Spex och praktiker ingår i vardagen för läkarstuderande

I Finland kan studerande bli läkare vid sex utbildningslinjer. Men de äldre i samhället blir en större andel av befolkningen och ett större vårdbehov uppstår. Måste då fler studieplatser för läkare skapas? Hur ser läkarstuderandena på det här men också antagningen till läkarutbildningen och på läkaryrket över lag? 

Studentbladet träffar Viola Westerholm i Mejlans Campusbibliotek. Westerholm, som kommer från Ekenäs, är fjärde årets medicinstuderande och medlem i medicinarklubben Thorax. Hon säger att läkarstuderandes studieliv till stor del kan skilja sig från det som studerande inom andra ämnesområden upplever. 

― Vi har exempelvis inga större studieevenemang eller fester i veckorna. Det som kännetecknar vårt studieliv är spexet där studerande som är olika långt hunna med studierna deltar, säger hon. 

Ett spex syftar på en pjäs, en teater, som studerande utför. Eller spektakel, som ordet egentligen härstammar från.

En annan som studerar medicin i Helsingfors är Amanda Rösgren från Vasa. Hon studerar för tredje året och har i år fungerat som disponent i Thorax styrelse. Rösgren är också aktiv inom föreningens spex som kulisschef. 

― Spexet på Thorax är ett jättestort studieevenemang som är en viktig bidragande faktor till klubbens gemenskap. Jag ser fram emot uppvisningen i vår. 

Rösgren inledde sina studier hösten 2020, mitt under pandemin. Hon säger att det var tungt att studera under pandemin då alla sociala evenemang uteblev och undervisningen nästan enbart gick på distans. 

― Vissa läkarstuderande hoppade även av utbildningen efter den här perioden. 

Hon förklarar att det varje år sammanlagt antas ungefär 150 studerande till läkarlinjerna, både finsk- och svenskspråkiga, i Helsingfors. Av dessa studerar runt 30 på den svenska linjen.

Studentbladet når även Emma Sirén. Hon studerar vid Åbo universitet och är medlem i föreningen TLKS. Sirén är uppvuxen i Helsingfors, men valde efter gymnasiet att prova på att bo i en annan stad och ett annat landskap. Hon tycker studiegemenskapen i TLKS är bra. 

― Vi är en stor förening och har ett stort utbud av evenemang och aktiviteter. Vi har bland annat en tidningsredaktion och flera kommittéer. Studieevenemangen varierar, allt från kräftskiva till idrottsrelaterade evenemang.  

Sirén har tidigare varit chefredaktör vid TLKS medlemstidning Booster, och även vid TLKS finns en tradition av spex där en större grupp engagerar sig. Sirén är i år med i gruppen som skriver manuset. 

Hon säger att det varje år antas ungefär 150 studerande till utbildningen i Åbo. Av dessa har hon noterat att de flesta är kvinnor. 

― På våra kurser är vi nästan alltid fler kvinnor än män. Jag tycker också att vårdyrken tilltalar kvinnor i högre grad än män. Mellan 60 procent och två tredjedelar av våra studeranden skulle jag säga att är kvinnor. 

Antagning svårast i Helsingfors

I Finland kan studerande utbilda sig till läkare på fem studieorter: Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Kuopio och Uleåborg. I huvudstaden finns både en finskspråkig och en svenskspråkig utbildningslinje. En läkarutbildning helt på svenska sker endast i Helsingfors, åtminstone tills vidare. 

― Jag har hört diskussioner om att svenskspråkig undervisning för läkarstuderande i Åbo skulle inledas, men jag är osäker om det redan har förverkligats, säger Westerholm. 

Att studera till läkare i Åbo är endast möjligt vid finska Åbo universitet (TY), men Åbo Akademi meddelade i början av 2022 att universitetet har inlett ett samarbete med TY. Syftet är att läkare som utbildas i staden ska få kunskap i att utföra arbetet även på svenska. 

Sirén förklarar att en svenskspråkig läkarutbildning är på kommande till Åbo. Åbo Akademi och Åbo universitet inleder en gemensam tvåspråkig läkarutbildning hösten 2023. 

― Antagna studerande per läsår kommer att vara mellan 15 och 20, baserat på studerandes motiv och deras kunskaper i svenska. 

Till de sex läkarutbildningarna runt om i landet är det varierande svårighetsnivåer på att bli antagen. Den finskspråkiga utbildningen i Helsingfors är den allra svåraste att bli antagen till. 

― Till Åbo, Tammerfors och den svenska utbildningen i Helsingfors är det lite enklare. Vad jag har förstått är antagning till utbildningarna i Uleåborg och Kuopio lättast, säger Sirén.

Hon tillägger att vid antagningen till läkarutbildningarna läggs mera vikt vid resultaten i studentskrivningarna och studierna i gymnasiet än tidigare. Resultatet i inträdesprovet har däremot nuförtiden en mindre inverkan på om studerande blir antagna och i så fall vart. Även Westerholm betonar det här. 

