Tre ordförande, tre intervjuer, tre sätt att se på världen

Att det är riksdagsval på gång i april har knappast undgått någon, såvida man inte bott under en sten de senaste veckorna. De olika partiernas vallöften och valfjäskande har duggat tätt, men var och för vad står deras ungdomspartier? Studentbladet fick sig en pratstund med några unga ordförande, som inte sparade på krutet när det kom till att åsikter och känslor. 

När den här artikeln befann sig i planeringsfasen stod det snabbt klart att resurserna för att intervjua samtliga ungdomsordföranden helt enkelt inte fanns. Ödet (och lotten) fick därför fälla det avgörande beslutet om vem som skulle intervjuas. Det visade sig att ödet lyckades skapa en ganska bra mix av de olika partierna, då Samlingspartiet, Svenska folkpartiet och Centern var de som gick vinnande ur striden.

Att det i valtider är fullt upp för ungdomsordförandena blir tydligt när intervjuerna ska bokas. Ida Leino, ordförande för Samlingspartiets ungdomsförbund, lyckas klämma in en träff med Studentbladet innan hon ska åka vidare till Tammerfors, varifrån hon kommer och i vars valkrets Birkaland hon ställer upp som kandidat i årets val. 

― Jag blev medlem i Samlingspartiets ungdomsförbund för över tolv år sedan, och jag har suttit som dess ordförande i lite mer än ett år, säger hon. 

Att det var just Samlingspartiet som Leino drogs till har sin enkla förklaring: De hade samma värderingar, speciellt ekonomiska. Leino beskriver Finlands nuvarande ekonomiska situation som sorglig. 

― Ekonomin är det största frågan i Finland just nu, och den måste lösas snabbt eftersom det inte kan fortsätta så här, det är inte hållbart med alla lån, säger hon med kraft. 

Att vara ung och eventuellt studerade har, enligt Leino som själv är klasslärare till utbildningen, både sin för- och nackdelar. Mycket är bra, men minst lika mycket går, och borde, åtgärdas. Som exempel på vad som kunde förbättras för studerande nämner hon Studenthälsan, vars långa köer är ett orosmoment för henne. 

― Köerna är långa och Studenthälsan lider av personal- och resursbrist. Att studera är stressigt, och inte blir det bättre av krig och all annan osäkerhet som världsläget för med sig. En terapigaranti skulle behövas, och fler sjukskötare och psykologer, och det är viktigt att det här för en lösning. Hur ska studerande, som kört slut på sig själva innan de ens hunnit ut i arbetslivet, annars kunna arbeta?

Coronapandemin förde mycket ont med sig för studerande, men Leino försöker också hitta ljuspunkter i mörkret. Att det för många studerade blev lättare att kombinera studierna med jobb anser hon att var och är bra. 

― Distansundervisning underlättar vardagen för många. Att fler nu kan studera i sin egen takt och kanske ta del av en föreläsning på distans när det passar dem bäst är bra, säger Leino. 

Under vintern föreslog Finansministeriet att terminsavgifter kan införas vid de finländska universiteten och högskolorna – ett förslag som får tummen ner av Leino. 

― Personligen är jag inte för terminsavgifter, eftersom de skulle innebära för stora risker. Terminsavgifter kunde leda till att unga inte vågar börja studera eftersom det skulle bli för dyrt. 

Leino säger sig förstå motiveringen som ligger bakom Finansministeriets förslag: Att studerande skulle studera snabbare för att på så vis slippa betala mer än nödvändigt för studierna.

― Skulle en lösning kanske kunna vara att terminsavgifterna betalas senare, när den studerande har fått ett jobb? Å andra sidan skulle det här inte fungera för lågavlönade, som trots en examen inte får bra betalt, funderar Leino.

Ett förslag som hon hoppas på att blir verklighet är att inkomstgränserna för studerande skulle slopas helt och hållet. 

