Mona Forsskåhl

Många studeranden har svårt att hitta praktikplatser som en följd av Covid-19. Dessutom påverkar distansstudierna och det bristfälliga sociala livet negativt på mångas studiemotivation. Det här är något som rektorerna oroar sig över.

Studentbladet kontaktade Åbo Akademis prorektor, Hankens chef för näringslivsrelationer och samverkan och Social- och kommunalhögskolans, samt yrkeshögskolan Arcadas rektorer för att diskutera situationen.

När Covid-19 bröt ut beslöt universiteten och högskolorna att öppna upp extra studieplatser för att aktivera unga på grund av det höga antalet permitterade och arbetslösa. Trots att rektorerna varit nöjda med de extra platser som skapats oroar sig bland annat Arcadas rektor, Mona Forsskåhl för att köerna till praktikplatser växer sig ännu längre.

–Det ökade antalet studieplatser leder till att det blir ännu svårare att hitta praktikplatser. Dessutom är jag orolig över att kön till praktikplatser blir allt längre, nu har coronapandemin pågått ungefär ett år här och när den avtar så kommer det att räcka ganska länge tills vi blir av med köerna till praktikplatserna.

Samtidigt menar Forsskåhl att hon är glad över att Arcada  haft möjlighet att erbjuda extra studieplatser.

–Jag är väldigt glad över att vi kan erbjuda de här extra platserna. Jag vet att vi kan ge dem en bra utbildning och att de har stora chanser att få jobb efter sin utbildning. Det är en jobbig tid just nu men vi gör vårt yttersta för att hitta nya modeller som är mer anpassade till situationen.

Både Social- och kommunalhögskolans rektor, Johan Bärlund, Hankens chef för näringslivsrelationer, Camilla Wardi och Åbo Akademis prorektor, Mikael Lindfelt är nöjda över beslutet.

Camilla Wardi är nöjd över de extra studieplatserna Hanken haft möjlighet att erbjuda.

-Det är jättepositivt att vi fått möjlighet att höja antalet studieplatser. Det är viktigt att universiteten är med i den här samhällsförändrande situationen och att alla är med och drar sitt strå till stacken. Det är en av de positiva sakerna med den här pandemin, att det finns så mycket handlingskraft och att universiteten går med och ställer upp. Dessutom är det positivt att flera får en högre akademisk utbildning, det är ju det som Finlands framtid och tillväxt hänger på, säger Wardi.

Finns det risker med ökade studieplatser?

–Det ska fortfarande vara en viss nivå på utbildningen och den ska vara högkvalitativ och basera sig på forskning. Utbildningen ska fortsättningsvis vara lika krävande och alla ska utexamineras med samma kompetenser, förklarar Wardi.

–Att höja antalet platser inom utbildningsområden där vi redan nu har en del utmaningar med att få sökanden till är riskabelt. När man öppnar den slussen betyder det att vi får studeranden med större svårigheter att klara av universitetsstudier. Vissa utbildningar är dessutom dyrare att erbjuda och det påverkar också till vilken grad det är möjligt att höja antalet platser, menar Lindfelt.

Mikael Lindfelt vid Åbo Akademi ser vissa risker med ett ökat antal studieplatser.

Hur ser situationen ut just nu?

Hur situationen med praktikplatser ser ut förblev oklart under intervjuerna. Däremot hade Forsskåhl en tydlig bild av situationen för Arcadas studeranden. Enligt henne är det speciellt vårdbranschen som drabbats och många studerandens examen hotas att fördröjas rejält.

–Vår riktigt stora utmaning är vårdutbildningarna och utbildningarna inom hälsa och välfärd. Det har redan tidigare varit svårt att hitta platser åt dem eftersom arbetsplatser inte haft tid att ta emot praktikanter. När coronan bröt ut blev det ännu värre eftersom de inte vill ta emot dem på grund av smittorisk och tidspress.

–Studerandes examen kan fördröjas rejält. Vi har ju en studiegång där man planerar att man vid en viss tidpunkt i studierna ska ha sin praktik så att man sedan kan gå kurser där man har med sig arbetslivserfarenheten. Nu när praktiken fördröjs betyder det att allt annat också gör det.

Alla intervjuade kunde konstatera att studiemotivationen drastiskt sjunkit och oron för studerandes välmående var överhängande.

–Efterfrågan på studiepsykologer och handledare har ökat och vi har satt in extra mycket resurser för att hjälpa studeranden. Det hemska är att det finns en del som vi helt tappar och som inte orkar ta kontakt med psykologen eller studiehandledaren. Vi följer aktivt  med läget och har skickat ut en enkät där studeranden fått fylla i hur de mår, orkar och ser på framtiden.

Bärlund instämmer med Forsskåhl angående studerandes sjunkande studiemotivation och illamående.

-Det är ett faktum att studeranden mår dåligt just nu. En kollega berättade att en student börjat gråta över bristen på närundervisning. Många upplever att det är svårt att få studiero hemma.

– Trots allt har studeranden samlat ihop många studiepoäng och vi har ett rekordantal examina från förra året, vilket antagligen tyder på ökade permitteringar och arbetslöshet. Om arbetsplatser är onödigt oroade för den ekonomiska framtiden så till den grad att de inte vågar anställa praktikanter är det beklagligt.

