Projekt Växthus – en plats att växa och blomstra

Allt fler unga vuxna lider av psykiskt illamående som beror på allt från studierelaterade orsaker till ensamhet och en känsla av att framtiden är osäker. Med sitt nya projekt Projekt Växthus – för unga vuxnas psykiska hälsa vill Folkhälsan ge de unga stöd för att öka deras kapacitet att påverka den egna psykiska hälsan.

Unga österbottningar berättar: Så här dåligt mår vi

Vi lär få vänja oss vid att unga mår sämre

Fler unga söker hjälp för ångest och självmordstankar: “De är många, varje dag”

“En del studerande mår så dåligt att de inte orkar öppna mejlen” – 40 procent fler har sökt hjälp hos studiepsykologen vid ÅA

Tidingsrubriker i stil med ovanstående har under de senaste åren blivit något av vardagsmat för de som läser tidningar och nyhetssidor, det är knappt någon som reagerar längre. Men vad beror dessa känslor som så många unga vuxna lider av? Psykiskt illamående kan ha många orsaker, men det finns hjälp och stöd att få. Ett exempel på detta är Folkhälsans nya satsning Projekt Växthus, vars syfte är att öka unga vuxnas förmåga att påverka sin psykiska hälsa gynnsamt och hantera nya livsskeden inför studier och arbetsliv.

― Växthuset för mig symboliserar en plats där det finns utrymme att växa och blomstra, så att man känner meningsfullhet, framtidstro och gemenskap med andra, säger Jenny Vilén, en av två projektledare. 

Projekt Växthus, som fick sin början 2022, riktar sig till svenskspråkiga vuxna mellan 17 och 25 år som främst bor i Åbo, Vasa, Jakobstad eller huvudstadsregionen. Genom projektet vill Folkhälsan stärka stärka den psykiska hälsan och känslan av gemenskap hos unga vuxna, bland annat genom ny verksamhet för unga i grupp.

― En del unga kan behöva få kunskap om hur motion, kost och sömn påverkar den psykiska hälsan, medan andra kan behöva få prata under kravlösa träffar. Vi skapar all verksamhet tillsammans med de unga och försöker svara på de behov som finns, säger Vilén.

För att synliggöra att hälsa inte handlar om att prestera kommer Projekt Växthus att skapa en kampanj där studerandes livsberättelser står i centrum. Kampanjen utgörs av dessa berättelser och ambassadörer på sociala medier.

― Vi vill öka medvetenheten om skillnaden mellan sunda känsloreaktioner och psykisk ohälsa, och samtidigt ge en mer realistisk bild av livet, till skillnad från den glansbildsvardag man ofta ser på sociala medier, säger Vilén.

Förutom kampanjen med studerandes livsberättelser vill Folkhälsan även arrangera frivilligverksamhet för unga. Tanken är att unga i grupp gör något för en annan grupp – men det är upp till de unga att bestämma vad.

― Många känner att de inte har tid att binda sig till något långsiktigt, men den här verksamheten skulle vara kravlös och innebära ett kortvarigt engagemang. Att engagera sig inom frivilligverksamhet ger både meningsfullhet och gemenskap, säger Vilén.

Om du är mellan 17 och 25 år gammal kan du besöka Folkhälsans webbplats och dela med sig av din berättelse och  vad du gör för att må bra i vardagen. Läs mer här. 

Jag är en coronagulis”

Projekt Växthus samarbetar dessutom med flera studentorganisationer, exempelvis Arcadas studeranadekår, Åbo Akademis Studentkår, Svenska handelshögskolans studentkår och Svenska nationer och ämnesföreningar vid Helsingfors universitet. SNÄfs tidigare ordförande och numera styrelsemedlem i HUS, Mikaela Lindberg, är mycket glad över Projekt Växthus. Hon studerar statskunskap med förvaltning och inledde sina studier hösten 2020 när coronapandemin var som värst. 

― Jag är en coronagulis och jag märkte helt personligen hur många av mina studiekompisar påverkades av pandemin. Först satt alla ensamma hemma och plötsligt öppnades allt upp igen. Vi känner nog fortfarande av en trötthet, säger hon. 

Projekt Växthus beskriver hon som ett mycket viktigt projekt och hon är glad över att SNÄf valde att samarbeta med Folkhälsan. 

― Med tanke på världens situation, både tidigare och nu, så är projektet viktigt. I samhället pratas det nog om utbrändhet i arbetslivet, men inte lika mycket om hur de studerande mår. Därför är Projekt Växthus så viktigt. 

Eftersom Projekt Växthus ännu befinner sig i startgropen har samarbetet med dem främst handlat om att hjälpa till att hitta lämpliga utrymmen för olika träffar och brainstorma kring olika idéer, men på sikt hoppas Lindberg att Folkhälsan kan bidra med resurser och kunskap som kan råda bot på det psykiska illamåendet hos unga vuxna.

― Många studerande lider av ångest och depression, och det skulle vara till stor hjälp för dem om de kunde få ett forum att prata om sitt mående med professionella, behovet av det här är stort. Det skulle dessutom vara viktigt att de studerande får prata om sitt mående på sitt modersmål. Som läget är nu är det svårt att boka en tid för det här hos Studenthälsan, och ännu svårare om du behöver hjälp på svenska. 

Numera är Lindberg inte lika aktivt involverad i samarbetet med Folkhälsan och Projekt Växthus, men hon tror på projektet och dess betydelse.

― Jag är jättetaggad inför framtiden och för vad projektet kan bidra med, säger hon. 

Micke Karlsson, som studerar vid Handelshögskolan i Vasa, hoppas att Projekt Växthus kan främja alla som studerar i Vasa.

― Jag själv var gulis hösten 2018, och det syns nog i skolan vem som var gulis under coronapandemin. Det är liksom lite spänt mellan dem när de träffas och de hör till de studerande som är minst på plats i skolan, men det blir bättre och bättre, säger han.

Under hösten 2022 ordnades ett Back till School-evenemang, där bland annat Folkhälsan, Studenthälsan och studiepsykologer deltog, och sedan dess har samarbetet med Folkhälsan och Projekt Växthus intensifierats: SSHV, som Karlsson är aktiv i, har under möten med Folkhälsan diskuterat vad välmående är och vilka tankar idéer de studerande har.

― Redan en så liten grej som att äta tillsammans med studiekompisarna skapar gemenskap. Jag hoppas att projektet ens lite kan hjälpa de studerande. Jag vill gärna att alla studerande känner att de kan vara sig själva och känner sig trygga när de är i skolan, säger Karlsson.