― Det vore mycket bra om studerande kan arbeta och tjäna så mycket som möjligt, utan risk för att tvingas betala tillbaka studiestödet. 

Inför riksdagsvalet har flera partier, bland annat Vänsterförbundet och De gröna, sagt att de inte kan tänka sig att sitta i samma regering som Sannfinländarna. Enligt Leino är det här en ny valtaktik som hon inte sett förut i Finland. 

― Jag tycker inte att det är en bra idé att redan innan valet gå ut med vem man kan tänka sig ett samarbete med, trots att det kan finnas ganska stora skillnader mellan våra olika partier. Petteri Orpo brukar säga att man ska hålla alla dörrar öppna, för politik kräver samarbete och kompromisser. Men det här blir allt svårare i dagens värld, för många tänker bara på sig själva, säger Leino. 

Som samlingspartist ser Leino naturligtvis gärna att just hennes parti vinner valet, men hon är försiktig med att uttala sig om vilka partier som utgör hennes drömregering. För en tid sedan agerade Leino som sonderare för de ungas skuggregering, och resultatet blev en blåröd regering med fyra partier: Samlingspartiets ungdomsförbund, Socialdemokratiska unga, Centerunga och Svensk Ungdom.

― Vi visade att det går att få till ett bra regeringsprogram med en del kompromisser. 

I många val, inte bara riksdagsvalet, tenderar de unga att utebli från vallokalerna. Leino skulle gärna se att fler unga röstar och engagerar sig i årets riksdagsval, och hon betonar att varje röst är viktig och räknas, bokstavligt talat. 

― Vi är en demokrati, och i vissa fall är det några få röster som avgör vem som får makten i vårt land. 

Hon upplever att fler unga än tidigare är intresserade av val och politik, men att de kanske inte hittar en lämplig kandidat att rösta på.

― Det behövs unga som ställer upp som kandidater i valen, då kanske andra unga lättare hittar en kandidat som de kan identifiera sig med. Valkompasser kan ge förslag på passande kandidater, och vill man riktigt fördjupa sig är det bara att gå ut på nätet och läsa på. Eller varför inte prata med kandidaterna när de samlas på torget?

Många olika satsningar behövs

Julia Ståhle, som valdes till ordförande för Svensk Ungdom i maj förra året, håller inte med Leino om att den sittande regeringen misskött Finlands ekonomi. 

― Det är naturligt att Finland tagit lån under först coronapandemin och sedan under Rysslands krig mot Ukraina. Så klart kan en del beslut ifrågasättas, men inte skulle jag säga att regeringen skött ekonomin på ett dåligt sätt. Vi har gått från kris till kris, men nästa regering måste se över landets budget, säger hon när hon tar emot Studentbladet på Georgsgatan där ungdomspartiet huserar. 

För att få ekonomin och budgeten i balans skulle Ståhle gärna se  att Finland skulle gå inför en skatteväxling mot en grönare ekonomi genom att exempelvis fasa ut miljöskadliga stöd och skattelättnader. Högre punktskatter kunde införas på bland annat alkohol och miljöskadliga produkter. För att spara in pengar skulle hon vilja se att Finland rörde sig mot bidrag som påminner om en basinkoms, även om partiet inte förespråkar basinkomst. 

― I stället för att tvingas söka en massa olika stöd från Fpa kunde flera bidrag kokas ner till en helhetssumma, det skulle spara tid och pengar för både sökande och de som arbetar med dessa ärenden. Negativ inkomstskatt liknar till en viss mån basinkomst, men det är inte riktigt samma sak då den negativa inkomstskatten inte ges till alla. Det här löser så klart inte alla problem med ekonomin, säger hon.

