Kommunalvalet närmar sig och kandidatlistorna är klara. Studerande från olika håll i Svenskfinland kandiderar i valet. Men vilka ideologiska skillnader finns det mellan studerande från olika partier och är det realistiskt för dem att bli invald?

 

Anita Westerholm är en 26-årig politiker från Raseborg. Vid sidan om politiken studerar hon juridik vid Helsingfors universitet och ekonomi vid Hanken Svenska Handelshögskola. Westerholm aktiverade sig inom politiken redan i gymnasiet och är nu stadsstyrelsens andra vice ordförande Efter ett lyckat första kommunalval för fyra år sedan vill hon nu inte göra sämre ifrån sig. 

 

–Jag är med i politiken för att jag vill bidra till samhällets utveckling. Jag brinner för ett välmående, hållbart och jämställdhet samhälle. 

 

–I kommunalvalet år 2017 fick jag 371 röster, men jag sätter inget röstetal som jag vill uppnå nu. Mitt mål är att bli invald. 

 

Anita Westerholm gjorde ett strålande kommunalval för fyra år sedan och är redo att fortsätta i kommunfullmäktige. Foto: John Eriksson.

 

Sommarens kommunalval hålls söndagen 13 juni.

 

Också Henrik Vuornos känner till kommunalpolitiken sedan tidigare. Han sitter för andra perioden i Esbo fullmäktige och läser ekonomi vid Helsingfors universitet. För Vuornos var det ett enkelt val att för nästan tio år sedan aktivera sin inom Samlingspartiet. 

 

–Partiets värderingar – liberalism, internationalism och en ekonomisk politisk som ligger till höger om mittlinjen – faller nära mina egna, säger Vuornos. 

 

Förutom Westerholm och Vuornos, som har en gedigen politisk erfarenhet, finns det många förstagångskandidater i sommarens kommunalval. En av dem är 22-åriga Vasapolitikern Jonatan Wikström som representerar SDP. Han har sedan tidigare varit aktiv i studentpolitiken men vill nu också ge sig in i det kommunala beslutsfattande. 

 

–Jag är redo att göra min debut som kandidat i ett kommunalval. Det krävs ungefär 100 röster för att bli invald i Vasa och mitt mål är att sitta i fullmäktige. 

 

Wikström studerar till lärare vid Åbo Akademi. Han är ursprungligen från Helsingfors men det fanns inga planer på att kandidera i den gamla hemstaden. 

 

–Vasa är numera mitt hem och det är här jag vill påverka. 

Vilka frågor är aktuella i din kommun?

Både Anita Westerholm och Henrik Vuornos lyfter fram Raseborgs respektive Esbos ekonomiska situation som en aktuell och viktig fråga. Westerholm säger att kommunens ekonomi har varit ansträngd den senaste tiden. 

 

–Kommunen har ett underskott i budgeten som måste fås bort. Också Raseborgs sjukhus ska utvecklas och service på båda inhemska språken garanteras. 

 

Raseborgs utbud av studiemöjligheter efter andra stadiet är få, yrkeshögskolan Novia i Ekenäs centrum är det enda alternativet. Westerholm anser att yrkeshögskolan är betydelsefull för kommunen och Novias verksamhetsförutsättningar måste tryggas.

 

Henrik Vuornos säger att det är viktigt att Esbo återhämtar sig från det ekonomiska bortfall som coronaviruset har medfört. Bland annat social- och hälsovårdstjänster måste det också finnas tillräckligt av.  

 

–Esbo ska jobba för att barn och unga trivs i staden. Det är också viktigt att allt fler bostäder byggs, eftersom Esbo är en av de allra snabbast växande kommunerna i Finland. 

 

–Och för studerandes del gäller det att bygga bostäder som studerande efterfrågar och till ett för dem rimligt hyrespris. 

 

I Esbo finns två yrkeshögskolor, Metropolian ammattikorkeakoulu och Laurea samt Aalto-universitetet. 

 

Men Wikström lyfter inte upp ekonomin som en av de mest aktuella frågorna i Vasa. Han vill hellre se att man satsar på miljön och specifikt på att reducera koldioxidutsläppen. 

 

–Det ska vara lättare att leva utan bil i Vasaregionen. I dagens läge är det mycket svårt att åka kollektivt här. 

 

Jonatan Wikström från Vasa kandiderar för första gången i ett kommunalval. Foto: Foto Airaksinen.

 

Han tycker också att beslutsfattare borde lyssna på hur de studerande tycker att staden ska utvecklas. Wikström vill att Vasa ska vara lockande för unga även efter studietiden. 

 

–Jag har förstått att speciellt att unga kvinnor inte vill stanna i Vasa och arbeta efter examen. 

 

Wikström hänvisar till en debatt om ämnet som bland annat Vasabladet skriver om.

 

–Jag tror också att många studerande känner en stor press från olika håll i samhället.  Gränsen mellan arbete och fritid har suddats ut och unga känner en ständig press att prestera. Jag tror att det här spelar en avgörande roll i att så många studerande mår dåligt idag. 

 

Sfp lockar svenskspråkiga studerande – språket enda orsaken?

Av de svenskspråkiga studerande som är uppställda i årets kommunalval kandiderar lejonparten av dem för Svenska Folkpartiet. Det här blir klart vid en genomgång av bland annat Yles valkompass. Westerholm är inte förvånad över det här. 

