Kina, som blivit starkare såväl ekonomiskt som politiskt under de senaste åren, har slagit ner demonstrationerna och statsledningen vill utplåna demokratin i Hongkong.
Kasper Kannosto studerar samhällsvetenskap vid Åbo Akademi och hemma från Helsingfors. Han har under de senaste månaderna utfört praktik vid Liberal International, en internationell sammanslutning av liberala politiska partier. Under sin praktikperiod har Kannosto bekantat sig med Hongkong och anser att bland annat överlämningen av regionen från Storbritannien till Kina inte blev optimal.
— Storbritannien gjorde en missbedömning vid överlämningen av region år 1997. De trodde att Kina skulle hålla sig till överenskommelsen om att upprätthålla demokratin och att fria och transparenta val skulle råda i 50 år framåt – till år 2047, säger Kannosto.
— Istället har vi sett ett starkare Kina, där landets president Xi Jinping vill ena alla delar av landet kulturellt och politiskt.
Kannosto tycker ändå att Hongkongborna har stått upp mot den kinesiska statsledningen och uttryckt sitt missnöje mot deras planer på att undanröja demokratin i regionen. Han säger att befolkningen i den forna brittiska kolonin inte vill förlora sin egen kultur.
— Hongkong är en demokrati och invånarna vill inte assimileras med Fastlandskina, som inte är en rättsstat.
Vad handlar protesterna om?
I Hongkong har protester förekommit mot Kina sedan överlämning av regionen år 1997. År 2014 bröt den så kallade “Paraplydemonstrationen” ut, som handlade om att Kina ville kontrollera vem som ställde upp i de allmänna valen i Hongkong. Demonstranterna krävde att öppna och transparenta val skulle råda, varefter de bemöttes av pepparsprej från den Peking-stödda polisen och demonstranterna försvarade sig med – för det mesta – paraplyer.
Men de senaste årens protester sattes igång av införandet av ett lagförslag från Hongkongs regering om ändringar av utlämnande av landsflyktingar från regionen. Lagförslaget skulle ha tillåtit utlämning av personer till områden med vilka Hongkong inte sedan tidigare hade utlämningsavtal, inklusive Fastlandskina och Taiwan. Detta ledde till oro för att Hongkongs invånare och besökare skulle utsättas för det kinesiska fastlandets rättssystem, vilket undergräver Hongkongs självstyre och kränker medborgerliga friheter.
Det satte igång flera protester som började utanför regeringshögkvarteret den 15 mars 2019, följt av en demonstration där hundratusentals deltog den 9 juni 2019, samt ett försök att stoppa lagförslagets andra behandling den 12 juni samma år, som sedan eskalerade och fångade omvärldens uppmärksamhet.
Kasper Kannosto, stöder du Hongkongs kamp för demokrati?
— Ja, förstås. För att jämföra med Finland hade vi en lång kamp för självständighet mot Ryssland innan landet slutligen separerade år 1917.
— Alla som värnar om Finlands självständighet borde visa sympati med Hongkong.
Ideologisk samhörighet med Storbritannien
Julie Yu-Wen Chen är professor i studier om Kina vid Fakulteten för konst vid Helsingfors universitet. Hennes forskning fokuserar på Kinas relationer med omvärlden, såsom dess mjuka maktpåverkan i u-länderna. Yu-Wen Chen har liksom Kannosto följt med situationen i Hongkong.
— Jag ser protesterna i Hongkong som vågor av försök att bilda kollektiva handlingar mot den kinesiska staten, säger hon.
— Protesterna drar människor med en gemensam strävan att upprätthålla regionens demokrati. För att åstadkomma det måste befolkningen agera tillsammans.
Men förutom att invånarna i Hongkong vill ha kvar sitt demokratiska samhällssystem protesterar Hongkongborna, enligt Yu-Wen Chen, även mot höga bostadspriser och att fastlandskineser flyttar till regionen och tar över arbetsplatser.
Är du förvånad över att Hongkongborna protesterar mot Kinas statsledning?
— Nej, inte alls. Befolkningen i Hongkong har en egen identitet och är inte fastlandskineser, säger Yu Wen-Chen som själv är uppväxt på Taiwan.
— Kina vill ändra deras identitet och kollektiva minne, och kommunistpartiet har stött på motstånd i form av protesterna.
Hon tillägger att hennes forskningsområden vid Helsingfors universitet handlar även om etnisk politik i Kina. Den politik som kommunistpartiet för i Hongkong anser hon att liknar den assimileringspolitik som sker mot uigurerna och tibetaner, och mot taiwaneser.
