Summan för de amerikanska studielånen ligger för tillfället på 1,7 biljoner dollar, vilket är 8,5 procent av USA:s BNP (Forbes 20.2). Att summorna på studielånet är ofantligt stora och att summorna är obetalade ännu en lång tid efter examen påverkar personer, eftersom deras möjligheter att komma vidare i livet troligtvis försenas. Kanske bostadsköpet eller bröllopet måste vänta några år? Eller kan studerande förverkliga sina drömmar trots allt?
Studentbladet har intervjuat en finländsk studerande och en amerikansk studerande för att reda ut vilka skillnader och likheter det finns mellan en finländsk respektive en amerikansk studerandes vardag, samt en amerikansk professor om studielånet och hur hon ser på systemet.
“Studerande i Finland har det bra ställt”
Miika Tiainen är ekonomie studerande vid Åbo universitet och socialdemokratisk politiker. Han tycker att finländska studerande har goda studiemöjligheter oberoende ekonomisk bakgrund.
—Vid universiteten i Finland får studeranden en god utbildning. Vi får dessutom många studieförmåner, som studierabatt i kollektivtrafiken och billig lunch vid universiteten, säger Tiainen.
Tiainen har, som många andra studerande i Finland, lyft studielån. Han säger att han har lyft cirka 10 000 euro i studielån. För att jämföra med hur mycket studielån studerande i USA har lyft är Tiainens lån litet. År 2018 rapporterade nyhetskanalen CNBC att de amerikanska studerandena hade i genomsnitt en summa på 37 000 dollar i lån (30 000 euro).
Han tillägger att studielånet möjliggör för studerande att satsa fullt på studierna, istället för att de tvingas ta ett sidojobb under studietiden. Han ser utbildning vid universitet som en investering som samhället drar nytta av i form av kunnig arbetskraft.
—Studiestödet och bostadsstödet är för många inte tillräckligt för att täcka basutgifter som mat och hyra, därför är det bra att studielånet finns.
När det gäller varifrån studeranden kan erhålla studiestöd skiljer sig Finland och USA mycket från varandra. I USA kan studerande lyfta bland annat privata lån från intresseorganisationer, federala lån, lån från banker – för att nämna några alternativ. I Finland däremot kan studeranden endast inkassera studielån från banker. Vilket alternativ tycker du att är bättre?
—Det finländska systemet är bättre, eftersom staten genom FPA garanterar att beviljandet av lånen sker på jämlika grunder. En privat organisation kan göra spelreglerna till fördel för en viss grupp.
Tiainen anser inte heller att det studielån som han har tagit kommer att hindra honom från att förverkliga drömmar i livet.
—Nej, jag behöver inte fundera på att skjuta upp ett eventuellt bröllop eller husköp, säger Tiainen.
“Det amerikanska studielånssystemet är fruktansvärt”
Tiffany Ferguson är en nyligen utexaminerad media studerande från Hunter College, som ligger på Manhattan i New York. Hunter College är ett statligt universitet och är en del av University of New York. Hon tycker inte att det amerikanska studielånesystemet fungerar.

—Det amerikanska studielånesystemet är i allmänhet fruktansvärt. Till och med offentliga högskolor blir allt dyrare för varje år.
Ferguson tillägger att också de olika stipendierna som finns tillgängliga för studerande vanligtvis inte är tillräckliga för att täcka kostnaderna för studierna. Många studerande i USA bor – liksom i Finland – utanför sitt familjehem och måste ta ytterligare lån för att täcka boendekostnaderna.
Många studeranden i USA har stora skulder på sina studielån, även långt efter att de är utexaminerade från universitetet. Vad beror det på och hur ser situationen ut för dig?
—Kort sagt, studeranden blir med stora skulder eftersom högskoleutbildningen är för dyr, levnadskostnaderna är extremt höga i de flesta delarna av USA och det ekonomiska stöd som studenter får (om något) är vanligtvis inte tillräckligt för att täcka utgifterna.
