Mikkel Näkkäläjärvi, SDP-politiker från Enare och Anni Koivisto, vice ordförande vid Sametinget, ser språkens situation som svår, men inte hopplös.
Mikkel Näkkäläjärvi är hemma från Enare men är nuförtiden aktiv inom stadsförvaltningen i Rovaniemi. Han känner till språksituationen, men anser inte att språken håller på att dö ut.
– Språken är utrotningshotade, men mycket arbete har gjorts för att få flera människor att tala enaresamiska och skoltsamiska, säger han.
Näkkäläjärvi nämner den tidigare förfinskningen som en orsak till varför så få talar enaresamiska och skoltsamiska idag.
– Det är många samer som inte har lärt sig samiska eftersom de har gått i en finskspråkig skola.
Hur kan man få fler personer att tala samiska?
– Jag ser utbildning på samiska men också samisk media som viktiga faktorer för att stärka kunskaperna i de samiska språken hos fler samer, säger Näkkäläjärvi.
– Utbildningen på samiska är speciellt viktigt eftersom många av dagens samer föds utanför det traditionella samiska bosättningsområde, det vill säga Enontekis, Utsjoki, Enare och Sodankylä.
Idag föds hälften av de samiska barnen i Rovaniemi, Uleåborg och Helsingfors. I de här städerna finns samiska språkbon där barnen lär sig samiska.
Han tillägger att bland annat barnprogram som Mumin och Disney-filmen Frost (Frozen) finns på samiska nuförtiden.
– Det är viktigt att samiska barn kan se de här populära filmerna och höra karaktärerna tala samiska.
Även musik, nyheter och kultur är viktigt för att de samiska språken ska leva vidare.
Bristande förståelse hos majoritetsbefolkningen
Näkkäläjärvi säger att förståelsen för samernas kultur hos den finska majoritetsbefolkningen tidigare varit otillräcklig.
– Utvecklingen går mot det bättre. Kunskapen om samerna hos majoritetsbefolkningen har ökat, bland annat tack vare utbildning och sociala medier.
Han tillägger att ärenden som berörde samerna förut uppfattades av majoritetsbefolkningen som något med anknytning till regionala rättigheter, medan ärendena nuförtiden uppfattas som grundrättigheter.
Trots att samerna i Finland nuförtiden blir bättre behandlade och hörda i frågor som gäller dem är situationen inte optimal. Sverige och Finland har ännu mycket kvar att förbättra vad gäller samernas situation i jämförelse med Norge där de åtnjuter den förhållandevis största självbestämmanderätten.
– Den norska staten för en mer deliberativ demokrati än den finska. Norge har även raticifierat ILO, alltså FN:s konvention om ursprungsfolk och stamfolk.
I Norge blir Samerna hörda
Vare sig Finland eller Sverige har ratificerat ILO-avtalet medan det har varit i kraft i Norge i över 30 år. Andra länder som har tillämpat avtalet är Danmark, Nederländerna och Spanien. Näkkäläjärvi säger att i Norge hörs samerna i ärenden som gäller dem och deras åsikter ges betydelse när det gäller planering och utveckling i deras bosättningsområden.
– Om norska staten ska bygga något i norra Norge på samernas marker hör man först med samerna vad de tycker. Om samerna är emot förslaget blir det inte av.
Samerna i Finland har inte lika stora påverkningsmöjligheter när det gäller projekt- eller utvecklingsplaner för deras bosättningsområden i norra Lappland. Näkkäläjärvi menar att samerna nog kan höras i frågan men deras åsikter ges inte samma betydelse som samernas i Norge.
– Jag ser positivt på framtiden. Många av dagens samiska barn får lära sig språket från tidig ålder. Jag tror starkt på att den samiska kulturen i Finland kan leva vidare, säger Näkkäläjärvi.
Allvarlig situation
Anni Koivisto är vice ordförande vid Sametinget och kommunalpolitiker i Utsjoki. Koivisto menar att det inte bara är enaresamiskan och skoltsamiskan som är utrotningshotade av de samiska språken.
– Alla samiska språk är utrotningshotade, säger Anni Koivisto som själv talar nordsamiska.
Det finns nio olika varianter av det samiska språket, varav tre talas i Finland: nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Förutom i Finland bor samerna i Sverige, Norge och i Ryssland.
– I Ryssland är samernas situation sämst. Den ryska staten gör lite eller ingenting alls för samernas välbefinnande. Där finns inte heller något Sameting.
– Om inget aktivt görs för att förbättra språkens situation i Finland dör de ut. Men på senare tid har man satsat på så kallade språkbon där barnen lär sig samiska redan som små, säger Koivisto.
Förfinskningspolitik
Precis som Näkkäläjärvi menar hon att den förfinskningspolitik som rådde i Sápmi (samernas bosättningsområde) under 1900-talet har gjort att språken nuförtiden endast talas av några hundratals personer. Enaresamiskan talas av ungefär 600 personer medan skoltsamiskan av runt 300. Enaresamiska används bara i Finland medan skoltsamiska används både här och i Ryssland.
– Förr fanns det inte samma möjligheter att gå i samisk skola som idag. Dessutom fanns det begränsade möjligheter att få betjäning på samiska vid olika myndigheter i kommunerna där samerna bor – vilket det gör ännu idag.
– Samer som gick i finsk skola fick heller inte tala samiska sinsemellan, tillägger hon.
Nordsamiska är det största av de samiska språken i Finland, med runt 2000 som talar det. Språket används också i Sverige och Norge och allt som allt talar ungefär 20 000-25 000 personer språket.
– 75-90 procent av alla som talar något av de samiska språken talar nordsamiska, säger Koivisto.
Hon tillägger att alla samer inte talar samiska. Enligt Sametinget finns det runt 10 000 samer i Finland.
Vilka möjligheter finns det att studera på samiska?
– I Kautokeino i Finnmark, Norge finns en samisk högskola där också många samer från Finland studerar, säger Koivisto.
– Att den är på andra sidan landsgränsen spelar ingen roll för oss. Den är ju ändå i Sápmi.
Kautokeino ligger 45 kilometer från finska gränsen. Hon tillägger att vid Giellagas-institutet, som hör till Uleåborgs universitet kan man också studera samisk kultur och de samiska språken. Vid SAKK, samernas utbildningscenter i Enare, kan man till exempel bli renskötare.
– Ett samiskt gymnasium finns även i Utsjoki.
Hur ser du på samernas framtid?
– Det gjorts mycket arbete för samernas välbefinnande under 2000-talet. Situationen har varit sämre och är nu på väg mot det bättre.
Koivisto anser att det finns en större förståelse i Finland för samernas seder och kultur nuförtiden, vilket underlättar för att förbättra språkens situation.
– Jag tror att allt fler kommer att tala enaresamiska och skoltsamiska i framtiden.
– Finland har gjort mycket för de samiska språkens välbefinnande, men samernas rättigheter i landet har inte blivit märkbart större under den senaste tiden. Här måste en ändring ske, avslutar Koivisto.
