Seesar XL, Crimson Peak och FANNY diskuterar julmusik och skapar den perfekta julspellistan.

När julen närmar sig vaknar Mariah Carey, Michael Bublé och deras motsvarigheter världen över ur sin dvala för att åter dominera hitlistorna i en månads tid. Som motvikt erbjuder Studentbladet en julmusikspellista man inte måste skämmas över. 

 

Tiden är åter inne. Oavsett om All I Want for Christmas is You tjutit ur dina högtalare ända sedan oktober eller om du febrilt undvikit köpcenter, varuhus, caféer och dylika etablissemang för att undvika att bli tvingad att höra Last Christmas för hundrade gången, är det ett obestridligt faktum att julmusik färgar allas våra liv åtminstone fram till årsskiftet. 

 

Därför är det en låtsasmusikjournalists skyldighet, eller rättare sagt plikt, att med hjälp av den finlandssvenska popeliten vaska fram den bästa julmusiken på planeten. Dessutom delar de med sig av sina allmänna åsikter om julmusik och berättar vad som gör en bra jullåt bra.

 

Seesar XL gillar gammalt och lugnt

– Min allmänna inställning till julmusik är egentligen ganska negativ, skulle jag säga. Jag får nog lite kräkreflexer när butiker tjuvstartar med att börja sälja julattiraljer och spela julmusik redan i oktober, förklarar Seesar XL om sin attityd till julmusik.

 

Foto: Oliver Fellman.

 

Runt lillajul och första advent tycker han att det är okej att börja lyssna på julmusik. Då undviker han ändå det som han kallar för ”supersliskig Coca-cola-kommersiell” julmusik, utan han föredrar det som hållit för tidens tand.

 

– Jag skulle säga att jag graviterar mot Frank Sinatra, Dean Martin och de mer klassiska popartisterna. Sen kan jag också tycka att det är coolt med supermodern r&b-aktig julmusik, som t.ex. Ariana Grandes julmusik, säger han.

 

För Seesar XL är det lätt att beskriva vad som gör en riktigt bra jullåt: Det ska vara lugnt och vackert, och gärna kompas av en symfoniorkester.

 

– Jag gillar lugn, fin, välkomponerad och välarrangerad julmusik som man kan koppla av till. Den hetsiga ”nu fan är det jul”-gospelgrejen blir lite för mycket för mig, förklarar han.

 

Seesar XL berättar att han i andra sammanhang spelat en del julkonserter, men att han inte har funderat på att som soloartist ge ut julmusik. Han säger att trots att Run-D.M.C släppte låten Christmas in Hollis redan i slutet av 80-talet, så finns det en viss ofrivillig komik i att släppa en hiphopjullåt.

 

– Om man är en sjungande artist är det ett litet steg att göra en julballad, men om jag som arg österbottning skulle göra det så skulle det främst vara en gimmick, säger han.

 

FANNY följer julspellistor i hemlighet

Även FANNY påstår att hennes inställning till julmusik är dålig, men hon har ändå lätt att nämna både Frank Sinatra och Justin Bieber som artister vars julmusik hon gärna lyssnar på.

 

Foto: Linda Lehtovirta.

 

– Jag skulle aldrig erkänna det, men jag följer en julspellista på Spotify som är typ sju timmar lång. Det är ändå frågan om mer lugna jullåtar. Julmusik i stil med Vår julskinka har rymt eller Markoolio tål jag inte, säger hon.

 

– Bra julmusik är sentimental, och ska gärna påminna en om då man var barn. Vi spelade dock aldrig julmusik hemma hos mig då jag var liten, eftersom mina föräldrar också är ”haters” när det kommer till julmusik, säger hon och skrattar till.

 

FANNY börjar själv lyssna på julmusik kring lillajul, men säger att hon har kompisar som börjar lyssna redan i september. Hon har dock förståelse för sina vänner som börjar höra på julmusik redan på hösten.

