Hoppa till innehåll

Vill du bo i en studentbostad, rent av i ett kollektiv?

Stökiga rumskamrater, litet eget utrymme och låg trivsel. Få studerande väljer att bo i studentbostäder och allt färre i kollektivbostäder. Varför det? Trots flera mindre trevliga faktorer finns också positiva aspekter med att bo i en studentbostad. 

Bo i en studentbostad eller i en bostad uthyrd via den privata marknaden? Studentbladet har intervjuat studerande runt om i Svenskfinland för att höra om deras upplevelser om att bo i en studentbostad. 

Andreas Stenroos från Ekenäs är tradenomstuderande vid Yrkeshögskolan Novia. Stenroos bodde läsåret 2015–16 i en studentbostad uthyrd av Stiftelsen Vasa Studiebostäder VOAS. Han valde VOAS eftersom han i ett sent skede fick veta att han hade blivit antagen till tradenomstudierna.

― Novia i Åbo var mitt första alternativ men när jag blev antagen till studierna i Vasa valde jag att flytta dit. Eftersom jag kort innan studierna bosatte mig i staden och jag ville snabbt hitta en lägenhet föll mitt val att söka bostad hos VOAS.

Andreas Stenroos vid Novia bodde läsåret 2015–16 i en av VOAS kollektivbostäder i Vasa. ― Relationen till de andra i kollektivet är avgörande om man trivs eller inte, säger han. Bild: Privat.

Efter vårterminen 2016 flyttade Stenroos till Åbo för att fortsätta studera där. Han bor numera i en bostad som fanns på den privata bostadsmarknaden. I Vasa bodde Stenroos i en kollektivbostad med fyra grannar. I bostaden fanns ett gemensamt köksutrymme medan han själv hade ett eget rum på 18 kvadratmeter. Stenroos säger att det är flera faktorer som påverkar om man vill bo i en studentbostad eller inte.

― Många studerande vill ha en större bostad för sig själv som de inte behöver dela med personer som de inte känner. Samtidigt är relationen till de andra i kollektivet avgörande om man trivs eller inte. Själv hade jag inte mycket kontakt med mina grannar.

Han tillägger att det ändå finns flera fördelar med att bo i ett kollektiv.

― Upplevelsen av att bo i ett kollektiv blir roligare om man bor med kompisar. Hyresvärden har även hand om vissa kostnader, som el och vatten, eventuellt också internet.

Studiestäderna Vasa och Åbo har en stor andel ung befolkning. Många väljer även att fortsätta bo i samma stad som de studerat i, vilket Stenroos även är inne på.

― Jag tror att om studerande vet att de vill bo en längre tid på en och samma ort så väljer de att hyra en bostad från den privata marknaden i stället för en studentbostad. Studentbostaden känns eventuellt inte som ett hem, säger Andreas Stenroos.

Det här kan även ses i befolkningsstatistiken. Enligt Folktinget har de svenskspråkiga i Åbo ökat från 8100 till 10 600 sedan år 1990. Också Vasasvenskarnas antal har ökat sedan 1990, från 14 500 till 15 600.

Ändrar boxbostäder till enrummare

Susanna Eerola vid VOAS säger att stiftelsens lägenheter för det mesta ligger i Vasa centrum eller på Brändö, en stadsdel norr om centrum. Stiftelsen har 2400 studerande som hyr lägenhet hos dem. 

― Hos oss ökar intresset för speciellt tvårummare.

Ansökningarna för en studentbostad har ökat hos VOAS under de senaste åren. År 2021 fick stiftelsen in 3056 ansökningar för föregående läsår och i år verkar intresset vara ännu högre. 

― Pandemin har kraftigt påverkat mängden ansökningar. Vi fick över 500 fler ansökningar i år jämfört med förra året. Till det här läsåret sökte nya studerande, utbytesstuderande och studerande som inlett studierna vid universitet eller yrkeshögskola men inte flyttat till Vasa, bostäder hos oss.

Hon tillägger att alla som söker bostad hos VOAS och erhåller en bostad ändå inte flyttar in i en studentbostad utan väljer ett alternativ på den privata marknaden. VOAS studerande får bo kvar i två år efter avlagd examen, men enligt Eerola flyttar de flesta ut i samband med examen. 

Susanna Eerola vid VOAS säger att stiftelsen håller som bäst på att ändra om boxbostäder till enrummare. ― Att allt fler vill bo i en enrummare har varit en trend i flera år, säger hon. Bild: Privat.

