Sju studeranden från Turun yliopisto utformade för några veckor ställningstagandet, högskolestudenternas nödrop: överlevnad betyder inte välmående, som en reaktion på regeringens ignorans gentemot högskolestuderanden. Studentbladet lyckades få en intervju med Siiri Turunen, som var med och utvecklade ställningstagandet.
Turunen är besviken över att grundskolan och andra stadiet är de enda utbildningsinstanserna som uppmärksammats i den offentliga diskussionen. Hon menar att högskolestuderanden blivit tvungna att klara sig på egen hand och kämpat med distansundervisning i över ett år medan det psykiska illamåendet och utmattningen ökar dramatiskt.
–Den sista droppen var regeringens infotillfälle i början av mars där ministrarna endast kom med tomma lovord. Situationer löser sig sällan av sig självt, så därför beslöt vi att skriva ett ställningstagande för att konkret visa vårt missnöje.
Utmattning och ångest
Turunen berättar att många i hennes närkrets och bekanta haft ångest och känt sig skyldiga på grund av att de varit utmattade och inte haft energin att ta itu med jobb och studier.
-Men det är ju inte frågan om en enskild students attitydproblem, utan det handlar om ett stort strukturellt problem som regeringen och högskolorna måste ta itu med.
Turunen hoppas att regeringen vidtar konkreta åtgärder för att stödja studerandes välbefinnande under den kommande halvtidsöverläggningen. Hon är glad över att nödropet spridit sig, både inom den etablerade median men också på sociala medier.
–Det är lätt att ignorera en studerandes upplevelse men att över 220 studentföreningar runtom i Finland skrivit under ställningstagandet är svårare att sopa under mattan. Vi hoppas verkligen att undervisningsministeriet och högskolorna tar ställningstagandet på allvar. Det här är vårt nödrop.
Situationen är ohållbar
Studentbladet kontaktade också ordförande för SF klubben i Åbo, Amanda Byskata och ordförande för StudOrg, Julia Rehn för att höra om deras upplevelser under pandemin. SF och StudOrg är två av de 220 studentföreningar som skrivit under nödropet.
Både Rehn och Byskata anser att det är viktigt att studeranden nu mobiliserar sig för situationen ska tas på allvar och leda till konkreta politiska beslut.
–Man får hela tiden höra att ”kämpa på” och ”det blir nog bra” men det kommer för få konkreta förslag på hur situationen kan förbättras. Visst, man kan planera sin dag till punkt och pricka men det hjälper inte när verkligheten kommer emot, säger Byskata.
–Under regeringens infotillfälle menade en av ministrarna att det är viktigt att studeranden satsar på sina studier under pandemin – som att det är mitt frivilliga val att jag inte vill göra det! Men det handlar ju om ett utbrett psykiskt illamående bland studeranden, berättar Rehn.
Stora brister i SHVS tjänster
Både Byskata och Rehn anser att hälsovårdstjänsterna borde utvecklas och bättre finansieras för att möta det extrema behovet på, speciellt terapi, som finns i dag.
Det är också en av de problem som ställningstagandet tar upp. Turunen menar att dagens exceptionella situation kräver tilläggsfinansiering för att kunna bemöta de krav som finns på att motverka studerandes psykiska illamående.
–Vårdsituationen har inte varit optimal på väldigt länge, speciellt inte på svenska. Vi hoppas naturligtvis på bättre vårdåtgärder, menar Byskata.
Dessutom har studenthälsans tidsbeställningstjänst SelfChat varit ur bruk i över tre månader, vilket ytterligare försvårat vårdmöjligheterna. För tillfället är köerna till psykiatrin mer än ett halvt år långa berättar Turunen.
Ett annat problem är de fortsatta höga studiestödskraven. Ställningstagandet kräver att Fpa sänker studiepoängskraven och samtidigt också lägger till stödmånader för studeranden. Dessutom anser Turunen att utexamineringen ska få dröja med ett år utan att studeranden ska få konsekvenser med att betala tillbaka studielånet.
Lärare och föreläsare utan verktyg och stöd
Både Byskata och Rehn upplever att deras föreläsare lyckats bemöta studenters psykiska illamående och utmattning på ett förstående sätt. De har varit beredda på att förlänga deadlines och kommit upp med alternativa sätt att överlägga kurserna på. Samtidigt menar de ändå att inte alla studeranden blivit bemötta med samma förståelse.
–Mina föreläsare har varit väldigt förstående. Jag har fått förlänga deadlines och fått individuell handledning till exempel med min kandi, berättar Rehn.
Byskata håller med och är tacksam över att hennes föreläsare kunnat förlänga studenters deadlines.
–Vissa föreläsare har till och med kontaktat personer som inte varit närvarande under ett flertal föreläsningar för att se om allting är ok och ifall de kan hjälpa på något vis. Men samtidigt vet jag att alla inte har haft det så bra.
Att bristen på stöd och verktyg för föreläsarna är slående är något som båda är överens om.
–Föreläsarna behöver mycket mer stöd, de är ju inte heller vana vid att undervisa på distans. De undervisningsmetoder som de vanligtvis använder kanske inte alls fungerar i ett distansformat. Det har ju varit en stor omställning för dem också, menar Rehn.
–Det största problemet är kanske tillgången till material. Vissa föreläsare har inte förstått att vi inte kan gå till biblioteket för att låna en bok utan man måste hitta något annat material som är tillgängligt, säger Byskata.
Hybridformat på hösten?
Undervisningen kommer fortsättningsvis att vara på distans under hösten menar Helsingfors universitet. Rehn anser att beslutet känns förhastat eftersom ingen ännu vet hur situationen kommer att se ut då.
–Jag hoppas att HU snabbt kan ändra beslutet om det visar sig att situationen förbättrats till dess.
Byskata och Rehn hoppas båda att det kunde utformas en hybridmodell för att förbättra både undervisningen och studerandes välmående.
–Det sku redan vara till stor hjälp att få ha närundervisning en gång i veckan. Jag och väldigt många andra har svårt att studera hemifrån så att få boka ett rum eller föreläsningssal som ju ändå står tomma nu, skulle vara skönt, funderar Rehn.
–Det sku vara väldigt viktigt för studeranden at få komma ut, speciellt för gulisar som kanske aldrig fått träffa de andra studerandena utanför Zoom, avslutar Byskata.
