Var tredje känner sig ensam – Helsingforsmission startar ny grupp

Är tanken på en kväll ensam hemma befriande eller jobbig? Känner du dig ensam i dina nära relationer eller utanför ibland? Sådana frågeställningar kan du diskutera med andra i gruppverksamheten “Jag räcker till med andra och ensam” som Helsingforsmission startar den första mars. 

Var tredje person känner sig ensam ibland. Det är en ökning från innan coronapandemin, då var den siffran var femte person. 

— Att höra andras historia kan vara jätteterapeutiskt och ge självinsikt om att en inte är ensam om den där ensamhetskänslan, säger Heidi Östling, krisarbetare och sakkunnig i teamet mot ensamhetsarbete på Helsingforsmission.

Ensamhet smärtar

Gruppverksamheten “Jag räcker till ensam och med andra” strävar efter att personer i åldern 18-29 tillsammans ska kunna sätta ord på känslor som att känna sig otillräcklig och ensam – för att minska ensamhetskänslan och på sikt må bättre. 

Ensamhetskänslan aktiveras på samma sätt i hjärnan som när vi känner fysisk smärta, vilket är en förklaring till varför man undviker situationer som kan innebära fara.

Heidi Östling

Ensamhet som sådan är inte skadlig, utan ett naturligt tillstånd för oss alla att vara i ibland. Men det är när den där ensamheten börjar kännas smärtsam som den kan vara skadlig och det blir nödvändigt att tala med någon om det. 

 — Det kan vara en varningssignal när en börjar tänka negativt om sig själv, känna skam eller skuld eller att en skulle vara annorlunda på något sätt. Om sådana tankar börjar komma kan en med låg tröskel ta kontakt eller berätta om känslorna för en vän, säger Östling. 

På Helsingforsmission benämns ensamheten utifrån två parametrar: social ensamhet och emotionell ensamhet. 

Den sociala ensamheten är den som syns, till exempel en ensam elev som står på en skolgård eller avsaknaden av vänner att ringa till när en behöver.

Emotionell ensamhet

Den emotionella ensamheten är svårare att få grepp om, eftersom den inte syns och talas mindre om i samhället. Det är framför allt den ensamheten som gruppen kommer att arbeta med under träffarna. 

— Den är lika skadlig som den där sociala ensamheten, men mindre synlig. Trots att de där sociala nätverken finns där, kanske den djupare kontakten saknas eller att en inte kan vara sig själv i sina relationer, säger Östling. 

Östling understryker dock att det inte är konstigt att känna sig ensam, särskilt inte eftersom många unga vuxna har flyttat till en ny stad för att studera under rådade coronapandemi.

 — Hur naturligt är det att sitta åtta timmar framför skärmen varje dag och försöka få kontakt och skapa samhörighet? Det kräver ganska mycket, säger Östling. 

Östling berättar att unga vuxna är en särskilt utsatt grupp i samhället eftersom de ofta genomgår många förändringar och söker efter sin identitet. 

Genom att öva upp sin självmedkänsla kan en stötta sig själv i stunder som känns tyngre. Lite som att vara den där vännen en ofta är åt andra – men inte åt sig själv. 

—  Den typiska klienten som kommer till oss är 21 år, tjej, studerar på universitetet och har många krav på sig själv och utifrån på att prestera – och då kan den där känslan av otillräcklighet komma, säger Östling. 

Självkritiska tankar

Östling berättar att när en känner sig otillräcklig är det också vanligt att sköljas över av självkritiska tankar och att tillåta sig själv att misslyckas. 

Trots att forskningen visar att killar i högre grad upplever en emotionell ensamhet, utgör killarna bara en fjärdedel i grupperna som behandlar ensamhet på Helsingfors mission. 

— Men vi jobbar för att fler killar ska hitta till oss. Nu har de varit i minoritet, säger Östling. 

Gruppen kommer att träffas veckovis på distans för att säkerställa att så många som möjligt i Svenskfinland kan delta.

— Tanken är att vi tillsammans i gruppen skapar en trygg stämning och att vi kan dela med oss av egna upplevelser av emotionell ensamhet och få fatt i den här självmedkänslan. Kan vi jobba med den när det känns jobbigt kan vi också minska den där ensamheten, säger Östling. 

Tidigare resultat av gruppverksamheten “Jag räcker till” visar att de självkritiska tankarna och dömandet av sig själv har minskat efter deltagandet i gruppen.

Hur förstår en att en är ensam?

 — Om det är så att en känner sig ensam, är det högst troligt att en är det. Då ska ta en ta de känslorna på allvar. 

Tröskeln för att vara med i gruppen är låg. 

 — Inga problem är för stora eller små, säger Östling.