Hoppa till innehåll

När studiekamraten bara är en svart ruta på Zoom

Speciellt, konstigt, sorgligt. De orden använder Hilda Jungar, klasslärarstuderande vid Helsingfors universitet, när hon försöker beskriva hur det har varit att studera under coronapandemin. Nu, under höstterminen 2022, hoppas hon att studierna så småningom ska gå tillbaka till det normala.

Hilda Jungar kommer ursprungligen från Vasa, men valde trots det att 2020 flytta till Helsingfors för att studera till klasslärare. Det var uttryckligen för att få nya vänner och bredda umgängeskretsen som hon valde att lämna sin hemstad, men på grund av coronapandemin blev det efterlängtade studielivet inte alls om hon hoppats på. 

― Mitt första studieår var väldigt speciellt. All undervisning skedde på distans, det ordnades inga studieevenemang. Jag satt mest ensam hemma i min lägenhet, berättar Jungar.

Under den första studieveckan arrangerade tutorerna en parkträff där Jungar snabbt blev bekant med två andra tjejer, något som hon tror räddade hennes studier under pandemin. 

― Tack vare dem hade jag någon att gå hem till och umgås när allt annat var nedstängt. Vi kunde motivera och pusha varandra för att orka med studierna. Utan dem hade jag kanske hoppas av eller tagit ett mellanår. 

Mycket självstudier

Under det andra studieåret hoppades Jungar att studierna skulle genomföras på plats, men förgäves. Trots flera ämnesdidaktiska kurser, såsom träslöjd, gymnastik, bildkonst och drama, fick Jungar och hennes studiekamrater genomföra det mesta av studierna på distans. Även föreläsningarna hölls på Zoom.

― Vi hade några gymnastiklektioner i en park, men de ordnades med specialarrangemang. Under bildkonstlektionerna fick vi ibland vara i skolan, men det var nog mycket självstudier, säger Jungar.

Hilda Jungar studerar till klasslärare vid Helsingfors universitet och är nu inne på det tredje studieåret. Bild: Elin Lindberg.

Enligt Jungar är läraryrket ett praktiskt men också social yrke som nästan kräver att en stor del av studierna genomförs på plats och ställe. Att tillsammans få diskutera och reflektera med studiekamraterna är viktigt och exempelvis grupparbetens interaktion blir lätt lidande när de utförs på distans och en del väljer att inte ha kameran på. Å andra sidan är pandemipåverkade studier det enda som Jungar känner till. 

― Innehållsmässigt har kurserna varit bra, men nog har det varit speciellt. Handledningen blev knepig när allting sker på distans och det kunde vara svårt att få hjälp eftersom det var svårt att få kontakt med rätt personer. 

Jungar känner till flera studiekamrater som, till skillnad från henne, haft problem med att få studievardagen att fungera och som haft svårt med motivationen.

― En del har halkat efter i studierna, prokrastinerat skoluppgifter och liknande. Det är sorgligt, säger hon. 

En ljuspunkt skedde under våren 2022, när Jungar hade sin första praktik och genom den fick vara på plats i en lågstadieskola. 

― Det var jätteroligt! säger Jungar.

Uppmärksammad insändare

Inför sitt tredje studieår hade Jungar stora förhoppningar om att studierna äntligen skulle genomföras på plats i skolan, men riktigt så blev det inte. Flera av kurserna som Jungar går genomförs på distans, vilket hon tycker är tråkigt. 

― Det ser ut som att det kommer att ändras under den andra perioden, då verkar flera av mina kurser genomföras på plats, säger Jungar. 

― Det var jätteroligt! säger Jungar om sin praktikperiod. Bild: Elin Lindberg.

Frustationen över den uteblivna närundervisningen ledde tidigare under hösten att Jungar skrev en insändare i Hufvudstadsbladet. Insändaren var dels en skoluppgift inom Jungars biämne nordiska språk och litteratur och dels resultatet av en långvarig irritation över hur lite närundervisning som erbjöds trots att mycket annat i samhället öppnats upp igen.

― Jag tycker det är konstigt att universitet ändrar riktning på grund av en pandemi. Innan coronapandemin hade strömmade föreläsningar eller distansstudier aldrig kommit på frågan, då genomfördes allt på plats.

Jungars insändare fick svar från såväl medstuderande som Kai Nordlund och Anna Slotte från Helsingfors universitet. Jungars medstuderande påpekade bland annat att distansstudier är lämpliga för en del studerande, till exempel föräldralediga.

― Det är jättebra att min studiekamrat lyfter upp att en del trivs med studier på distans, vilket jag nog förstår. Men jag tror att de som vill studera på distans hör till minoriteten, och det beror nog också på vad man studerar. En del ämnen kräver att studierna genomförs på plats, men kanske matematiska ämnen är lättare att studera hemifrån. 

Svaret från Helsingfors universitet är Jungar inte speciellt nöjd med. 

― Det var ett bra svar som de skrev, men det var inte vad jag hade hoppats på. Nu hoppas jag att debatten fortsätter och att den får uppmärksamhet i media, säger Jungar.

Föreläsningar och luncher

När Jungar började studera till klasslärare bestod hela årskursen av ungefär fyrtio studerande. Sedan studiestarten 2020 har en del hoppat av, men på grund av pandemin är Jungar osäker på vem som är kvar och en del av studiekamraterna har hon aldrig ens pratat med. 

― Det känns lite konstigt att jag inte känner alla, Klart att ingen kan klicka med alla, men jag har märkt på årets gulisar att deras sammanhållning är mycket bättre än vår. Jag upplever att min årskurs inte har någon gemenskap. I början av pandemin försökte nog en del av årskursen ordna något slags program för gruppen, men det rann ut i sanden. 

Jungar önskar att universitet ansträngt sig mer under pandemin, för även relationen mellan studerande och lärare är viktigt. Hon ser att universitetet nu försöker ta igen den förlorade tiden, men enligt Jungar kan det vara för sent.

― Jag tycker att deras ansträngningar kommer lite väl sent, mer borde ha gjorts redan under hösten 2020. Vår fakultet hann inte skapa en relation till oss, och under det tredje året har många studerande valbara kurser, säger hon. 

Under våren ska Jungar skriva sin kandidatuppsats. Vad hon ska skriva om har hon inte ännu bestämt, men hon hoppas att hon äntligen ska få uppleva det studieliv som hon drömt om. 

― Jag vill kunna gå på en föreläsning, hänga lite med mina kompisar, äta lunch tillsammans och sedan gå hem klockan fyra. Den upplevelsen kommer bli rolig.

Hilda Jungar försöker se positivt på framtiden. Bild: Elin Lindberg.

Trots att framtiden är osäker ser Jungar förväntansfull på den. 

― Nu under hösten har jag flera kurser som involverar alla pedagogiska inriktningar. Det ska bli roligt att få lära känna andra som studerar pedagogik, säger Jungar.  

Elin Lindberg är Studentbladets chefredaktör 2022-2023. När hon inte bossar omkring på redaktionen dricker hon te, går på promenad med sin hund Mårran eller läser ytterligare en bok av Stephen King.

Vad tycker du?