Ska Åbo Akademi få rätten att utbilda svenskspråkiga juris magistrar eller inte? Det har varit en av de största frågorna i Svenskfinland under det gångna året. Den här frågan är komplex, vilket man har kunnat förstå från artiklar i flera medier, bland annat Hufvudstadsbladet som intervjuade Åbo Akademis tillförordnande rektor Mikael Lindfelt samt Helsingfors universitets prorektor Tom Böhling om ÅA:s planer på en juris magisterutbildning.
Men det är trots allt studerande som ska gå vid den eventuella juris magisterutbildningen i Åbo. Hur ser studerande på situationen?
Mycket begränsade personalresurser
Juristklubben Codex rf vid Helsingfors universitet har starkt motsatt sig förslaget att Åbo Akademi också ska få utbilda svenskspråkiga juris magistrar. Det här framkommer i ett ställningstagande som Codex presenterade 24.11.2021. Juristklubbens ordförande Ville Wallgren berättar hur högskolan resonerar.
— Det råder mycket begränsade svenskspråkiga personalresurser inom undervisningen i juridik vid universiteten i Finland. Om Åbo Akademi skulle beviljas av statsrådet en juris magisterutbildning skulle dessa resurser också fördelas med dem. Ett beviljande av utbildningsrätten skulle också innebära att Helsingfors universitet förlorar den ensamrätt och det riksansvar som universitetet har inom utbildningen av svenskspråkiga jurister, säger Wallgren.
Enligt Finlands Juristförbund ska Helsingfors universitet fortsättningsvis ha ett riksansvar och ensamrätt att utbilda svenskspråkiga juris magistrar, vilket framkommer i förbundets ställningstagande (9.11.2021).
Också Codex systerföreningar vid Helsingfors universitet, finskspråkiga Pykälä ry och den i Vasa belägna tvåspråkiga Justus ry/r.f., opponerar sig mot Åbo Akademi.
Enligt Åbo Akademis ansökan om utbildningsrätt skulle högskolan behöva tre professorer och tre akademilektorat eller universitetslärare utöver den nuvarande personalen för kunna förverkliga den planerade utbildningen.
— Att ÅA skulle kunna ge en juris magisterutbildning av hög kvalitet är inte säkert, säger Wallgren.
Joar Cederberg, vice ordförande för Codex, tillägger att juris magistrarna ska uppfylla lagstadgade kompetenskrav, till exempel för att arbeta som domare. Därför kan universitetens utbildning inte begränsas till nischer som stöder universitetens strategiska profil.
— Framför allt det här skulle bli ÅA:s stora utmaning och skulle högst sannolikt leda till att de skulle bli tvungna att förlita sig på Åbo universitets bredd i sin utbildning. Detta lyfter även Juristförbundet klart upp i sitt ställningstagande, säger Cederberg.
Cederberg hänvisar till Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) och dess rapport Utvärdering av högre utbildning inom juridik. I rapporten framkommer att Undervisnings-och kulturministeriet (UKM) anser det vara bättre att centralisera än decentralisera de existerande svenskspråkiga undervisningsresurserna.
Han tillägger att antagningsprocessen till juridikutbildningen vid Helsingfors universitet blir mycket svårare om ansvaret att utbilda juris magistrar på svenska fördelas mellan flera universitet.
— Sökande till Helsingfors universitetet skulle i så fall vara tvungna att söka in till juridikutbildningen via en gemensam ansökan där också finskspråkiga studerande är med. Det skulle innebära att konkurrensen om platserna skulle öka och att färre svenskspråkiga skulle bli antagna till juridikutbildningen vid Helsingfors universitet. Ett minskat antal svenskspråkiga juris studenter i Helsingfors skulle inte gynna den svenskspråkiga juristkåren, säger Cederberg.
Cederberg upplever att det finns personer som tror att en eventuell juris magisterutbildning vid Åbo Akademi inte skulle påverka Helsingfors universitet. Men de här personerna har fel. Annars hade HU knappast engagerat sig så starkt i den här frågan.
— Det behövs flera svenskkunniga jurister inom den offentliga sektorn i Finland. HU tar sitt riksansvar och möter behovet genom sin forskningsbaserade och allmänna svenskspråkiga utbildning.
