En idé, 12 minuter och 650 euro – vilken film går Ner i djupet?

Manusförfattaren och regissören Basha Troni och producenten Saxby Young träffar Studentbladet en kylig höstmorgon på Arcada. Ner i djupet (fin. Väkivallan Tanssi, eng. Death of a Boy) är en av två Arcadaproduktioner som någonsin blivit valda att visas under filmfestivalen Rakkautta & Anarkiaa. 

— Festivalen öppnade ansökan i början av sommaren, och när man ansöker ska man lämna in både filmen och all info om den. Det är bara att skicka in, vänta och hoppas, säger Young.

— Vår kortfilm är budgetmässigt på en helt annan klass än professionella filmer. Vi hade en budget på 650 euro* medan andra finska kortfilmer har från 10 000 euro upp 75 000 euro. Men vi ville visa att det inte är budgeten som avgör, utan att det är energin i filmen som drar storyn framåt, säger Troni.

Yrkeshögskolan gratulerade teamet till att de överhuvudtaget lämnat in sin produktion, långt innan festivalen valt ut vilka filmer som skulle visas för publik under hösten.

— Skolan hoppas på att det här skulle kunna inspirera andra studerande att också skicka in sina produktioner. Festivaler söker mer professionella filmer och nya berättarröster där, och det är spännande, säger Young.

— Vi är jättestolta över filmen. Den är trovärdig och kompakt, säger Troni. 

Vem går ner i djupet?

— Filmen handlar om en osäker pojke som börjar lita på sig själv, säger Troni.

Som inspiration bakom filmen ligger den amerikanska motiverande talaren och boxningstränaren Teddy Atlas självbiografi, From the Streets to the Ring: A Son’s Struggle to Become a Man (Ecco, 2007).

— Det är en känslig, ärlig berättelse om sina egna allra hemskaste sidor, men också om det viktigaste Atlas gjort, och det är att hjälpa unga lära lita på sig själva, säger Troni.

Boxning och en koppling till våld ligger åtminstone delvis bakom pojkens inre resa. Kampsporter är välbekanta för Troni – i stort sett hela familjen är aktiv inom någon form av kampsport.

— Kampsport är speciellt, det är en stor skillnad på lagsport och individuell sport. I ringen är du ensam. Ingen hjälper dig. Du måste stå upp för dig själv.

Den som sig i leken ger…

Karaktärerna i Tronis film är pojkar mellan åldern 12-19, så rollsättningen var snäppet mer komplicerad än under normala förhållanden. 

— De flesta ungdomshus- och föreningar var stängda, så de kunde inte hjälpa med att hitta skådisar. En del skolor vi kontaktade tyckte inte att det var etiskt att fråga efter skådespelare under de rådande omständigheterna, andra tyckte det var fantastiskt att eleverna fick något annat att tänka på, säger Young.

Att arbeta med minderåriga tillför också juridiska utmaningar.

— Med barn får man filma sex timmar om dagen, så direkt när barnen var på plats var vi on the clock, säger Young.

Det hör till Arcadas utbildning inom film och media att studerande får och ska producera filmer, antingen som del av kurser eller på eget initiativ. Själva produktionsprocessen simulerar de strukturer som finns ute på arbetsmarknaden, som skrivande av manus, produktionsplan och inspelningstidtabell, uthyrning av utrustning, rollsättning, location-scouting och postproduktion.

Och precis som ute på marknaden är tiden längst och långsammast innan produktionen får grönt ljus.

— Det är långa processer och mycket väntande, säger Young.

Manuset blev färdigt sent på hösten 2019, men alla produktioner sattes på paus under våren 2020. Troni och Young fortsatte ändå att jobba med produktionen under våren och sommaren. I november 2020 kom processen på riktigt igång.

— Skolan kom med väldigt klara direktiv över hur inspelningarna skulle skötas på ett säkert sätt. Vi behövde en hel del skådisar, så vi kompenserade med att köra med ett mindre team. I praktiken betydde det att alla måste sköta två jobb, och det var en utmaning för alla, säger Young.

—  Men tilliten fanns där. Tillit till de andra i teamet, och det att alla steg in och tog ansvar. Alla ville vara där, och det märktes, säger Troni.

