Tidigare har beslutsfattandet utformats av tre grupper: professorer, universitets övriga forskning-, undervisnings-, och förvaltningspersonal (också kallad mittengruppen), och studerande.
Kollegiegrupperna, alltså professorerna och universitetets övriga personal, har tidigare fördelat sig till professorernas fördel, så de haft en större representation än de två andra grupperna.
Trepartsmodellen (fin. tasakolmikanta) innebär att Helsingfors universitets medlemmar försäkras en jämnt fördelad representation inom beslutsfattandet. I fortsättningen ska alltså alla tre grupper ha samma antal representanter.
Beslutet är till studerandes fördel, eftersom deras ställnings stärks i och med trepartsmodellen. Studerande kommer ha en större möjlighet att påverka och arbeta för sin målgrupps intressen.
— Övergången till trepartsmodellen är en förnyelse vi väntat länge på och detta kommer att förbättra universitetsdemokratin. Tack vare att man nu tar i bruk trepartsmodellen signalerar universitetet att studenterna och mittengruppen är likvärdiga medlemmar i universitetssamfundet med professorerna, säger ordförande för HUS styrelse Aleksi Tujunen i ett pressmeddelande (27.1.2022).
Men vi vill ju veta mer, så Studentbladet kontaktar Tujunen veckan efter.
När träder beslutet i kraft?
— Beslutet är i kraft och kommer i praktiken att synas när det nya kollegiet börjar sin mandatperiod den första mars 2022. Då träder kollegiet samman i trepartsmodellen, det vill säga i lika stora representationsgrupper. Varje grupp består av 16 medlemmar.
Hur kommer det i praktiken påverka studerandes vardag vid Helsingfors universitet?
— Studerande får en till plats i kollegiet, vilket betyder att studerandegruppen kommer bestå av 16 ordinarie och 16 biträdande medlemmar. Det här är den mest konkreta förändringen, säger Tujunen.
Tidigare hade professorerna 20 mandat, medan mellangruppen och studerande hade 15 mandat var. Eftersom professorer tidigare hade mer makt vid röstningstillfällen, har studerande nu i och med trepartsmodellen bättre förutsättningar för att föra studerandeärenden vidare.
Hur gick processen till för att få igenom beslutet?
— Det har länge pratats om en trepartsmodell, så ämnet och diskussionen är inte ny. Under hösten 2021 började studierepresentanterna vid universitets styrelse, Antti Kähkönen och Sebastian Österman målmedvetet lobba för att kollegiet skulle byta till trepartsmodellen. På grund av att styrelsen i sista hand bestämmer hur kollegiet utformas var det effektivt att initiativet kom precis från styrelsen studierepresentanter, säger Tujunen.
How a bill becomes a law, typ
Själva processen gick framåt väldigt fort. I början av hösten diskuterade Helsingfors universitets studentkår (HUS) och universitetsstyrelsens studierepresentanter om ämnet, och därifrån fortsatte samarbetet.
Styrelsen hoppade inte direkt på Kähkönens och Östermans initiativ, på grund av den snäva tidtabellen. Den dåvarande styrelsens mandatperiod skulle ta slut vid årsskiftet. Å andra sidan var tidpunkten optimal för en förändring, eftersom kollegiet skulle påbörja en ny mandaperiod under 2022, så en omstrukturering skulle vara naturlig att genomföra då.
Initiativet fördes därför vidare och universitetsgemenskapen hördes utförligt under en kort tid. HUS kontaktade samarbetspartners som till exempel föreningen för doktorander vid Helsingfors universitet (fin. Helsingin yliopiston väitöskirjatutkijat ry, HYVÄT ry), som skrev under initiativet. Kollegiet stödde också initiativet starkt, och vid slutet av året hade också fakultetsråden skrivit under.
Eftersom den dåvarande universitetsstyrelsens mandatperiod höll på att ta slut, beslöts det att låta följande styrelse (perioden 2022-2025) rösta om saken. Under sitt första möte fattade den nya styrelsen det historiska beslutet att låta ändra universitets stadgar och att universitetskollegiet byter till en trepartsmodell från och med den första mars 2022.
Som studerandemedlemmar i universitets nya styrelse sitter Sebastian Österman och Paula Karhunen.
Heja demokrati!
— Med tanke på framtiden kan trepartsmodellen vara ett steg mot motsvarande system vid andra universitets ledande organ, säger Tujunen.
Han fortsätter med att understryka betydelsen av studierepresentanter. Att initativet kom från studerande och drevs vidare av dem och deras aktiva insats har varit en avgörande faktor för godkännandet av trepartsmodellen.
— Studierepresentanterna förtjänar ett enormt tack. Jag hoppas det här ger var och en självsäkerhet och tro på att man absolut kan påverka saker, när alla samarbetar för samma sak, säger Tujunen.
Artikeln uppdaterad 3.2.2022 kl. 17.42. Länk till HUS pressmeddelande tillagd.
Ida Rislakki
Ida Rislakki är Studentbladets chefredaktör hösten 2021-våren 2022, journalist, illustratör, innehållsproducent och grovt koffeinberoende retroentusiast.