helt okej att låta AI:n göra grovjobbet?
Ingen rusning
Det visar sig inte vara helt lätt att hitta finlandssvenska studerande som är villiga att medge och diskutera saken på ett personligt plan, men två hugade individer går slutligen med på en intervju.
Villkoren är som följer: 1. varsin öl i muta och 2. total anonymitet. Båda är i tidiga tjugoårsåldern, studerar humanistiska ämnen vid samma finlandssvenska lärosäte, och namnen är fingerade samt könsneutrala.
På vilka sätt har ni använt AI inom ramen för studierna?
— Första gången var till en uppgift som skulle in just innan jul då när Chat GPT började bli populär. Jag använde den för att hitta huvudargumenten och fyllde själv i resten, säger Alex.
Kim säger sig däremot ha använt Chat GPT främst i syfte att leka runt.
— Eller nå, nog har jag ju testat förstås. En del saker den sa var helt vettiga, men det kom också svar som jag redan visste var helt fel.
Luska själv = fuska?
I mitten av januari 2023 lät den amerikanska sajten intelligent.com utföra en enkätundersökning med tema Chat GPT bland tusen högskolestuderande i USA, och resultatet talade sitt tydliga språk – användningen är utbredd.
En knapp tredjedel uppgav att de har använt den omsusade chattboten till skriftliga uppgifter, och av denna tredjedel ansåg tre av fyra att det i någon mån är fusk, men att de gör det ändå.
Tycker ni det räknas som fusk att använda Chat GPT för att göra inlämningsuppgifter?
— Egentligen tycker jag inte det. Jag hade kunnat sammanställa samma saker själv, bara att det skulle ha tagit betydligt längre tid, säger Alex.
— Om det blir mer accepterat kan man ju säga att man har använt AI och på vilket sätt. I sådana fall tycker jag inte att det räknas som fusk, funderar Kim.
— Kanske det till och med uppmuntras i framtiden.
Alex poängterar snabbt att hen inte kopierade något direkt från Chat GPT.
— Det hade inte känts okej. Och att plötsligt helt byta skrivsätt hade nog varit ganska ”sus” (misstänkt).
Ge igen med samma artificiella mynt
Open AI, företaget bakom Chat GPT, utvecklar i skrivande stund en metod för att vattenstämpla allt som boten spottar ur sig. En uppsjö med tredjepartsverktyg för att identifiera huruvida en text har genererats via Chat GPT har också uppstått i svallvågorna.
Nyligen lanserade Open AI även ett verktyg för att ta reda på om en text är AI-skriven eller inte – oavsett leverantör – men tillförlitligheten lämnar en del att önska. I ett test identifierade verktyget endast en fjärdedel av de AI-skrivna texterna som ”sannolikt AI-skrivna”, medan andelen falskpositiv uppgick till nio procent.
För texter under tusen tecken och texter skrivna på andra språk än engelska är verktyget ännu opålitligare, och sannolikheten att utlåtandet är helt åt skogen ökar ju mer texterna avviker från träningsmaterialet.
— Det kommer säkert bättre ”counter tools” (motverktyg) snart. Många kommer åka fast för AI-skrivna uppgifter de lämnade in för länge sen, tror Kim.
Alex skiner upp.
— Jo, mitt i allt sitter det någon civare och kör igenom en databas och så bara ”busted!”
Akademiskt tillintetgjord av en civiltjänstgörare. Söta öde.
Stiga på eller vinka av?
Tror ni att studerande som inte hoppar på AI-tåget halkar efter, eller är det bättre att stå kvar på perrongen?
— Det kan säkert bli svårt om man vägrar använda AI trots att alla andra gör det. Personligen ser jag inte varför man skulle låta bli, säger Alex.
Hen hänvisar till en normalfördelad sociologisk modell som delar in mänskligheten i förnyare, tidiga anammare, tidig majoritet, sen majoritet och eftersläntrare.
— Svårt att säga, alla lärare tycker inte det är så ”huippu”. Kanske det blir mer muntliga tenter, jag vet inte, säger Kim.
På frågan om tåget självt kommer fortsätta är svaret däremot entydigt.
— Knappast kan man nu bromsa det mera.