Hoppa till innehåll

Långa köer till studiepsykologer oroar

I år har situationen i världen väckt bekymmer hos många. Det är flera personer som har förlorat sitt jobb i coronakrisen, vars människorelationer har gått sönder och vars mentala och fysiska hälsa lider av oklarhet och rädsla. I studievärlden finns det även en hel del extra oro som sätter unga studerande på prov.

– Bekymren är mycket varierande men de vanligaste är kanske problem med prokrastinering, motivationsbrist, ångest och nedstämdhet, säger Arcadas studiepsykolog Maria Höglund. Under senaste tid är det också flera som har tagit kontakt på grund av ensamhet och känslor av utanförskap. Det är inte alldeles ovanligt heller att studeranden tar upp självskadebeteende eller tvångsbeteenden av olika slag.

Susanne Tiihonen, studiepsykolog vid Helsingfors universitet, håller med sin kollega från Arcada och tillägger att många studerande känner sig isolerade och ensamma i studievardagen. Även om en del kan ha upplevelsen att det går an, har det i långa loppet blivit tärande för många.

– Bristen på yttre struktur skapar större press på färdigheter för planering och självreglering av sin egen lärprocess, säger Tiihonen. Utmaningar med att självständigt planera tiden blir nu tydligare då många yttre reglerande faktorer fattas, övergången från studietid till fritid, sådant som hjälper till att komma igång och att avsluta sin studiedag. Det blir svårare att komma igång och organisera tiden, avsluta eller veta när man har gjort tillräckligt.

Att skilja åt studier och det övriga livet blir svårare, speciellt om man både studerar, jobbar och har sin fritid hemma i samma utrymme.

Helsingfors universitets studiepsykolog lyfter fram att många studerande beskriver en känsla av utmattning, där ytterligare bidragande orsaker kan vara den ständiga osäkerheten kring epidemisituationen och ovissheten kring när något igen plötsligt förändras och undantagsläget kommer att ta slut. Många har också oro och rädslor för till exempel den egna eller någon närståendes hälsa och kring huruvida de vågar träffas eller göra vissa saker. Man blir tvungen att konfronteras med den frågan ständigt, och göra avväganden. Allt detta kan på längre sikt bidra till nedstämdheten och utmattningen, även om man kanske inte aktivt går omkring och medvetet tänker på dessa saker hela tiden.

– Många berättar om känslor av förlust och sorg, då man går miste om så många händelser och traditioner i studielivet, den sociala biten och allt vad det innebär. Känslan av att livet är på paus, och det bara fortgår hela tiden, bidrar till att känna sig utanför eller att gå miste om mycket. Detta blir tungt, och kan därtill också väcka skuldkänslor – vad har man rätt att känna, vilka problem räknas? Mycket av allt detta kan både direkt eller mer indirekt påverka motivationen och välmåendet, sammanfattar Tiihonen.

Studiepsykologer överhopade med arbete

 Situationen i världen och läget i samhället bjuder på en massa utmaningar som berör var och en. Utöver de vanliga bekymren känner studerande även extra press som är relaterad till studievärlden. Därför har efterfrågan på mottagningstider ökat under det här året.

– Vi har märkt att efterfrågan på tiderna till individuell vägledning har varit stor egentligen ända sedan början av hösten, säger Tiihonen. Det brukar den vara också i vanliga fall, men vi lägger ut nya tider varje vecka och de bokas nu upp i exceptionellt snabb takt. Vi försöker på olika sätt vara med och utveckla fungerande sätt för universitetet och lärarna att stödja studenterna i dessa tider och främja växelverkan och gemenskap.

Behovet av stöd är stort också på Arcada – väntetiderna är för långa. Det finns ett stort behov av att ventilera sina tankar och känslor.

– En del behöver också råd och hjälp om hur de ska gå tillväga om de behöver ytterligare hjälp av till exempel psykiater, psykoterapeut eller neurolog, säger Arcadas studiepsykolog Maria Höglund.

– Det som har fungerat bra på Arcada är att vi har en välfungerande arbetsfördelning, där våra studievägledare och arbetare inom lågtröskelverksamheten har en beredskap och kompetens att stöda i frågor som berör specialpedagogik, prokrastinering, motivation och studieteknik. Det ger studiepsykologen möjlighet att fokusera på de frågor som gäller psykisk ohälsa, som indirekt påverkar studierna.

Om man inte får en tid till psykolog

 – Om en studerande mår dåligt är det viktigt att hen får den hjälp som hen behöver, gärna i god tid hellre än att man väntar för länge, t.ex. på grund av tanken att “andra kanske behöver tiden mer”, eller att “det troligen ändå inte finns tider”, säger Tiihonen. Jag rekommenderar att man gärna ska försöka boka tid eller ta kontakt på nytt ifall det av någon orsak inte direkt lyckas.

Arcadas studiepsykolog Maria Höglund håller med och påpekar att om man inte får en tid till psykologen eller annan professionell inom rimlig tid är det viktigt att fundera på om man kan vända sig till någon annan i väntan på att få hjälp.

– Man kan fundera på vilka människor som finns i ens eget sociala nätverk, uppmanar Höglund. Finns det någon i ens närhet, familj, vänner eller annan trygg person som man kan vända sig till för att få ventilera och bolla sina tankar.

– Ofta tänker unga att de måste klara av allting själva, att de inte vill belasta någon annan. Jag tror att vi kanske behöver tänka om och be om en hjälpande hand eller lyssnande öra när det behövs. Det kan också kännas fint att få hjälpa någon annan, det behöver inte vara en belastning.

Ett annat alternativ kan också vara att bekanta sig med det material som finns på nätet, men det är viktigt att välja en sådan sida som är skriven av professionella.

Höglund tipsar om en webbsida Full Koll där man kan få information och goda råd om bland annat ångest och prokrastinering – sidan är uppbyggd just med tanke på studerandes behov. Det finns också många andra aktörer som hjälper och stöder, bland annat Nyyti rf och Helsingfors Mission har många tjänster för unga.

Tiihonen tipsar om webbmaterial som har skapats vid Helsingfors universitet. Där hittar man information om till exempel hälsa och välmående och psykiskt välbefinnande.

I dessa oroliga tider är det viktigt att ta hand om både den fysiska och psykiska hälsan. Ingen behöver vara ensam, och om det känns tungt finns det flera alternativ för den som behöver hjälp.

Engagemangsredaktör för Studentbladet.

Vad tycker du?