Att Svenska folkpartiet är partiet för Ståhle bottnar, för så många andra som röstar på eller är aktiva inom paritet, i värnandet om det svenska språket. Ståhle vill att hennes son, som nu går på dagis, ska kunna genomföra hela sin skolgång på svenska. Också den ekonomiska politiken som partiet driver är viktig för henne. Ståhle vill se en ansvarsfull ekonomisk politik som också tar i beaktande dem som behöver hjälp. 

― Jag vill att alla som behöver ekonomiskt stöd ska få det, för alla kan hamna i en sådan situation att de behöver hjälp. Och även om många partier är positivt inställda till det svenska språket så är Svenska folkpartiet det enda parti som verkligen arbetar för språkets ställning. 

Farhågor att svenskan, och kanske också finskan, ska fasas ut ur universiteten till förmån för engelskan finns, och enligt Ståhle är svenskans ställning allt annat är bra.

― I teorin ska det gå att studera på svenska, men i praktiken fungerar det inte alltid. Det finns så klart regionala skillnader, men på många håll pressas studerande att skriva prov och inlämningsuppgifter på finska i stället för på svenska. Därför krävs det att vi arbetar för svenskan. Däremot ser jag inget problem med att en stor del av forskningen på högre nivå utförs på engelska, säger hon. 

Ståhle, som kommer från Esbo och som studerar statskunskap, vill absolut inte se att terminsavgifter införs för studerande vid de finländska universiteten. 

― Det fina med vårt utbildningssystem är att det minskar vilken påverkan den socioekonomiska bakgrunden har på de studerandes framtid. Terminsavgifter skulle förstöra det här, också om man gick in för att avgifterna kunde betalas senare. Avgifterna skulle leda till att många inte vågar börja studera och då skulle klasskillnaderna öka.

Att många studerande mår dåligt ser Ståhle som ett bredare problem som syns hos hela befolkningen. Den här krisen syntes enligt henne redan innan coronapandemin, men förvärrades sedan, och den psykiska ohälsan bland studerande är en anledning till att Ståhle anser att unga beslutsfattare behövs i samhället. 

― Unga är intresserade av politik och aktiva på olika sätt i samhället, men de upplever att de inte blir hörda. Därför skulle det vara viktigt att moderpartierna ger de unga möjligheter att påverka och att de faktiskt skulle lyssna på dem. 

Förutom att Ståhle inte vill veta av några terminsavgifter vill hon heller inte att studerande ska behöva ta allt för stora studielån. Hon skulle hellre se att studiestödet höjs så att det “motsvarar dagens värld”. Hon oroar sig för hur studerande ska klara av att betala sina studielån när räntorna plötsligt skjutit i höjden.

― Kunde ett räntetak införas på studielånet? frågar hon sig. 

Huruvida de nya vårdområdena kan hjälpa eller stjälpa Studenthälsan är, enligt Ståhle, för tidigt att säga, men hon hoppas att vårdreformen ska lyckas och att det ska bli lättare för studerande att söka och få hjälp. Vårdstigen behöver bättre strukturer.

― Poängen med vårdreformen är att vården ska bli bättre och jämlikare, men det finns nog problem som behöver fixas på sikt. Det är sorgligt att terapigarantin som många kämpade för inte fick genomslag, att människor vågar prata om sina problem är ganska nytt och garantin skulle därför behövas. Men det är inte bara Studenthälsan som behöver utvecklas, utan hela vården, säger Ståhle. 

Oberoende av vem som sitter i den kommande regeringen hoppas Ståhle på ekonomiska satsningar för studerande, exempelvis höjda inkomstgränser, att kvoteringarna för studerandes stödmånader slopades och att grundfinansieringen till universiteten och högskolorna är tillräcklig. Hon efterlyser en helhetsbild av lärstigen.

― Det är viktigt att hela lärstigen har tillräckligt med resurser för att fungera och att vi inte skär i utbildningen. Vi har sålt vår utbildningsexpertis utomlands, men vår utbildning hålls inte på samma nivå om inte pengarna finns, säger hon. 

