Hoppa till innehåll

Känner unga till sina rättigheter i arbetslivet?

Lotta Savinko är chef för jämställdhets- och miljöfrågor vid fackförbundet Akava, centralorganisation för högutbildade i Finland. Hon säger att Akava har 115 000 fackförbundsmedlemmar som är studerande. Sammanlagt har organisationen över 600 000 medlemmar. 

— Mängden medlemmar som samtidigt är studerande varierar mellan centralförbunden. Jag tror att vi har en större mängd studerandemedlemmar i Akava än vad till exempel FFC och FTFC har. 

Savinkos bedömning visade sig vara sann. FFC – som representerar arbetstagare inom t.ex. industrin och flera andra sektorer – har 57 000 medlemmar som är studerande medan FTFC, som representerar arbetstagare inom bland annat vårdsektorn, har drygt 50 000.   

Hon säger också att det är vanligt att studerande arbetar vid sidan om studierna. 

— Bland de som studerade vid ett universitet år 2019 hade 55 procent ett anställningsförhållande vid sidan av studierna och bland studerande vid yrkeshögskolor var andelen 58 procent.

Vad är viktigt för unga att tänka på när de är i arbetslivet?

— Det gäller att veta vilka rättigheter som man har. Om det finns en förtroendeman på arbetsplatsen, så är hen den rätta att vända sig till om den unga är osäker på vilka rättigheterna är. Man kan också ansluta sig till ett förbund, och få hjälp och råd därifrån.

— Men det är också mycket viktigt att vid en anställning ingå ett skriftligt avtal – istället för ett endast ett muntligt – och kontrollera om kollektivavtal tillämpas i avtalet.

Veera Nyfors, ordförande för underföreningen Studerande i Akava, säger att de ungas situation på arbetsmarknaden idag är på grund av pandemin oberäknelig. 

Veera Nyfors är ordförande för Studerande i Akava. Hon tycker att unga vet vilka rättigheter de har i arbetslivet. Foto: Privat.

— Det finns paradoxalt nog fler arbets- och praktikplatser nu än för ett år sedan.  Nyutexaminerade med lägre universitetsexamen hittar också arbete någorlunda lätt medan det är tvärtom för personer med högre universitetsexamen, säger Nyfors.

Nyfors och Savinko är ändå av olika åsikter när det gäller frågan hur pass mycket unga diskuterar och är medvetna om sina rättigheter i arbetslivet.

— Unga diskuterar nog vilka rättigheter som gäller för dem i arbetslivet, konstaterar Nyfors.

— Jag tycker däremot att det behövs mer diskussion om ungas rättigheter i arbetslivet, säger Savinko. 

Lotta Savinko, hur väl tycker du att unga känner till vilka rättigheter de har i arbetslivet?

— Jag tycker inte att de unga riktigt vet vilka rättigheter de har i arbetslivet. De ungas sakkunskap om rättigheterna varierar från person till annan, beroende på det egna intresset. 

Unga främst löntagare

Veera Nyfors säger att den stora majoriteten av dagens unga väljer att bli löntagare. Det finns särskilt en växande trend inom korta arbetsförhållanden och deltidsarbete. 

— Också så kallat lättföretagande och frilansarbete har ökat bland unga.

Veera Nyfors, unga vill alltså främst bli löntagare men hur behandlas unga överlag i arbetslivet av arbetsgivarna?

— Det finns fortfarande en stor variation mellan olika arbetsgivare och sektorer. Oavsett hur mycket vi talar om ett jämställt arbetsliv, mellan nyutexaminerad och personer som varit längre i arbetslivet, är vi inte där ännu.

— Ungas digitala kompetens och kommunikationsförmåga värderas positivt och lyfts fram i olika sammanhang, medan andra kunskaper som är nyttiga i andra sammanhang i arbetet kan underskattas av arbetsgivaren.

Nollavtal en vanlig anställningsform för studerande

Niklas Bruun är professor emeritus i juridik vid Hanken och är sakkunnig bland annat om nollavtal, en avtalsform som berör deltidsarbete med varierande arbetstid. Han säger att arbetstiden i ett nollavtal varierar. 

Professor emeritus vid Hanken Niklas Bruun säger att nollavtal är en vanlig avtalsform för unga. Foto: Privat.

— I ett nollavtal kan arbetstiden variera mellan 0 och 40 timmar i veckan. Avtalet utgår från att arbetsgivaren särskilt kallar den anställda till arbete när det finns arbete att erbjuda, säger Bruun. 

— I vissa sådana avtal kan arbetstagaren också fritt bestämma om hen väljer att ta emot arbete då det erbjuds, i andra fall kan arbetstagaren ha en skyldighet att arbeta vid behov om det inte finns ett vägande skäl som förhindrar arbetet.

Bruun tillägger att nollavtal tillämpas ofta i Finland nuförtiden. Avtalsformen såg dagens ljus i Finland under och efter svallvågorna av finanskrisen år 2008. Enligt Arbets- och näringsministeriet fanns det cirka 83 000 anställda i Finland som var anställda med nollavtal år 2014. Sedan dess har antalet minskat något.

