Småbarnspedagoger kräver högre lön och mer respekt

Många unga väljer att inte studera till småbarnspedagog. Det råder ändå en personalbrist inom branschen, arbete finns nog för den som är intresserad. Varför väljer i så fall inte allt fler unga att studera till småbarnspedagoger, och varför finns det så få män i branschen?

Studentbladet intervjuar småbarnspedagogikstuderande från olika delar av Svenskfinland för att förstå problematiken. 

Fanny Nylind från Närpes studerar småbarnspedagogik för tredje året vid Åbo Akademi i Vasa. Hon tycker arbetet som småbarnspedagog är kreativt och roligt. 

— Som småbarnspedagog gör man så mycket mer än endast byter blöja på barnen. Vi planerar verksamheten för dagarna och lär barnen allt, från hur man bemöter varandra till att räkna och sjunga. Varje dag på daghemmet får vi inom personalen och barnen tillfälle att skratta, säger hon.

Vikten av småbarnspedagogik

Nylind anser att arbetet som småbarnspedagog ibland kan förväxlas med en barnskötares ansvarsuppgifter. Hon uppfattar det som att många tänker att daghemmet är en plats där föräldrarna lämnar barnen för att de ska få några mål mat samt ha en “helt okej dag”.

— Det gäller att se arbetet från andra perspektiv för att förstå småbarnspedagogernas betydelse. 

Nadia Spennert från Ekenäs studerar å sin sida till socionom vid yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors. Liksom Nylind är Spennert inne på sitt tredje studieår. Också hon betonar det pedagogiska i arbetet på daghemmet. 

— Jag tycker om att arbeta med barn. Att hjälpa dem att lära sig nya saker och bli mera självständiga är givande, säger hon.

Vid sidan om sina socionomstudier, inom vilka fokus mycket har legat på socialpedagogik, skaffar hon sig behörighet för att arbeta som småbarnspedagog. 

Spennert berättar att innan hon inledde sina studier vid Arcada arbetade hon på daghem som barnskötare i Helsingfors. Hon säger att det är stor skillnad på dessa roller. 

— Som småbarnspedagog planerar du barnens egna planer, man planerar och leder verksamheten vid daghemmet. Barnskötarna bidrar också till den pedagogiska undervisningen, men pedagogerna har huvudansvaret för undervisningen, säger hon.

Niko Lindgren studerar till lärare inom småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet. Han säger att han valde att studera till småbarnspedagog bland annat eftersom han tycker om att arbeta i grupp, istället för på egen hand. Han har tidigare arbetat som snickare, men valde att vidareutbilda sig. 

— Som småbarnspedagog är man dessutom inte lika bunden, som en klasslärare är, till en viss läsordning. Vid daghemmet har vi pedagoger större frihet när vi lär barnen matematik eller svenska än vad lärarna i lågstadiet har, och ämnena går också in i varandra på daghemmet, säger han och fortsätter. 

— Barnen har rätt till att lära sig nya saker. Det är pedagogens arbete att planera dagarna på daghemmet så att barnen kan utvecklas och skaffa nya färdigheter, inte bara tas hand om.

Iris Anttila, också hon småbarnspedagogikstuderande vid Helsingfors universitet, tycker om att arbeta med barn. Anttila är av samma åsikt som Spennert om att det är roligt att se barnen lära sig nya saker. 

— Jag trivs med att i arbetet ha en daglig relation till både barnen och deras föräldrar, säger hon.

Anttila studerar för andra året och ska snart inleda sin första praktikperiod. Att skapa mångsidig verksamhet för barnen hör till småbarnspedagogens uppgifter, vilket kräver pedagogiskt kunnande, förklarar hon.

— Samtidigt är det viktigt att vi småbarnspedagoger skapar trygga relationer med barnen för att de ska trivas.

Hur få flera småbarnspedagoger – och manliga sådana – i branschen?

Bland småbarnspedagogerna är den stora majoriteten kvinnor. Det här intygar alla intervjupersoner som Studentbladet talar med. Nylind berättar att under sina praktikperioder har endast några assistenter varit män, men ingen av de anställda. 

— Det behövs fler män som utbildar sig till småbarnspedagoger eftersom barnen behöver se manliga förebilder i vardagen, inte endast kvinnliga.

Nylind tillägger att hon utfört sina praktikperioder vid daghem i Vasa och grannkommunen Korsholm. Hon säger att inom småbarnspedagogiken har de studerande fyra praktikperioder, både på daghem och i förskola. 

— Det är viktigt att få göra praktik vid olika åldersgrupper, säger hon. 

