Under de senaste åren har Myanmar haft demokratiska inslag i statsskicket och till exempel allmänna val hölls förra hösten. Den demokratiska samhällsutvecklingen i landet hade aktivisten Thinzar Shunlei Yi länge sett fram emot. Därför blev hon mycket arg och besviken när militären tog över makten i februari.
— Jag blev frustrerad. Det dröjde så länge förrän vi fick demokrati i vårt samhälle.
Shunlei Yi har en utbildning inom pedagogik från universitetet i Rangoon, landets huvudstad. Myanmar hade i flera årtionden styrts av en militärdiktatur som förföljde och förpassade oppositionella i fängelse. Men under mitten av 2000-talet skedde samhällsförändringar och parlamentsval hölls i landet år 2015, för första gången under det här millenniet.
Men i samband med parlamentsvalet förra hösten hävdade militären att fusk hade förekommit i valet. Militärens stödparti gjorde samtidigt ett mycket dåligt val. Militärledningen såg sig föranledd att ta makten genom en statskupp.
Unga demonstrerar aktivt
Shunlei Yi säger att hon har demonstrerat aktivt mot militärjuntan.
— Jag har aktivt drivit kampanjer för att Myanmar ska demokratiseras i över tio år.
Förutom Shuneli Yi har också många andra unga vuxna deltagit i demonstrationerna.
— Studerande har varit de drivande krafterna i demonstrationerna. Unga vuxna som tillhör generation Z är vana att ta del i av vad som sker runt om i världen. De är inte beredda att låta en militärdiktatur sitta vid makten.
Generation Z är en benämning på personer som är uppväxta efter millennieskiftet, under internets och kommunikationsteknikens utveckling.
Få omvärldens uppmärksamhet
Några tusentals kilometer söder om Myanmar befinner sig Htet-Yamone (Mary) Aung, som studerar lingvistik vid University of Melbourne. Hon har också aktivt demonstrerat mot militärregimen.
— Jag kunde inte tro att militären igen skulle ta kontroll över Myanmar. Jag var chockerad, säger hon.
Aung är född och uppvuxen i Mandalay, en av Myanmars större städer. Hon flyttade till Melbourne, Australien år 2018 för att fortsätta sina studier där. Men hon planerar att en dag återvända till Myanmar för att där fortsätta att protestera mot militärdiktaturen.
— Även mina vänner både i och utanför Myanmar var missnöjda med att militären igen tog över makten i landet. Dessutom blev statskansler Aung San Suu Kyi och presidenten U Win Myint arresterade. Det här triggade oss ytterligare att protestera mot militären.
Aung San Suu Kyi är en världskänd politiker. Suu Kyi satt i egenskap av politisk fånge i husarrest i 15 år mellan år 1989 till sin frigivning 2010. Statskanslern har ett brett stöd bland civilbefolkningen i Myanmar.
Mary Aung säger att hon och andra studerande från Myanmar, som pluggar utomlands, har grundat studentföreningar vars verksamhet går ut på att fästa omvärldens uppmärksamhet vid statskuppen och att protestera mot militärregimen.
— Vi ger ut intervjuer, kontaktat regeringar i länder där myanmarska studeranden befinner sig och ordnar protester mot militärdiktaturen. Vi är minst lika aktiva med att demonstrera som studeranden i Myanmar.
— Jag har själv haft framträdande roller i demonstrerandet här i Melbourne. Man kunde naturligtvis önska att demonstrationerna kunde ha varit mer effektfulla men vi har åtminstone väckt australiensares medvetande om militärdiktaturens vanstyre i Myanmar. Det är i alla fall bra.
Hur få bort militärregimen?
Thinzar Shunlei Yi berättar att hennes familj har kopplingar till militären och att hennes uppväxt var typisk med tanke på den här bakgrunden.
— Min familjs tankesätt präglades av nationalism och buddhism, att det endast fanns ett riktigt sätt att leva på i Myanmar.
I landet finns flera minoriteter, till exempel rohingya-muslimerna i sydvästra delen av landet och den kristna Kachin-befolkningen längst upp i norr, vid gränsen till Indien och Tibet.
— När jag gick i skolan lärde jag mig inte om de här folkslagen och deras kultur, trots att också de bor i Myanmar.
Myanmars militär har förföljt rohingya-befolkningen och många av dem har flytt till grannlandet Bangladesh. Befolkningen i Kachin har å sin sida opponerat sig mot landets militärstyre i flera årtionden.
När Shunlei Yi inledde sina studier vid universitetet började hon ifrågasätta militärregimens sätt att styra samhället. Hon reagerade också på att studerande inte kunde läsa vissa ämnen vid universitetet.
— Ämnen som statskunskap och socialvetenskap är förbjudna att lära ut vid universitet i Myanmar. Militären anser att de här ämnena kan bidra till att militärstyrets legitimitet ifrågasätts och undermineras. Det är just ämnen som dessa som studerande behöver lära sig för att förstå att det finns andra sätt att styra ett land än genom en militärdiktatur.
Hon berättar att när hon en gång under sin studietid vid universitetet skulle hålla ett föredrag om demokrati hade professorerna sagt åt henne “tala inte om det där” och “gå ner från scenen”, före hon ens hann inleda sitt anförande. Shunlei Yi konstaterar att andra länder har utvecklats och moderniserats medan Myanmar stampar på stället.
— Se bara på Thailand och Bangladesh! De här länderna har moderniserats men här i Myanmar håller militären landet kvar i en tidsepok som liknar medeltiden. Och eftersom studerande är medvetna om vad som sker i den övriga världen är det naturligt att de en framträdande roll i demonstrationerna mot militärdiktaturen. Det är viktigt att de är engagerade, säger Thinzar Shunlei Yi.
Mary Aungs uppväxt var något annorlunda då hon gick i en klosterskola. Hon säger att hon fick uppleva demokrati efter att statskanslern Aung San Suu Kyi släpptes från sin husarrest år 2010.
Aung håller med Shunlei Yi om att militärdiktaturen måste bort. Hon anser att det är mycket viktigt att studeranden i och från Myanmar fortsätter att visa sitt starka motstånd mot militären.
— Vår framtid, landets framtid och kommande generationers framtid beror på om militärjuntan är vid makten eller inte.
Hon tillägger att Myanmar nog kan utvecklas i riktning mot en demokrati. Men med en militärdiktatur vid makten är det här inte möjligt.
— Många personer i Myanmar vill utveckla landet mot en federal demokrati. Men det dröjer länge förrän vi når det stadiet. Vi måste få ett slut på den här djupt rotade diktaturen som råder i Myanmar en gång för alla, säger Mary Aung.