― Då studentskrivningar och ämnesval samt val av kurser i gymnasiet blir allt viktigare måste studerande veta tidigt under tiden i gymnasiet vad de vill göra efter studentexamen. Det här kan skapa onödig negativ stress för många, säger hon. 

Tvåspråkigheten viktig

Westerholm anser att det är viktigt att tillräckligt många läkare behärskar både finska och svenska, särskilt i tvåspråkiga regioner.   

― Svenskspråkiga ska ha rätt till jämlik vård på samma sätt som de finskspråkiga. Trots att svenskspråkiga kanske behärskar en viss terminologi på finska är svenska eventuellt deras så kallade “känslospråk”, alltså ett språk som man helst använder för att beskriva sina känslor och sin situation. 

Arbetsplatser för läkare inom tvåspråkiga landskap har till stor del centraliserats sedan millennieskiftet. I Nyland har bland annat BB (2010) och samjouren (2020) vid sjukhuset i Ekenäs lagts ner. Den här verksamheten finns numera i Lojo. Huruvida svenskspråkiga patienter får betjäning på sitt modersmål har åtminstone i viss mån ifrågasatts då finlandssvenskarnas andel i Lojo är 4 procent jämfört med 65 i Raseborg.  

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt meddelade även hösten 2022 att organisationen behöver spara pengar. Det befarades att BB i Lojo och Borgå skulle läggas ned. Dessa hot verkar ändå vara över för stunden. 

Under Juha Sipiläs (Centern) tid som statsminister (2015–2019) fanns det planer på att lägga ner jouren vid Vasa centralsjukhus och i stället hänvisa patienter till Seinäjoki. Efter storskaliga protester blev det här trots allt inte verklighet. 

Westerholm säger att hon inte är för centralisering med tvång.

― Jag tycker att den verksamhet som redan fungerar bra ska få finnas kvar. 

Specialinriktning och praktik

Efter sex studieår kan läkarstuderande välja specialinriktning. Vilket fokusområde det blir är ännu öppet för de som Studentbladet talar med. 

― Jag vill ändå arbeta vid en relativt svenskspråkig arbetsplats, till exempel i Raseborg, Vasaregionen eller sedan på Åland. Jag har gjort ett par praktikperioder på Åland och trivts bra där, säger Westerholm.

Rösgren är inte lika långt hunnen i sina studier som Westerholm men hon fascineras av alla inriktningar inom läkaryrket. 

― En orsak till att jag sökte till läkarutbildningen var för att det finns många olika områden att arbeta inom, som anestesi och olika typer av kirurgiska specialiteter. 

Rösgren ska å sin sida snart inleda sin första praktikperiod. Hon har ansökt om att få utföra praktiken i antingen Vasa eller på Åland.

― Jag trivs bra i Vasa och arbetar gärna i min hemstad. Åland känns däremot mycket obekant och charmigt eftersom jag inte har varit där tidigare.

Sirén tillägger att även studerande vid TLKS kan göra sin praktikperiod vid sjukhusen i Vasa, men också Björneborg och Mariehamn. 

Risk för utbrändhet?

Andelen äldre av den finländska befolkningen blir bara större. Således förväntas finländarnas vårdbehov att öka i framtiden. 

Inom flera vårdyrken skulle det också behövas flera arbetstagare, som sjukskötare och barnmorskor. Det råder även brist på småbarnspedagoger och barnskötare. Men finns det även ett underskott på läkare? Westerholm är osäker om det faktiskt är så. 

― För oss läkare finns det ändå alltid arbete. Men det finns en risk för att bli utbränd. Det är också viktigt att kunna lämna jobbet och tankarna kring det efter arbetsdagens slut, säger Westerholm.  

Rösgren håller med Westerholm om vad som kan kännas utmanande inom yrket.

― Vi har en ganska stor arbetsmängd och det gäller för oss läkare att kunna hantera stressiga situationer. Vi måste kunna lyssna på patienten och vara lösningsorienterade i vårt arbete. Samtidigt måste vi se patienten, inte bara ett fall som ska lösas, säger Amanda Rösgren.   

Sirén anser däremot att fler läkare borde utbildas. Hon hänvisar till finländarnas nuvarande men också framtida vårdbehov. 

― Med tanke på hur många läkare som utexamineras i nuläget och hur många det borde utexamineras för att säkerställa behovet av vård för finländarna är sex utbildningslinjer för få. Om det inte finns tillräckligt många läkare äventyras patienternas säkerhet. 

Samtidigt anser hon att det är vanskligt att arrangera nya utbildningslinjer på nya studieorter.

― Undervisningen måste hålla hög kvalitet och den kan riskera att försämras om resurserna delas upp, säger Sirén.