Vad pjäsen Romanttinen mieli handlar om har både ett filosofiskt och konkret svar, vilket också är beskrivande för pjäsen i sig, som går i många lager. På ett konkret plan handlar den om en person som gör en tidsresa till Åbo 1827 innan den stora branden.
— På den tiden klädde kvinnor ut sig som män för att kunna resa. Huvudpersonen klär ut sig som man som om vore hon på resa eller i en dröm och besöker olika platser, säger Kristina Vahvaselkä, som både är producent för pjäsen och spelar huvudpersonen Charlotta Seurling.
På ett filosofiskt plan handlar pjäsen om en resa i människans medvetande och fantasti.
Att pjäsen går på både svenska och finska och har inslag av både tyska och franska är för att man vill fånga den specifika tidsera Åbo befann sig i på den här tiden.
Finlands centrum
— Åbo var en väldigt internationell stad på den här tiden. Staden var som ett fönster ut mot Europa. Det fanns många ryssar och man kunde höra franska och tyska på gatorna, säger Vahvaselkä.
Vahvaselkä berättar att det är just en plats i Åbo under den här tiden som ges en särskild betydelse i pjäsen, nämligen Bron. Det fanns bara en bro då, till skillnad från dagens elva. Bron som då låg mellan vad som nu är kyrkbron och biblioteksbron hade en bokhandel.
— Det var inte bara en bokhandel utan du kunde köpa bra böcker såväl som böcker under bordet. Det var också en mötesplats för skvaller, säger Vahvaselkä.

Idén till pjäsen kom av att regissören Seppo Parkkinen läste en bok om Åbo av den finska arkitekten Panu Savolainen.
Tredje rummet som teater är flerspråkig vilket också var en av anledningarna till samarbetet med de svenskspråkiga studentkörerna Florakören och Brahe Djäknar.
— Nu var det verkligen dags för en pjäs på svenska. I Åbo har det genom tiderna funnits många resande och studenter. Svenskan har varit ett betydande språk, säger skådespelaren Sofia Törnqvist som spelar piga i pjäsen.
Törnqvist är van att stå på scen och har skådespelat i flerspråkiga pjäser tidigare, bland annat på Rövarteatern på Kimitoön.
Som uppvuxen i en helt svenskspråkig familj i Hangö fick hon gå den längre vägen innan hon behärskade det finska språket och lärde sig först som 15-åring.
Det var en jättehög tröskel i och med att jag från en svensk trakt. Men det finns mer jobb på finska än svenska.
Att skådespela på finska och svenska är frigörande men på helt skilda sätt.
— Jag kan enklare improvisera på svenska, på finska använder jag texten som den är skriven. För mig är det en styrka att spela på ett språk jag inte kan ändra i (finskan). Jag spelar ett språk som inte är mitt eget, säger Törnqvist.

Att finska inte är hennes modersmål märks också på sättet Törnqvist tar till sig språket på scen.
— Jag kommer åt sinnesstämningar snabbare på svenska. Det berör mig mer med teater på svenska. Jag ser vad folk gör i finska teatrar. Det blir mer fokus på det fysiska. Hur får man det förkroppsligat, säger Törnqvist.
Teatern visas på Logomo i Åbo fram till 16 oktober.