 

–Språket är en viktig bakomliggande faktor till valet av parti men i övrigt tror jag nog att unga svenskspråkiga studerande är intresserade av Sfp:s politik, det vill säga frågor som berör bland annat miljö, jämställdhet och jämlikhet.

 

–Dessutom har Sfp:s ungdomsförbund Svensk Ungdom varit mycket aktiva och rekryterat rekordmånga 210 kandidater i år.

 

Också Vuornos, som själv har finska som modersmål, anser att många svenskspråkiga studerande ser Sfp som ett naturligt alternativ. 

 

–På landsbygden i Nyland och i Österbotten är Sfp mycket starkt representerade. I de stora städerna är situationen annorlunda. 

 

–Jag tycker Svensk Ungdom också är en mycket aktiv organisation, vilket säkert har påverkat svenskspråkiga studerande att ansluta sig dit.  

 

Han säger också att han tycker att särskilt i kommunerna i Österbotten finns det inte många andra partier än Sfp. Därför blir det lätt att studerande som är därifrån ansluter sig automatiskt till partiet. 

 

Efter en närmare titt på de 14 österbottniska kommunerna – från Karleby till Kristinestad – är det klart att Sfp är representerat i alla kommuner och dessutom störst i samtliga med undantag av Larsmo och Karleby. Förutom för Sfp kandiderar svenskspråkiga studerande också för bland annat Kristdemokraterna och Socialdemokraterna. 

 

Men Vuornos tillägger att också Samlingspartiet lockar svenskspråkiga. 

 

Esbopolitikern Henrik Vuornos tycker svenskspråkiga studerande är intresserade av Samlingspartiet. Foto: Esa Jäälinna.

 

–Vi har en ung kandidat i Esbo som talar svenska som modersmål. Jag tycker Samlingspartiet också intresserar unga svenskspråkiga i Borgå. 

 

Många svenskspråkiga studerande tycker alltså att svenska språkets ställning i Finland är viktig för dem. Men är Sfp det enda partiet som värnar om svenskan? Det tycker inte Jonatan Wikström. 

 

–Jag förstår att många svenskspråkiga ansluter sig till Sfp för att de ser partiet som en garanti för svenskan fortlevnad. Men också Socialdemokraterna värnar om svenskan och vi har många svenskspråkiga kandidater. 

 

–Sfp är ett parti med “högt till tak och brett mellan väggarna”, det vill säga kandidater som kan ha tydliga ideologiska skillnader. Jag tycker många av Sfp:s kandidater har liknande värderingar som vi och kunde passa in hos oss. 

 

Wikström tycker inte att det finns lika tydliga skiljelinjer mellan kandidaterna inom Socialdemokraterna, främst för att det finns också andra partier på vänsterkanten – som De Gröna och Vänsterförbundet. 

 

–Som kandidat måste man fråga sig vad som är viktigast. Är det ideologin, som till exempel socialdemokrati, eller är det språket – i det här fallet svenskan?

 

Vilket parti blir störst i kommunen?

Westerholm, Vuornos och Wikström hoppas alla tre att deras respektive parti får flest mandat i respektive kommun. Men vilka partier tävlar mot Sfp i Raseborg, Samlingspartiet i Esbo och Socialdemokraterna i Vasa om att bli största parti? 

 

Anita Westerholm säger att hon hoppas på att raseborgarna åter ger mandat till Sfp att leda kommunfullmäktige.

 

–Sfp har varit ända sedan Raseborg grundades år 2009 kommunens största parti. Socialdemokraterna är näst störst men deras understöd är avsevärt lägre än vårt. 

 

–Vi vill vinna kommunalvalet och jag tror vi har stora chanser till det, säger Anita Westerholm. 

 

Sfp fick 47 procent av rösterna i Raseborg i kommunalvalet år 2017 medan Socialdemokraterna erhöll 29 procent. Genom historien har Sfp haft en stark väljarbas i regionen, framförallt i Ekenäs och Karis. 

 

Liksom Sfp i Raseborg är Samlingspartiet i Esbo det makthavande partiet. Vuornos säger att De Gröna och Socialdemokraterna är partiets främsta konkurrenter om valvinsten. Men han är inte oroad över att ett rödgrönt parti skulle bryta Samlingspartiets dominans. 

 

–Under hela min livstid har Samlingspartiet varit det största partiet i Esbo. Vi siktar på att hålla i ordförandeklubban i fullmäktige igen efter sommarens val, säger Henrik Vuornos. 

 

33 procent av väljarna i Esbo gav Samlingspartiet sin röst år 2017, De Gröna fick 22 procent och Socialdemokraterna 13 procent.  

 

Men däremot är Jonatan Wikström och Socialdemokraterna inte i en makthavande roll i Vasa. Det är Sfp som är stadens största parti och har varit det i flera år. 

 

Sfp fick 29 procent av rösterna i Vasa för fyra år sedan medan Socialdemokraterna kom på en andra plats med 20 procent.  

 

–Vi har alla chanser att bli största parti i Vasa och att få fler mandat än Sfp ser jag inte som något omöjligt. Socialdemokraterna har många bra kandidater och det behövs för att bli största parti, säger Jonatan Wikström.  

 

  

Förhandsröstning i kommunalvalet: 26.5-8.6.2021

Valdag: 13.6

Om skribenten
Publicerad
maj 31, 2021

Lämna ett svar