—Jag inledde mina universitetsstudier vid Loyala University, ett privat universitet i New Orleans, Lousiana. Jag uppskattade att jag skulle ta ut cirka 10 000 dollar per år i lån, så jag förväntade mig att ta examen med upp till 40 000 dollar i studieskuld.
Men så gick det inte. År 2017 flyttade Ferguson till New York och tog ledigt från skolan några år. Två år senare började hon vid Hunter College, vars utbildning är mycket billigare än Loyolas. Hennes ekonomiska stöd täckte hela kostnaden för utbildningen. Ferguson behövde inte ta några ytterligare lån under de sista två åren av sin kandidatexamen.
Sedan år 2019 driver Ferguson en YouTube-kanal. Den har varit tillräckligt framgångsrik för att vara hennes enda jobb. Flexibiliteten och inkomsten gjorde det lättare för henne att balansera arbete och studier.
—Under de senaste två åren kunde jag betala av 20 000 dollar i studielån. Så mitt återstående studieskuldsaldo är nu runt 7 000 dollar.
Kommer studielåneskulder att hindra studeranden från att förverkliga specifika drömmar i livet, som att bygga ett hus eller gifta sig?
—Mitt återstående studielån är ingen stor börda. Jag kan så småningom betala av det.
Ferguson tillägger att hon har byggt upp sparande, bland annat för pensionering och för att köpa ett hem. Hon anser att det är ett stort privilegium att vara i en stabil finansiell ställning så snart efter examen.
—Men jag tar inget för givet. Alla har det inte lika väl ställt som jag. Det är förödande att studieskulder förstör så mångas livsdrömmar.
—Utan inkomsterna från min YouTube-kanal skulle jag vara tvungen att ta ytterligare studielån för hyra och andra räkningar, säger Ferguson.
“De stora mängderna studielån förstör de ungas framtidsdrömmar”
Nicole Smith är chefsekonom vid Georgetown University i Washington D.C. Hon anser att genom det amerikanska studielånesystemet kan många amerikaner få en högskoleutbildning. Utan systemet skulle många amerikaner inte kunna få tillgång till de jobb som kräver vidareutbildning från gymnasiet eller yrkesinstitut.
—Studielånesystemet började som en möjlighet för många att få tillgång till högre utbildning och så småningom bättre levnadsstandard. Men på senare tid har systemet blivit en snara runt halsen för många studerande som tillbringar årtionden med att försöka betala tillbaka lån, säger Smith.

Hon tillägger att kostnaden för utbildningen har stigit med flera procentenheter över inflationen under de senaste 40 åren.
—Man kan inte längre enbart arbeta på sommaren för att finansiera utbildningen. Den tanken är sedan länge förbi.
Kommer studielåneskulder att hindra studeranden från att förverkliga specifika drömmar i livet, som att bygga ett hus eller gifta sig?
—Ja, så är det. Bevis på detta är hur lång tid det tar för människor att bilda egna familjer eller till och med flytta ut från familjehemmet till en egen lägenhet.
En förändring på kommande
Både Ferguson och Smith anser att en förändring inom systemet kan ske inom kort. Enligt Smith har landets president Joe Biden genom en exekutiv order föreslagit att 10 000 dollar i studielåneskulder ska strykas för alla låntagare.
—Jag hoppas att Bidenadministrationen kan göra vissa framsteg här, säger Ferguson.
—Men som alltid finns det mäktiga företag och människor som vill fortsätta att dra nytta av vårt dyra utbildningssystem, så de kommer att arbeta mot en förändring. Det blir inte lätt att anta lagstiftning för att sänka kostnaderna för studier vid universitetet, eller för att stryka en viss mängd studielåneskulder, men jag hoppas att politikerna är villiga att kämpa för det.
Pingback: Essä: Kan Tiktok rädda humaniora? - Studentbladet