I Teater Sirius och teater Metsolas uppsättning "Det svarta fåret" behandlas den vita medelålders mannen med både ömhet och kritik i en både absurd och komisk samhällssatir.

Två medelålders män, Ulf och Edgar, som under 80-talet grundat tankesmedjan ”Det svarta fåret” till minnet av Olof Palme känner sig borttappade i världen och samhället. Tankesmedjans glansdagar är förbi och kvar finns bara rinnande näsblod, förfall och en värld som inte längre behöver dessa stackars, vita, medelålders gubbar.

 

Ungefär så här låter det när Sirius teatern och teater Metsola sätter upp föreställningen Det svarta fåret, skriven av Fabian Silén. Studentbladet intervjuade den unge regissören, David Sandqvist för att höra mer om föreställningen och regiarbetet.

 

-Trots att huvudpersonerna är två medelålders män så är den ändå gjord ur ett sådant perspektiv, eftersom jag har regisserat den, att också unga kan njuta och få ut något av den, säger Sandqvist.

 

Trots att Sandqvist ännu har ett år kvar av sina registudier på Teaterhögskolan har han redan hunnit debutera med pjäsen Bakom verkligheten på Svenska teatern som sitt kandidatarbete vid Teak. Det här är Sandqvists andra pjäs på proffsteater.

 

Enligt David Sandqvist har det varit utmanande men också otroligt roligt att regissera pjäsen ”Det svarta fåret”.

 

-Det är jätteroligt att ha fått möjlighet att göra så mycket innan jag ens blivit klar regissör.

 

Han menar ändå att det på grund av de fåtal finlandssvenska regissörer som finns, inte är en lika hård konkurrens om jobben. Att arbeta på finska är något Sandqvist gärna skulle göra men där är konkurrensen genast större.

 

Långvarig process

Processen med pjäsen Det svarta fåret har redan pågått i flera år och Sandqvist berättar hur han satt i tåget mot flygfältet på väg till Rom då Fabian Silén ringde för att fråga om han ville regissera hans kommande pjäs.

 

– Jag var helt i början av mina registudier så jag undrade om han riktigt visste vem han ringt till..!

 

Efter flera omskrivningar och läsningar har manuset och pjäsen till slut tagit form. Slutresultatet är en scenmosaik och samhällssatir som både väver in det absurda och humoristiska med allvaret och sorgen.

 

–Redan från början har texten handlat om utanförskap, människor som känner sig utanför normen. Fabian leker mycket med frågeställningar i stil med om ett samhälle kan fungera utan att marginalisera människor? Hur sku en helt homogen värld se ut?

 

Tankesmedjans glansdagar är förbi och i dag är tankesmedjan ett sjunkande skepp.

 

Sandqvist erkänner att det inte varit helt lätt att orientera sig i Siléns tankevärldar och som nybörjare inom regibranschen har det många gånger varit en utmaning att förstå vad manuset vill säga.

 

-Det är inte en hemskt lätt pjäs, både när det kommer till intrigen och frågeställningarna. Fabians samhällskritik finns starkt invävd i manuset.

 

–Det fanns så mycket jag inte förstod av manuset när jag läste igenom den slutgiltiga versionen. Jag måste till slut vara ärlig med mig själv och arbetsgruppen och erkänna det. Men alla i arbetsgruppen har varit glada över att jag varit så öppen, vilket också gjort att de i sin tur kunnat vara öppna med det som de inte förstått. Vi har lärt oss tillsammans.

 

Kärlek och hat för den medelålders mannen

 

Den absurda humorn och upphöjda realismen är något som Sandqvist älskar att jobba med och något han ofta tagit med i sina tidigare pjäser.

 

– Alla scener kokar över och det är något jag verkligen tycker om. Jag är egentligen inte speciellt intresserad av att regissera kammarpjäser som behandlar vardagliga situationer.

 

Tankesmedjan ”Det svarta fåret” grundades till minnet av Olof Palme.

 

Det är både med kärlek och kritik som Sandqvist porträtterar Ulf och Edgar, de två medelålders männen i pjäsen.

 

-Som ung har jag kunnat se på den äldre generationen med kärlek men också med en jävla massa kritik. Jag har behandlat de här karaktärerna på ett empatiskt sätt men jag har inte heller varit rädd för att visa den hemska, vita medelålders mannen som borde ha tagit sitt ansvar.

 

Live streamen ger möjligheter men också hinder 

 

Att göra en live streamad pjäs har varit en ny upplevelse för Sandqvist men också för hela resten av arbetsgruppen. Sandqvist är själv kritisk till olika sorters digiteater och är egentligen inte helt övertygad om idén med att live streama föreställningar.

 

Eeva Putro och Willehard Korander i pjäsen Det svarta fåret.

 

-Jag är inte hemskt intresserad av att se på teater hemma. Hela idén med teater är ju att sitta i teatersalongen och har skådespelarna framför sig. Teater kan ju ofta vara mer simpelt och minimalistiskt och inte alls så långfört som en film man har jobbat med i många år kan vara, men för mig ger teater ett större emotionellt värde, just för att man befinner sig där i stunden.

 

Därför bestämde sig Sandqvist för att inte ta in en stream-regissör, utan på egen hand försöka göra streamen så nära bunden till själva föreställningen som möjligt.

 

–Man ska ha möjlighet att komma nära scenuppbyggnaden, skådisdynamiken, allt det som man får ta del av när man sitter i teatersalongen som publik.

 

Den 10 april kl.19 live streamas Sirius teaterns och teater Metsolas pjäs Det svarta fåret. Köp biljetter till föreställningen här. Föreställningen bandas in och kommer därefter att finnas tillgänglig i 48 timmar för de som inte har möjlighet att se själva live streamen.

 

Under hösten kommer Det Svarta Fåret att spelas med live publik men tidtabellen för spelperioden är ännu oklar.  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om skribenten
Publicerad
april 6, 2021

Lämna ett svar