— Jag frågade för några år sedan hur många av mina studerande som arbetat med ett nollavtal. Ungefär hälften av de 60 närvarande sa att de hade eller haft nollavtal som anställningsform.

Branscher där nollavtal ofta tillämpas är enligt Bruun detaljhandel, hälsovårds- och socialtjänster samt hotell- och restaurangverksamhet. Han säger att ungefär 40 procent av de som var anställda med nollavtal år 2014 hade studier som huvudsyssla. 

— Det handlade om tillfälliga arbetsinsatser till vilka de studerande kallades in på kort varsel. Den här avtalsformen kan passa bra för många studerande som ofta har behov av att finansiera studierna med deltidsjobb.

Svagt arbetslöshetsskydd

Trots att nollavtal som avtalsform medför flexibilitet ifråga om när och hur mycket arbetstagarna jobbar, finns det också nackdelar med avtalsformen. En av dem är det svaga  arbetslöshetsskyddet. 

— Arbetslöshetsskyddet kan vara obefintligt och ett annat problem har varit att en person som vägrar ta emot ett erbjudet arbete med nollavtal kan gå miste om sitt arbetslöshetsunderstöd, säger Bruun.

— Det här betyder att personen i så fall anses vara arbetslös av egen förskyllan. 

Bruun tillägger att de värsta missförhållandena vad gäller nollavtal och det svaga arbetslöshetsskyddet i viss mån rättades till i samband med en lagstiftningsreform 2018.

Nollavtalen i sig är också olika utformade. Bruun nämner skillnaden att i vissa fall förbinder sig den anställda att gå på arbete när hen blir kallad, i andra fall erbjuds hen ett arbete som hen kan tacka ja eller nej till. 

— Problemet i praktiken har varit att personer som tackat nej ett par gånger ofta fått erfara att de inte längre kallats till arbete.

Vad tycker du själv om nollavtal som anställningsform?

— Det finns legitima situationer för avtalsformen – till exempel då det uppstår tillfälliga behov av arbetskraft. Det kan också passa bra för studerande att göra korta arbetsinsatser för att till exempel ersätta personer som plötsligt insjuknat. 

— Men nollavtalen har ändå på olika sätt missbrukats och då personer som är i behov av ett heltidsarbete i stället tvingas ta ett nollavtal är avtalsformen allt annat än bra, säger Niklas Bruun.

Unga vill ofta ha en anställning – men det varierar

Ida-Maria Huuhka studerar statskunskap vid Åbo Akademi. Under sin tid som studerande har hon har arbetet inom flera olika branscher. 

Statsvetenskapsstuderande Ida-Maria Huuhka blir klar politices magister inom kort. Efter det kommer hon att arbeta vid NTM-centralen i Vasa. Foto: Privat.

— Jag har arbetat inom kundservice, restaurangbranschen, mediebranschen och kommunikationsbranschen, säger hon.

— Redan nu är det klart att jag efter examen kommer att jobba vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Vasa.

Huuhka skriver som bäst sin pro gradu-avhandling och blir klar i maj. Hon tillägger att i det här skedet känns en anställning lockande. Likt Huuhka är det många andra som är intresserad av en fast anställning efter avklarad akademisk examen. Men hon konstaterar att det också finns unga vuxna som inte är intresserade av en fast anställning utan hellre sysselsätter sig som företagare.

— Jag anser att en anställning ger trygghet och nu efter studierna är det just det som jag vill ha, säger Huuhka. 

— Men samtidigt tycker jag att det också har blivit vanligare att unga vill sysselsätta sig på ett annat sätt, som till exempel företagare.

Huuhka utesluter inte att hon själv skulle sysselsätta sig som exempelvis företagare i framtiden.

Fackförbund viktig funktion

Huuhka är medlem i fackförbundet Viesti ry, som tillhör Akava. Hon tycker det är viktigt att bli medlem i ett fackförbund när man är i arbetslivet.

I likhet med Veera Nyfors tillägger Huuhka att hon nog tycker att många unga rätt så väl känner till vilka rättigheter som de har i arbetslivet när det gäller semester, lön, sjukfrånvaro.

— Jag tycker de här rättigheterna debatteras ganska mycket på olika håll i samhället men såklart kunde de lyftas fram ännu mer, säger Huuhka.

— Jag har också diskuterat med min arbetsgivare om semester, sjukfrånvaro, arbetstider och frågan om skriftligt avtal. När jag har haft frågor i de här avseendet har jag alltid fått sakliga svar av arbetsgivaren.

Hur är det med arbetsintyg, har arbetsgivarna varit villiga att ge ett sådant åt dig?

— Ja, mina arbetsgivare har i samtliga fall skrivit arbetsintyg efter att arbetsförhållandet upphört. Jag tycker också att det är viktigt att erhålla ett intyg för det fungerar som ett bevis på jag faktiskt har jobbat på den arbetsplats som jag påstår, säger Ida-Maria Huuhka.

1 kommentar till “Känner unga till sina rättigheter i arbetslivet?”

  1. Pingback: Sommarjobb 101 - "Efter februari är det svårt att få en intressant anställning" - Studentbladet

Vad tycker du?