 

– Jag har kristaller som jag sitter och kollar på ibland, och jag vet att de inte gör någonting men jag mår lite bättre av dem. Det är samma sak med julmusik. Mår man bra av att lyssna på julmusik i september så ska man köra hårt, säger hon.

 

Förutom Sinatra, Bieber, och en sju timmar lång julspellista lyssnar den självutnämnda julmusikhataren FANNY även på mer oortodox musik kring jultider.

 

– Det låter pretentiöst, men Sting har spelat in keltiska folksånger som är jättevackra. Skulle någon berätta om det här för mig nu skulle jag tycka att det låter jävla tråkigt, men min mamma visade dem för mig och de visade sig vara riktigt fina stämningsfulla gamla låtar, säger hon.

 

”Jag gillar julmusik, men det blir alltid för mycket”

Både Elias och Lina från Crimson Peak säger att de förknippar julmusik med att umgås med familj och släkt, men de är överens om att det kan bli för mycket av det goda.

 

Foto: Daniel Strang.

 

– Min mamma har en massa julskivor, så det hör verkligen till julen att lyssna på dem och ha det bra. Efter julen så är det nog, sen vill man inte höra en enda jullåt, säger Lina.

 

– Jag är ganska kluven. Jag tycker nog om julmusik, men det blir alltid för mycket. Min pappa börjar lyssna på julmusik i slutet av november och håller på till januari. Jag firar nämligen också ryska julen, som infaller en vecka efter nyår. När jag frågar ifall vi kan lyssna på något annat får jag som svar att det är jul bara en gång om året. Visst, en gång om året, men två månader, satan! säger Elias och skrattar.

 

Enligt Lina är det okej att börja lyssna på julmusik kring lillajul, i samband med att man börjar julpynta. För henne är det också tradition att spela och sjunga med familjen kring julen. Elias är däremot av åsikten att man ska vara långt in i december innan man kan börja lyssna.

 

– Man kan börja ungefär en vecka före. Jag älskar program som Joulupukin Kuuma linja, då barn ringer in och sjunger, men inte börjar man ju heller fira sin födelsedag en månad före, säger han.

 

På Elias och Linas julspellista hittas klassiker som Santa Claus Is Coming To Town och mindre konventionella jullåtar som Juice Leskinens Sika, men även den traditionella svenska folkvisan Räven raskar över isen. Elias berättar att valet främst beror på den absurda lyriken i visan.

 

– Det är en så jävla konstig låt! Vad har någon räv att göra med flickornas visa? Det är någon galen person som tänkt att ”nu sjunger vi om en räv, och nu sjunger vi om hur flickorna går på gatan”. Den har ingen kontinuerlig berättelse, den är bara nonsens, och alla är ändå helt taggade på att sjunga den, berättar han.

 

Både Lina och Elias är ganska traditionella när det kommer till vad de tycker om i en jullåt, men de poängterar att det inte finns något visst mönster som en jullåt måste följa.

 

– Den ska ha något eget att komma med. När vi firar den lutheranska julen brukar min mormor alltid sjunga gamla karelska jullåtar. I dem finns alltid den finska deppigheten, där allt alltid är åt helvete, men också tanken om att vi åtminstone har varandra, säger Elias.

 

– Jag har ganska svårt att lyssna på popjullåtar. Det ska vara en bra röst och en bra låt, men den kan vara i massa olika stilar. Det måste inte vara bjällror, utan det kan vara allt möjligt. Jag gillar jullåtar i olika genrer och stilar, förklarar Lina. 

 

– Så länge som det känns genuint så gillar jag det, säger hon.

 

Här hittar ni julspellistan – gör er redo för julen! 

 

OBS! Shames tolkning av Feliz Navidad finns på spellistan av redaktörens vilja. Eventuella klagomål riktas till denne.

 

Om skribenten
Publicerad
december 22, 2020

Lämna ett svar