Intresset för att bo i kollektiv, eller “boxbostad” som Eerola benämner boendevarianten, minskar i Vasa. VOAS håller som bäst på att förvandla boxbostäder till enrummare. Hon tillägger att det ändå finns ett konstant intresse för boxbostäder, speciellt bland utbytesstuderande som ofta väljer ett billigare alternativ.

― Att allt fler vill bo i en enrummare har varit en trend i flera år. I en boxbostad vet studerande inte på förhand vem man delar lägenheten med.  

Studentbostäder är förmånligare

Veera Granroth från Borgå studerar vid Åbo Akademi. Hon bor i en av Studentbystiftelsen TYS studentbostäder sedan tre år tillbaka. Flera av hennes studiekamrater bor också i studentbostäder. Hon säger att studentbostäder är lite förmånligare än de på privata marknaden. 

― Jag tycker att det är behändigt att bo i en studentbostad. Självklart är det vissa saker som jag skulle vilja förbättra eller ändra på i bostaden men jag har inte heller bråttom att flytta ut. Då det blir aktuellt kommer jag nog att se över utbudet på bostäder både på studentbostadsmarknaden och på den privata marknaden.   

Granroth bor i en tvårummare ungefär två kilometer från campus och studentbostadens läge spelade delvis en avgörande roll i valet att bo i en studentbostad. 

― Jag skulle inte kunna tänka mig att bo längre bort från campus än så här. 

Hon förklarar att avståndet från studentbostäderna i regel är lite längre än från många privata bostäder till campus och Åbo centrum. Det här anser Granroth att är en orsak till varför många söker sig till den privata bostadsmarknaden. 

― Det finns inte heller tillräckligt med studentbostäder för alla studerande, därför är somliga tvungna att välja en privat bostad. Jag upplever ändå att många studerande ofta har fördomar mot studentbostäder och framför allt kollektivt boende.  

Veera Granroth vid Åbo Akademi bor i en av Studentbystiftelsen TYS bostäder. ― Jag tycker att det är behändigt att bo i en studentbostad, säger hon. Bild: Privat.

Granroth har själv tidigare erfarenhet av kollektivt boende. Enligt henne har de som bor i ett kollektiv sällskap av rumskamrater men å andra sidan kan den egna tiden bli mindre.

― Svårigheter uppstår om man inte kommer överens om gemensamma spelregler med de andra som bor i lägenheten, som till exempel om städning, säger Veera Granroth. 

Färre ansökningar än vanligt

I Åbo har TYS cirka 7160 bostadsplatser och 5100 studentbostäder. Stiftelsens direktör för kundrelationer och kommunikation Pirjo Lipponen-Vaitomaa förklarar att även hos dem är enrummare den populäraste boendevarianten.

― 37 procent av våra bostäder är enrummare, säger hon.

Studerande får bo i TYS studentbostäder ända tills en slutexamen är avlagd. Cirka 8 procent av bostäderna är kollektivbostäder och 11 procent är ettor med gemensamt kök. 36 procent är två rum och kök, 7 procent är tre rum med kök och 1 procent är fyra rum med kök.

Att få vill bo i kollektiv tror Lipponen-Vaitomaa att kan bero på förändringen i bostadsstödet från och med hösten 2017. Efter förändringen kan studerande också erhålla ett normalt bostadsstöd, inte ett bostadsstöd riktat till specifikt studerande.

― Det “lönar” sig inte att bo billigt. Det finns dessutom gott om enrummare på den privata bostadsmarknaden i Åbo. De flesta som bor i kollektiv är nöjda med det. Dessa studerande får i bästa fall till exempel nya vänner från andra läroanstalter.

Direktör för kundrelationer och kommunikation, Pirjo Lipponen-Vaitomaa, säger att 37 procent av Studentbystiftelsen TYS bostäder är enrummare. Bild: Privat.

Lipponen-Vaitomaa tillägger att studerande sällan är ensamma om de bor i kollektiv och att det går exempelvis att dela på kostnaderna. Nackdelen är kanske den att man inte kan välja sina rumskamrater. Hon säger att stiftelsen i början av september har fått in 5212 ansökningar. Vanligtvis är ansökningarna under ett helt år runt 6300. År 2021 hade stiftelsen fått in 4941 ansökningar vid början av september. Hon säger att ansökningarna var fler under de första åtta månaderna i år jämfört med förra året.