Bland de studerande på Nylinds årsgång finns fem manliga studerande. Allt som allt är de 30 studerande i klassen. Bland Nadia Spennerts klasskamrater vid Arcada är också endast fem manliga studerande av allt som allt 30 studerande.  

Nylind tillägger att en bakomliggande orsak till att så få män söker sig till småbarnspedagogiken är på grund av hur könsrollerna förr i tiden var fördelade. Ämnet småbarnspedagogiken har inte heller existerat i sin nuvarande form en längre tid, säger hon.  

— Tidigare var småbarnspedagogiken en del av social- och hälsovården och den är traditionellt sett kvinnodominerad. Småbarnspedagogen har inte heller samma status som en lärare i skolan, trots att personalen inom båda yrkesgrupperna har akademisk bakgrund.

Nadia Spennert lyfter fram att det råder en stor personalbrist inom branschen, och får medhåll av Anttila. Det här tror Spennert att ytterligare påverkar unga i deras val av studieinriktning. 

— Personalbristen gör att allt fler undviker att söka sig till utbildningen för småbarnspedagog. 

Hon tillägger att som småbarnspedagog är arbetsmängden stor, och att den under de senaste åren bara blivit större. 

— Det är viktigt att småbarnspedagogerna är närvarande i arbetet för att barnen ska känna sig trygga och sedda, säger hon. 

På frågan varför få män söker sig till småbarnspedagogutbildningen har Spennert inget entydigt svar. Hon spekulerar kring att det är den låga lönenivån som inte lockar män till branschen.

— I övrigt vet jag inte varför inte flera män utbildar sig till småbarnspedagoger, säger hon.

Lindgren tror att många män har en konservativ uppfattning om småbarnspedagogernas arbete. Han uppfattar att ointresset för branschen bland flera män som att de ser småbarnspedagogernas arbete som inget för dem. 

— Det finns kvar än idag en konservativ syn bland många män på att det är kvinnor som ska ta hand om och lära småbarn nya saker medan männen arbetar med något annat. 

Han anser att det behövs fler män i branschen. Barnen behöver också ha olika rollmodeller. 

— Om endast kvinnorna är småbarnspedagoger kan pojkarna på daghemmet lätt tro att arbete på daghem inte är något för dem, att pojkarna som vuxna ska arbeta med något annat istället för småbarnspedagoger, säger Lindgren. 

Iris Anttila säger att hon känner att bland unga finns en negativ syn på yrket som småbarnspedagog. Hon förklarar att det är flera bakomliggande orsaker till det här. 

— Jag tycker att många artiklar om småbarnspedagoger har haft en negativ klang om pedagogernas arbetsvardag och sysslor. Tvärtom är det viktigt att de positiva sidorna lyfts upp. Utan småbarnspedagoger skulle samhället inte fungera lika smidigt som det gör nu, säger hon.   

Personalen och barnen talar olika språk

Niko Lindgren anser att samhället ändras i rask takt och att barnen som går på ett svenskt daghem inte nödvändigtvis talar svenska hemma med föräldrarna. Det här är en på senare tid ny utmaning som småbarnspedagogerna måste ta i beaktande i sitt arbete. 

— Somliga föräldrar som inte talar svenska hemma sätter sina barn i svenskspråkigt daghem för att de vill att barnen ska lära sig svenska. Man vill värna om det svenska språket och att barnen ska bli flerspråkiga. Det gör också vårt arbete mera utmanade då barnen inte automatiskt förstår vad vi säger. 

Borde lönen höjas?

Ett samtalsämne som varit aktuellt under en längre tid är om småbarnspedagogernas löner ska höjas. Nylind tycker en löneförhöjning är välkommen. 

— Det kanske skulle leda till att allt fler skulle studera till småbarnspedagoger, säger hon. 

Spennert anser att en orsak till varför studierna till småbarnspedagog generellt sett inte verkar vara populära bland unga är på grund av den låga lönen. Hon poängterar att vilken lön en småbarnspedagog erhåller varierar från en kommun till en annan.

— Vad jag har förstått är lönen runt 2600 euro, vilket är allt för lite eftersom småbarnspedagogerna har en akademisk- eller en yrkeshögskoleexamen. Lönenivån borde höjas, säger Nadia Spennert.  

Lindgren tror att orsaken till varför unga män inte söker sig till branschen är för att de har en felaktig bild av småbarnspedagogernas lön.

— Som snickare tjänade jag mindre än vad jag gör då jag arbetar som småbarnspedagog. Att höja lönen kunde vara ett tillvägagångssätt för att fler ska vilja studera till och arbeta som småbarnspedagog, särskilt här i huvudstadsregionen där levnadskostnaderna är högre än på andra håll i landet, säger Niko Lindgren.