Johan Bärlund anser att det är beklagligt om arbetsplatser inte vågar anställa praktikanter av rädsla för den ekonomiska situationen.

Lindfelt menar att många organisationer och företag snabbt stryker praktikplatser på grund av den osäkra situationen just nu. Samtidigt anser han att praktikanter är billig arbetskraft för arbetsplatser som nu har det ekonomiskt knapert.

–Jag tänker mig att vissa arbetsplatser vill ha praktikanter eftersom det ju är förmånlig arbetskraft för dem.

Kan man göra utbildningen mer flexibel?

–Utbildningen inom vården är ganska reglerad och det krävs att man har en viss mängd praktik för att kunna fortsätta med studierna. Vi försöker anpassa utbildningarna till situationen och skapa mer flexibilitet. Vi måste hitta fler arbetsplatser där våra studenter kan göra sin praktik, det är en utmaning för framtiden, menar Forsskåhl och fortsätter.

–Våra professionsinriktade utbildningar gör det på sätt och vis lättare att hitta jobb och praktikplatser. Å andra sidan krävs det att studenter har praktik i flera omgångar, det betyder att pressen att hitta praktikplatser ökar ytterligare.

Hankens obligatoriska utbytesterminer har varit en stor utmaning under pandemin menar Wardi.

– Vi måste vara mer flexibla tills vi vet hur situationen utvecklas och hur vaccineringen kommer igång. Som situationen är just nu så kan man få sin examen utan att ha varit på utbyte. Vi hoppas också att studenter på magisternivå i större utsträckning ska få utbytesperioder så de får utlandserfarenheten i ett senare skede av studierna.

Framtiden för studeranden

Trots osäkra tider verkar ingen av de intervjuade extremt oroade över sina studerandes framtid. Att en utbildning vid en yrkeshögskola eller universitet nästintill garanterar arbete råder det ingen tvekan om.

­–I jämförelse med tiden då jag studerade så är klimatet mycket tuffare i dag som nyutexaminerad och osäkerheten inför framtiden är större. Men jag tror ändå att studenterna vid HU har en stor konkurrensfördel på arbetsmarknaden. Dessutom brukar finlandssvenskar överlag ha bättre språkfärdigheter, vilket är ytterligare en konkurrensfördel, säger Bärlund.

Wardi och Forsskåhl håller med och menar att de trots situationen ser optimistiskt på framtiden och samhällets förmåga att anpassa sig.

–Som född optimist tror jag att samhället anpassar sig och att de yngre generationerna hittar lösningar som inte vi äldre, med våra ofta invanda mönster, ännu insett. Det kommer att komma upp nya möjligheter, arbetssätt  och företag. Vi har mycket att lära oss av den här tiden och det kommer att uppkomma förbättringar för att vi tvingas ut ur våra invanda ramar och tvingas tänka om, säger Wardi.

–Arbetsmarknaden klarar sig alltid på ett eller annat sätt. Men det som bekymrar mig är coronans påverkan på hälsan, motivationen, glädjen och orken, det är många som mår riktigt dåligt och har svårt att komma ur det. Det kan vara en stor mängd människor som vi tappar på vägen, säger Forsskåhl bekymrat.

Är universiteten för akademiskt inriktade?  

Lindfelt är inte heller oroad över framtiden för Åbo Akademis studeranden men erkänner att universiteten har stora utmaningar framför sig för att lyckas skapa utbildningar som är anpassade för framtidens arbetsmarknad.

–De utbildningsvisioner som nu utvecklas pekar på att allt flera unga ska ha en yrkeshögskole- eller universitetsexamen eftersom vissa yrken automatiseras framöver. Det betyder att flera studeranden tas in. Det är en reell och stor utmaning men det kräver också att vi ständigt tänker och reflekterar kring vad ett universitet egentligen är, vi måste leva i tiden, menar Lindfelt och fortsätter:

–Universiteten är en slags institution som upprätthåller kritiskt tänkande och också en tradition av autonomi och självständighet i förhållande till nyttoperspektivet. Om allt blir reglerat enligt yrkeslivet så finns det ingen instans längre som kan se utöver det akuta behovet.

Både Social- och kommunalhögskolan, Åbo Akademi och Hanken anser att universiteten inte ska vara för tätt förankrade med ett nyttoperspektiv.

–Det är väldigt viktigt att utbildningen är akademiskt förankrad, att man gör en skillnad mellan universitetsnivå och praktiskt inriktade utbildningar. I kombination med den akademiska utbildningen så är samarbetet med näringslivet och samhället viktigt, menar Wardi.

–I princip vill jag att utbildningen i mån av möjlighet ska stöda det praktiska. Tyvärr innebär det ett visst effektiviserande där man vill att studenterna ska bli klara så snabbt som möjligt. Men tiden vid universiteten ska också innebära en möjlighet att förkovra sig i olika ämnen för att de är intressanta, inte för att det är relevanta för arbetslivet. Alla studier hjälper en att utvecklas, vilket är det allra viktigaste, avslutar Bärlund.

Om skribenten
Publicerad
mars 4, 2021

Lämna ett svar