Studentbladet ringer upp Anders Fänge, som är ledamot i Svenska Afghanistankommitténs styrelse och som besökt Afghanistan flera gånger, för att diskutera kvinnors möjlighet till universitetsutbildning i Afghanistan. Han säger att den nuvarande talibanregimen inte ännu bestämt vad den anser om kvinnors närvarande vid landets universitet.
— Det finns olika åsikter bland talibanerna om det här. Det som ändå är klart är att kvinnor och män inte får studera i samma utrymme. Talibanerna vill att män och kvinnor inte ska umgås fritt med varandra som de gjorde när internationella trupper kontrollerade landet, säger Fänge.
Svenska Afghanistankommittén har varit med och gett bistånd för bland annat utbildning av landets barnmorskor. Enligt Fänge kan kvinnorna få fortsätta studera till just barnmorskor – också under talibanregimen.
— Men den stora frågan är varifrån pengarna till utbildningen ska komma då nästan allt internationellt bistånd har dragits in. Talibanerna vet att Afghanistan är beroende av bistånd, säger han.
Fänge berättar att kvinnors attityder gentemot talibanerna varierar på var kvinnorna bor, i stora städer som Kandahar och Kabul eller på landsbygden.
— Kvinnor i städerna är mera oroliga för hur deras möjligheter till utbildning vid universiteten ser ut med talibanerna vid makten än vad kvinnorna på landsbygden är. De senare är i första hand glada att kriget har tagit slut.
“Talibanerna tillåter inga kvinnor att studera vid universitet”
Maryam Rayed är av en annan åsikt än Fänge ifråga om talibanernas ståndpunkt om kvinnors möjligheter till universitetsutbildning. Hon är född och uppvuxen i Afghanistan och känner väl till talibanernas syn på kvinnors rättigheter.
— Nu när talibanerna är vid makten är kvinnorna inte alls välkomna till universiteten, säger Rayed som själv tidigare studerat genusvetenskap på magisternivå vid Kabuls universitet.
Rayed studerar för tillfället i USA via ett stipendium och flyttade från Afghanistan kort innan talibanerna tog makten i Kabul. Hon berättar att vissa ämnen som hon studerade i Kabul inte går att studera efter maktskiftet.
— Till exempel genusvetenskap och andra akademiska ämnen, där frågor som tangerar genus och jämställdhet ingår, har avskaffats. Också politik och religion är enligt talibanerna inte längre tillåtet att studera, säger hon.
Efter talibanernas maktövertagande i Kabul tidigare i höst är det andra gången som rörelsen styr Afghanistan. Rayed berättar att den första talibanregimen ville varken att kvinnor studerade eller arbetade vid universiteten.
— Nästan alla kvinnor som arbetade inom det akademiska förlorade sina arbeten.
Trots att det är en ny talibanregim som nu leder landet och visat upp för omvärlden en något mer moderat syn på samhälle än vad den tidigare regimen gjorde, har kvinnor protesterat på gatorna i Kabul mot talibanerna. Kvinnorna är rädda för att talibanerna tillämpar lika hårda islamska lagar som rörelsen gjorde på 1990-talet.
Rayed förklarar att också det att männen inte får diskutera och studera tillsammans med sina kvinnliga kamrater vittnar om en konservativ syn på samhället.
— Jag tror inte att alla män i Afghanistan omfattar talibanernas syn på att kvinnorna ska hålla sig borta från universiteten, säger hon.
Männen har samma utbildningsmöjligheter som förut – förutsatt att det finns pengar för att ordna utbildningarna.
“Afghanistans ekonomi är körd i botten”
Sana Safi är en brittisk journalist och liksom Rayed uppvuxen i Afghanistan. Safi är född år 1989, samma år som Sovjetunionens trupper trädde ut ur Afghanistan. Hon säger liksom Anders Fänge att utbildningen på universitetsnivå, oberoende för män eller kvinnor, påverkas mycket av landets ekonomi.
— Det afghanska utbildningssystemet är beroende av internationella ekonomiska stöd, men i och med talibanernas maktövertagande har dessa stöd till största del upphört, säger Safi och fortsätter.
— För kvinnors del generellt har talibanerna uppmanat dem att stanna hemma och att inte gå till universiteten.
Hon tillägger att det ändå finns inflytelserika familjer vars döttrar kan ha möjlighet till universitetsstudier.
— Men de här kvinnorna är verkligen få till antalet, säger hon.
På frågan om det ändå finns afghanska kvinnor som stöder talibanerna anser Safi att frågan egentligen inte handlar om talibanerna i sig, utan om att det råder fred i Afghanistan.
— Man måste komma ihåg att Afghanistan har upplevt krig i 40 år. Kvinnorna i landet vill ha fred, ett hem att bo i och att deras barn kan gå i skola – liksom kvinnor i västvärlden vill, säger Safi.
Hon tillägger att män har dött dagligen under krigen. Kvinnorna har fått se sina söner, makar och bröder stupa i krigen och därför har kvinnorna varit tvungna att ta ett stort ansvar i hemmen då ingen man har hjälpt henne med det.
— Efter tiotals år av krig finns inte heller nödvändiga demokratiska institutioner som kan skydda kvinnor och värna om deras rättigheter. Därför blir också hemmet den plats där kvinnor känner sig tryggast.
Hur ser framtiden ut för Afghanistan?
I och med att de fundamentala talibanerna regerar i Kabul har den demokratiska utvecklingen i landet gått flera steg tillbaka. Anders Fänge anser att det är svårt att sia om landets framtid.
— Det finns olika ideologiska motsättningar inom talibanrörelsen om hur Afghanistan ska utvecklas, säger han.
Men enligt Fänge är det ändå säkert att Afghanistan inte blir en demokrati i västlig bemärkelse.
— Afghanistan är ett konservativt samhälle där kvinnors rättigheter begränsas. Jag har svårt att se när en förändring inom det här sker, säger Anders Fänge.
Också Maryam Rayed anser att Afghanistan är ett konservativt patriarkalt samhälle.
— I och med det ses kvinnor inte som likvärdiga männen. Jag tror inte heller att situationen kan bli perfekt för kvinnorna i landet, säger Rayed.
Under de senaste 20 åren då talibanerna inte kontrollerat landet har Afghanistan utvecklats i en demokratisk riktning.
— Kvinnor fick ställa upp i politiska partier, grunda egna företag och äga mark. Det här är inte längre möjligt under talibanregimen.
Du studerar nu i USA. Kommer du att återvända till Afghanistan efter det?
— Det vet jag inte ännu. Av talibanerna betraktas jag som en västerländsk studerande eftersom jag nu bor i USA. Men jag vill i framtiden arbeta för ett demokratiskt Afghanistan och att kvinnors rättigheter förbättras, säger Maryam Rayed.
Inte heller journalisten Sana Safi har planer på att åka tillbaka till hennes uppväxtland.
— Den afghanska staten är allt för svag och läget i landet är mycket osäkert. Jag är trots allt inte förbjuden från att återvända men just nu vill jag inte besöka Afghanistan, säger Safi.
Pingback: (Några) Kvinnliga studerande som förändrade världen - Studentbladet
Pingback: Småbarnspedagoger kräver högre lön och mer respekt - Studentbladet