― De senaste åren har ansökningarna hållits på ungefär samma nivå då vi varje läsår trots pandemin haft utbytesstuderande som söker bostad hos oss.

Trots att flera tusentals studeranden söker boende hos TYS blir över 600–800 nya studerande varje höst utan studentbostad.

― Studentbystiftelsen kan erbjuda studentbostad bara för 20 procent av studerande i Åbo. Därför söker sig många till den privata marknaden, säger Pirjo Lipponen-Vaitomaa.

Jämlika möjligheter

Sandra Ekström, biologistuderande vid Helsingfors universitet, har liksom Granroth en positiv upplevelse av att bo i en studentbostad. Ekström bor i en enrummare, drygt en kilometer från sitt campus i stadsdelen Vik. Hon visste redan innan hon erhöll en studentbostad att bostäderna eventuellt inte skulle vara de snyggaste.

― Jag trivs ändå bra i min studentbostad. Den främsta orsaken till att jag ansökte om en sådan var hyresnivå. Studentbostäderna är vanligtvis mycket billigare än de på privata marknaden. 

Att det finns studentbostäder gör situationen bland studerande mera jämlik, anser Ekström. Alla har inte råd med att hyra en bostad på den privata marknaden. Av Ekströms vänner och bekanta bor ungefär hälften i privata lägenheter medan andra hälften bor i studentbostäder.  

Hennes väntetid för att få studentbostaden var lång, över åtta månader. På den privata marknaden är väntetiden vanligtvis mycket kortare.

Sandra Ekström studerar biologi vid Helsingfors universitet och bor i en av Helsingforsregionens studentbostadsstiftelsen HOAS. ― Att det finns studentbostäder gör situationen bland studerande mera jämlik, anser hon. Bild: Privat.

Att bo i kollektiv är ändå något som Ekström starkt motsätter. Hon förklarar att hon hellre pendlar en längre väg till campus än att bo med främmande personer. Även den eventuella bristen på privat utrymme gör tanken om kollektiv mindre lockande. 

― Ett kollektiv skulle inte kännas som ett hem. Jag vill inte dela toalett eller kök med främmande personer, säger Sandra Ekström. 

Fler studentbostäder på kommande

Matti Tarhio är Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse (HOAS) verkställande direktör. Han säger att HOAS har ungefär 10 500 studentbostäder i Helsingfors, Esbo och Vanda och flera byggs som bäst. 

― Vi har frågat studerande var de är intresserade av att bo och vi bygger nya lägenheter runt om i huvudstadsregionen. Våra bostäder har i regel 35 procent lägre hyra än en motsvarande på den privata marknaden. 

Studerande får hyra HOAS bostäder i fem år. De flesta vill, liksom i Åbo och Vasa, ha enrummare och deras antal har vuxit sedan år 2016. Tarhio säger att var tredje lägenhet som HOAS hyr ut är en enrummare. Han tror att det stora intresset för ettor har att göra med finländarnas familjestorlek. 

― De finländska familjerna är i regel mindre idag än vad de var till exempel på 1970-talet. Det här betyder att unga är över lag mer vana med att vara ensam nuförtiden än vad unga var tidigare. Men också den ökade mängden distansundervisning och distansarbete tror jag att har medfört att studerande vill ha enrummare i stället för att bo i kollektiv.  

Matti Tarhio är verkställande direktör vid HOAS. ― Vi bygger nya lägenheter runt om i huvudstadsregionen. Fler studerande har möjlighet att bo i studentlägenhet i framtiden, berättar han. Bild: Privat.

Tarhio tillägger att det finns ett stadigt intresse för att bo i studentbostäder. Innan pandemin bröt ut fick HOAS in runt 12 000 ansökningar per år under månaderna juni och augusti. När coronaviruset härjade i Finland var ansökningarna nere i 10 000 medan nivån igen har stigit till ungefär den samma som före pandemin. 

Av det totala antalet studerande i Helsingfors är det ändå bara en bråkdel som bor i studentbostäder. 

― I Helsingfors bor 90 000 studerande och endast 18 000 hyr en lägenhet av HOAS. Men i och med att vi bygger nya bostäder har fler studerande möjlighet att bo i studentlägenheter i framtiden, säger Matti Tarhio.  

John Illman är frilansjournalist. Du kan läsa hans tidigare alster för Studentbladet genom den här länken.

Vad tycker du?