— Dessa grupper har sina egna identiteter och vill inte bli kineser, vilket den kinesiska regeringen önskar, säger Yu Wen-Chen.
Unga personer frontfigurer i protesterna
Många unga har varit ledande i protesterna mot den kinesiska staten. Joshua Wong, Nathan Law och Agnes Chow är några av dem som startade partiet Demosisto. Nathan Law, som är född 1993 och äldst av de tre, ställde upp i parlamentsvalet år 2016. Han kom in i parlamentet men fick se sitt mandat ogilltigförklart av den kinesiska statsledningen. Law bor numera i London och är enligt South China Morning Post efterlyst av polisen i Hongkong för att vilja separera regionen från Kina.
Julie Yu-Wen Chen, hur kommer det sig att många unga personer har varit aktiva i protesterna?
— Unga har en svagare bild av det gamla Kina än vad äldre generationer har. De unga identifierar sig även mer med Hongkong än med Kina.
— Men Hongkong var inte en fullständig demokrati under brittiskt styre.
Hon tillägger att många unga i regionen är stolta över att associera sig med det brittiska förflutna. Dessutom känner många unga en ideologisk samhörig med vad Storbritannien bland annat står för: demokrati och frihet.
Men de unga är inte de enda som kämpar för demokrati i Hongkong. Yu-Wen Chen nämner Jimmy Lai, en berömd mäktig företagare, som greps av Hongkong-regeringen.
— Han är en 73-årig gammal man som växte upp i Kina men flydde till Hongkong. Han har kämpat för frihet i hela sitt liv och vet vad frihet betyder. Han hade kunnat lämna regionen men valde att stanna för att kämpa för demokrati.
Kan någon stoppa Xi Jinpings och Kinas planer i Hongkong?
Under Xi Jinpings ledning har Kina växt sig allt starkare politiskt och ekonomiskt. Många länder är ekonomiskt beroende av Kina och har inte vågat protestera mot kommunistpartiets agerande i Hongkong. Men kan någon stoppa Kina från att helt och hållet kväsa Hongkongs autonomi? Kannosto och Yu-Wen Chen är av olika åsikter.
— Ja, Hongkong och demokratin kan vinna i kampen mot Kina. Men det är viktigt att folket är för ett demokratiskt samhälle för att det ska lyckas. Utan folkets stöd kan inget samhällsskick verka, säger Kannosto.
— Hongkong och de demokratiska organisationerna i regionen har ett bra nätverk runt om i världen och kan få hjälp därifrån. Ensamt kommer man ändå inte att kunna besegra Kina.
Yu-Wen Chen anser däremot att Hongkongborna inte kommer att kunna vinna över Xi Jinping och Kinas vilja att assimilera regionen med fastlandet. Hon tycker även att länder runt om i världen inte gjort tillräckligt för att stoppa Kina.
— Omvärlden har mest uttryckt sin sympati för Hongkong, men inte gjort något desto mera. USA, Storbritannien och Australien har kritiserat Kina skarpast men även de har endast erbjudit medborgarskap för Hongkongbor som önskar fly från regionen.
Kannosto anser å sin sida att alla människor och företag kan påverka situationen i Hongkong. Han har två argument för hur man kan påverka Kina.
— Först måste man upprätthålla diskussionen om Hongkong och vad som pågår där. På så sätt kan man påverka beslutsfattare och företag om det som sker i regionen. Beslutsfattarna och företagen kan sedan ta ställning om man vill samarbeta med Kina eller ha sin produktion där.
— För det andra kan människor sluta köpa produkter från Kina, t.ex. mobiltelefoner som Huawei, och därmed värna om demokratin.
Bland annat klädproducenten Nike och teknikjätten Apple tillverkar sina produkter i Kina.
— De här företagen kan flytta sin produktion till andra länder för att minska Kinas ekonomiska styrka, säger han.
Fotnot: Jag har försökt få kontakt med ett dussin forskare, professorer, politiska aktivister och journalister som är från eller bor i Hongkong eller Taiwan, för att få en viss närhet till regionen i artikeln. Av de som jag kontaktade svarade endast demokratiförespråkaren Nathan Law på intervjuförfrågan. Han valde ändå att inte ställa upp på intervjua med hänvisning till en ansträngd tidtabell. Det här visar att det är en viss utmaning att nå de som kämpar för demokrati i Hongkong.
Artikeln uppdaterad 27.5.2022 kl. 09.39. Ingressen tillagd.