Han lyfter fram att universitetet bara under det senaste året har inrättat en till professur vid universitetets enhet i Vasa och en biträdande professur i allmän rättslära i Helsingfors.
— Helsingfors universitet har också höjt den svenskspråkiga antagningskvoten för universitetets juris magisterutbildning, 24 platser i Helsingfors och 17 i Vasa. HU är även beredd att utöka antalet rättsnotarier från ÅA som tas in till universitetets juridiska magisterutbildning, säger Joar Cederberg.
Stadga: Möjligheterna är inte jämlika
Ämnesföreningen Stadga r.f. vid Åbo Akademi och dess ordförande Emma Långström är av en annan åsikt än Wallgren och Cederberg. Långström lyfter fram flera motargument mot hur Codex resonerar.
— Personalresurserna inom juridikutbildningen är redan idag delade, i och med Åbo Akademis rättsnotarieutbildning. Beviljandet av en fullständig utbildningsrätt i juridik betyder att de redan befintliga resurserna skulle utnyttjas till att inte bara lära ut grundkurser på kandidatnivå, utan även specialiseringskurser på magisternivå. Det nuvarande arrangemanget vid ÅA är resursineffektivt, anser Långström.
Hon tillägger att ifall Åbo Akademis juridikstuderande vill studera till juris magister, och senare juris doktor vid universitetet, skulle bristen på svenskspråkig personalresurs lösas på lång sikt.
— Om ÅA beviljas rätten att utbilda juris magistrar skulle behovet av svenskspråkigt juridiskt kunnande tryggas både för dagens och framtidens behov.
Långström är också kritisk till att centralisera personalresurserna istället för att decentralisera dem.
— Enligt UKM:s intressentintervju säkerställs svenskspråkig utbildning i första hand genom uppdelningen av utbildningsansvaret, säger hon.
Ministeriet uppger ändå att det kan i nuläget vara meningsfullt att koncentrera snarare än decentralisera utbildningsansvaret på svenska inom juridiken.
Långström ser det som naturligt att Codex är för en centralisering av utbildningsresurserna, eftersom det är i Helsingfors universitets intresse.
— Men att centralisera de existerande resurserna till ett tvåspråkigt universitet är inte nödvändigtvis i hela Svenskfinlands intresse.
Långström slår också ner uppfattningen om att Helsingfors universitet skulle ha ett riksansvar inom juridikutbildningen på svenska i Finland.
— Det råder en sådan uppfattning, men det stämmer inte, säger hon.
Hon förklarar att enligt den gällande universitetslagen har Åbo Akademi till uppgift att särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet.
— Därtill är uppdraget att svara för att ett tillräckligt antal personer med kunskaper i svenska utbildas för landets behov decentraliserat till olika universitet, däribland Åbo Akademi, poängterar hon.
Långström är också kritisk till hur en juris magisterutbildning vid Åbo Akademi skulle påverka antagningsformen för svenskspråkiga sökande till juridikutbildningen i Helsingfors.
— Åbo Akademis eventuella juris magisterutbildning påverkar inte antagningsprocessen vid HU, säger hon.
Efter att ha kommenterat Helsingfors universitets argument i ärendet säger Långström att utbildningsmöjligheterna för att studera juridik på svenska i Finland i nuläget inte är jämlika.
— Vi inom Stadga vill kunna fortsätta våra studier här istället för att söka vidare till ett annat universitet, vilket betyder att studerande måste uppfylla vissa krav innan de blir antagna, säger Långström.
Hon tillägger att för att bli antagen till Helsingfors universitets jurismagister utbildning krävs vitsordet 3 i medeltal i juridikkurserna liksom i rättsnotarie-avhandlingen.
— Det skulle förenkla vår situation mycket om vi också hade möjlighet till en mer enhetlig och långsiktig studiestig än att vara tvungna och byta universitet redan efter rättsnotarieexamen.
Att studiestigen för Stadgas studerande är mer varierande än för andra juridikstuderande påverkar dem negativt, anser Långström.
— Det uppstår en negativ stress bland våra studerande då de inte kan planera sina studier längre än för tre år, säger hon.