Tidigare i år ställde många sig kritiska till Svensk Ungdoms kampanj #intemittsfp och det faktum att Svenska folkpartiet i ett tidigt skede meddelade att partiet med stor sannolikhet inte kan sitta i samma regering som Sannfinländarna. Ståhle ser inte att Finland är på väg mot en blockpolitik.

― Det borde vara tydligt för de flesta att vi inte passar ihop med Sannfinländarna, så beskedet borde inte ses som drastisk, utan mer som ett konstaterande. Fördelen med att redan nu säga vilka partier man kan tänka sig att regera med gör situationen klarar för väljarna, men risken finns att Sannfinländarna får martyrkortet och sympatier, säger Ståhle. 

Personligen kan hon tänka sig att samarbeta med nästan alla partier, och hon ser många möjliga konstellationen framför sig. Hon är stolt över att Svensk Ungdom har många kandidater som ställer upp i valet och att moderpartiet har starka kandidatlistor i många valdistrikt. 

― Jag väntar med spänning på valresultatet, säger hon. 

Allmänt bostadsbidrag här för att stanna

Aleksi Sandroos hinner, på grund av av tidsbrist, inte fysiskt träffa Studentbladet, utan svarar på frågorna via mejl. Sandroos kommer ursprungligen från Sastamala, men studerar förvaltningsvetenskap vid Vasa universitet och lantbruksvetenskap vid Helsingfors universitet, och dessutom har han tidigare utbildat sig till sjukskötare.

― Centerpartiet är det rätta partier för mig eftersom partiet vill samla lösningsorienterade politiker kring sig som är villiga att kompromissa. Partiet är ett alternativ mellan totalitär vänsterism och karg högerism. Vi vill ta hand om de svagaste i samhället, men vi förstår att det ekonomiskt kan vara utmanande, säger han.

Sandroos tillägger att det viktigaste för honom är civilkurage och bildning och att hela landet tas om hand. Att förstå människan och mänskligheten i en värld full av lögner kräver, enligt honom, civilkurage och bildning. Och med tanke på Finlands kommande Natomedlemskap vill han se att hela landet är bebott. Att Centerpartiet med dåvarande Juha Sipilä som partiordförande och statsminister och med sina reformer ska ha försatt studerande i en svagare ställning än tidigare håller Sandroos inte med om. Under Sipiläs regering började studerande bland annat omfattas av det allmänna bostadsstödet, vilket Sandroos ser som positivt.

― Och under Sanna Marins tid som statsminister har Centerpartiet var med och bidragit till att studerandes inkomstgränser höjts. Men det är ett faktum att studerande skuldsätter sig i en rasande takt, och det är inte bra.

Han vill att studerandes möjligheter till studier och bra boende förbättras, och att det inom utbildningen finns tillräckligt med resurser och utbildningsplatser.

― Till exempel kunde kvoterna för studerande som ansöker om studieplats för första gången slopas, säger han.

Precis som Leino och Ståhle vill Sandroos inte att terminsavgifter för studerande ska införas.

― För oss i Centerpartiet är gratis utbildning av största vikt. Utbildning är vägen till en bättre framtid för samhället som helhet och även för individen.

I likhet med Ståhle är Sandroos bekymrad över finskans och svenskans ställning vid universiteten och inom vetenskapen. 

― I framtiden måste vi säkra de två inhemska språken ställning, och till det behövs finansiering, säger han.

 Trots Centerpartiets kräftgång i opinionsundersökningarna inför vårens riksdagsval är Sandroos positivt inställd till det kommande valresultatet. Han tror att väljarna hittar Centerpartiet och partiet satsar på flera riksdagsvalkampanjer och partiet har enligt Sandroos ett starkt kandidatfält.

― Vi har redan 27 kandidater som är under 30 år. Med ett bra urval av kandidater och ett tydligt budskap tror jag att vi kan vinna unga finländares röster, säger Sandroos.