Sakta men säkert

Troni säger att de inte egentligen hittade skådespelare, utan det var vanligt folk som under några månader kom och lärde sig hur skådespelande och filmande går till.

— Vi övade länge och mycket. Vi började med att åka till en av inspelningsplatserna, jag och de två huvudrollsinnehavarna som spelar bröder. De fick lära känna varandra och mig, och småningom börja lita på varandra, säger Troni.

Övningarna började i ett fruset Esbo centrum i januari 2021, och fortsatte i Arcadas multihall. Först med en kamera, sedan med en till, sedan med fler skådisar. Sakta men säkert bearbetades manuset tills det satt som det skulle och alla skådespelare visste exakt vad de skulle göra.

— Under övningarna kunde vi pröva oss fram med dialogen. Trovärdigheten var väldigt viktig för mig, och om en replik inte fungerade satte vi oss ner och arbetade på den tills den kändes naturlig, säger Troni.

— Blandningen av språk är viktig för filmen, säger Young.

En del skådespelare hade repliker på till exempel svenska fast de inte kunde språket, så de lärde sig uttala orden rätt så de kändes naturliga. Blandningen av kulturer och attityder mot olika språk var också en del av manuset och arbetet. 

Just de blandade språken, oavsett om de är svenska, albanska, finska, i en kall förortsmiljö, är en del av filmens berättanderöst som bidrar till trovärdigheten, menar Troni och Young.

— Man blandar språk i vardagen. En del av dialogen går på albanska, en del på svenska, man väljer vilket språk man talar med vissa människor för att passa in och inte vara pinsamt. Språken och språket är viktigt i filmen, säger Troni.

Jag litar på dig, du litar på mig,
vi får det här gjort.
Saxby Young

Trovärdighet och tillit

Efter tre månader av övning spelades filmen in i april under fyra intensiva dagar.

— Det märks i postproduktionen, att allt var så inövat, och att vi var så nära till varandra, säger Troni.

Det håller Young helhjärtat med om.

— Inget sket sig. Och det brukar det alltid göra, under alla produktioner. Men i vårt team var det ingen fråga om saken, det var en “jag litar på dig, du litar på mig, vi får det här gjort”-anda. Det att alla i teamet hade dubbla roller blev slutligen positivt, alla hjälptes åt. 

— Dynamiken på setten var fantastisk. Fast det var kallt och mörkt hade vi en jättebra atmosfär. Och det hänger ihop med att vi övade så mycket med skådespelarna. Det är inte alltid lätt att filma med barn, men det var så otroligt att personer som aldrig någonsin annars skulle ha träffats lärde känna varandra och hade roligt tillsammans, säger Troni.

— Feedbacken har varit positiv, säger Young.

När teamet sökte skådespelare var de i kontakt med, bland andra, Suvelan nuorisotila i Esbo centrum. Tillsammans med Vanda och Helsingfors genomför Esbo stad projektet Nuorisotyö raitella (Ungdomsarbetet på spåret, red. övers.). Målet med projektet är att nå unga som behöver komma tillbaka på rätt spår.

— Ungdomsledarna i Suvela tyckte det var en superbra idé att ta upp de här teman just nu. Gatuvåldet har ökat, och det handlar om att pojkar borde använda sin energi på annat, säger Troni.

Vem borde se filmen?

— Alla borde se den, säger Young.

— Alla barn och föräldrar, tonåringar och unga vuxna. Alla borde se den, eftersom den är trovärdig. Många kan känna igen sig i den.

Under hela filmens gång har du en känsla av att något hemskt kommer hända, men den slutar med bra vibbar. Du kommer bli på bättre humör av den.
Basha Troni

*Artikeln uppdaterad 22.9.2021 kl. 16.33. 650 euro står för externa utgifter. Helhetssumman för produktionen ökar om Arcadas interna satsningar räknas med, så som tillgång till utrustning, tekniska utrymmen och handledning som möjliggör genomförandet av studerandeproduktioner på högskolan.

Ner i Djupet visas på Rakkautta & Anarkiaa fram till den 26.9. Biljetter till visningen kan köpas här. Filmen kommer förmodligen bli tillgänglig på Yle Arenan, men tidpunkten är oklar.