De populäraste alternativen för fortsatta juridikstudier bland Stadgas studerande är Åbo universitets och Helsingfors universitets magisterutbildning. Ville Wallgren lyfter å sin sida också fram att många av ÅA:s juridikstuderande kommer till Helsingfors efter avlagt rättsnotarieexamen.
— Därtill finns de flesta arbetsplatser för jurister i Helsingfors, till exempel advokatbyråer, domstolar och ministerier, säger Wallgren.
Långström kontrar med att det nog finns många arbetsplatser för jurister i Åbo. Hon lyfter också fram att svenskspråkiga jurister är eftertraktade på stadens arbetsmarknad.
— När vi är på studiebesök till myndigheter eller privata bolag uppmanas vi starkt av personalen där att söka exempelvis praktikplats hos dem, då det råder en brist på jurister som behärskar svenska, speciellt inom åklagarväsendet och tvåspråkiga domstolar, vilket NCU:s rapport lyfter fram, säger Emma Långström.
Åbo Akademis eventuella juris magisterutbildning ska enligt planerna finnas i Åbo, då rättsnotarieutbildningen också finns i staden.
Samarbete mellan universiteten i Åbo
Stadgas vänförening vid Åbo universitet (Turun Yliopisto, TY), ämnesföreningen Lex, ser positivt på att ÅA ska få utbilda juris magistrar, berättar ordförande Lari Sorvari.
— Jag har från nära håll kunnat se hur ojämlik situationen är mellan studerande vid Stadga och TY:s studerande vid Lex. En juris magisterutbildning vid Åbo Akademi skulle förbättra Stadgas situation, däremot skulle TY:s juridikutbildning inte ändras avsevärt.
Sorvari tycker att samarbete mellan Åbo Akademi och Åbo universitet fungerar bra redan idag, och han tror samarbetet skulle fördjupas om ÅA beviljades en egen juris magisterutbildning. Stadgas studerande tar del av juridikkurser vid TY redan inom rättsnotariestudierna.
— Undervisningen hos oss går på finska, men svenskspråkiga studerande kan skriva tenterna på svenska. Samtidigt lär sig våra studerande rättstermer på svenska, säger Sorvari.
Han tillägger att många studerande från Stadga fortsätter studierna vid TY.
— Och fastän ÅA skulle beviljas en juris magisterutbildning tror jag samarbetet mellan universiteten ändå skulle fortsätta.
Han tillägger att stadens två universitet även har en samarbetsorganisation inom juridikstudierna, Turku Law School.
— Här går studierna ändå huvudsakligen på engelska, säger Lari Sorvari.
Juris magister-utbildning behövs i Åbo
Rufus Nordman, tidigare juridikstuderande vid Åbo Akademi, stöder universitets vilja att få utbilda juris magistrar.
— Jag ser det som högst ändamålsenligt att Åbo Akademi också ska ha rätten att utbilda juris magistrar. Då det redan finns en rättsnotarieutbildning vid ÅA vore det naturligt att utvidga detta till en magisterutbildning.
Nordman tog sin rättsnotarieexamen år 2018 och är juris magister sedan år 2020. För tillfället arbetar han som jurist i Helsingfors.
Han anser att Helsingfors universitets kritik om att ÅA inte skulle kunna ge en juris magisterutbildning av hög kvalitet är obefogad.
— Åbo Akademi har givetvis noggrant planerat utvidgningen till en magisterutbildning och bedömt att de kan erbjuda sina studerande en högklassig juridikutbildning också på magisternivå. Jag tror inte att universitetet ska ha problem med det här då det redan finns en stadig grund från rättsnotarieprogrammet, säger Nordman.
Han tillägger att för att ta del av Åbo universitets juris magisterutbildning krävs goda kunskaper i finska. Det kan vara ett problem för flera av Stadgas studerande.
— Kunskaperna i finska runt om i Svenskfinland varierar mycket. För vissa kan uppvisande av goda kunskaper i finska vara riktigt utmanande, säger Nordman.
En betydande bakomliggande orsak till att många juridikstuderande vid ÅA fortsätter vid TY är att studerande vill stanna i Åbo istället för att fortsätta studierna på en annan ort.
— Studerande vill inte splittras från sin vänkrets efter rättsnotarieutbildningen. Jag tycker också att många studerande trivs i Åbo och väljer därför att fortsätta sina studier här, säger Rufus Nordman.
