Hoppa till innehåll

Doktorandstudier – akademisk frihet och mycket ansvar

Om det finns ett vetenskapligt ämne man verkligen brinner för kan det vara ett bra alternativ att efter magisterexamen fortsätta sina studier och doktorera vid ett universitet. Doktorandstudier bjuder på många unika upplevelser, självutveckling och till och med fantastiska karriärmöjligheter. Doktorander utbildas till högt kvalificerade forskare och experter på de mest krävande posterna.

Doktorandutbildningen vid Helsingfors universitet ges vid universitetets fyra forskarskolor som sammanlagt har 32 doktorandprogram. Helsingfors universitet är det enda i Finland som tillhör sammanslutningen för Europas främsta forskningsuniversitet LERU (League of European Research Universities) och är medlem i EUA Council for Doctoral Education. Aalto-universitetet erbjuder sex doktorandprogram, och man kan avlägga ekonomie, konst- och teknologie doktorsexamen.

I doktorsexamen ingår både forskning och studier inom doktorandens vetenskapsområde. Aalto- och Helsingfors universitet erbjuder sina doktorander möjligheter att välja sådana kurser och avläggningssätt som bäst stöder blivande experters mål och framtidsplaner. Det betyder att varje doktorand kan skapa en egen studieplan enligt sina egna önskemål. Det är trots allt viktigt att komma ihåg att huvudsaken med doktorsexamen är att producera ny kunskap.

En av Aaltos doktorander Ida Lemström berättar om det bästa och jobbigaste med doktorsstudierna. Idas forskningsområde är ismekanik och hennes avhandling omfattar växelverkan mellan havsis och fasta konstruktioner i grunt vatten.

– Det bästa med att doktorera är att du själv får ansvara för vad du gör och hur du gör det, säger Ida. Att doktorera är väldigt flexibelt och du kan ofta själv välja i vilken takt du gör din forskning. Du får arbeta just de tider som passar dig och om du känner att du inte kommer vidare någon dag, kan du med gott samvete fortsätta nästa dag.

Foto: Ida Lemström.

En annan bra sak med att doktorera är att man får gå riktigt djupt in på ett forskningsområde och verkligen göra en kontribution inom den egna branschen, berättar Ida. Vid slutet av doktorandstudierna kommer man att vara en av de bästa i världen just inom sitt eget ämne.

– Det bästa med att doktorera är också de erfarenheter man har möjlighet att uppleva. Under min doktorandperiod har jag t.ex. fått studera i Svalbard, deltagit i flera konferenser och träffat massor med intressanta människor samt gjort unika experiment som jag annars aldrig skulle ha haft möjlighet till.

Trots att doktorandstudier ger stor frihet och möjligheter att påverka och bestämma själv finns det också nackdelar som ibland kan kännas lite frustrerande. Forskningsarbetet är mycket självständigt och man är väldigt ensam med de problem man har. Ifall man har svårigheter med att komma framåt med forskningen har man inte så många att vända sig till utan måste själv hitta på ett sätt att överkomma svårigheterna.

– Att doktorera är en lång process och speciellt i början av doktorsstudierna var det svårt att få känslan av att man gjort framsteg i forskningen då helheten är så enorm, säger Ida. De första konkreta resultaten ser man först då man börjar publicera sin forskning, vilket i mitt fall skedde först flera år efter att jag börjat med mina doktorsstudier. Bristen på mera normala och konkreta arbetsuppgifter som man snabbt kan avklara känns ofta utmanande.

Eftersom den akademiska branschens verksamhet inte är vinstbaserad sköts saker inte alltid så effektivt och tidtabeller uppfylls sällan, vilket kan kännas jobbigt under studierna. Detta kan orsaka både osäkerhet och utmaningar.

– Jag har flera gånger blivit tvungen att vänta långa tider på att få kommentarer av mina handledare då professorerna ofta är väldigt upptagna med andra saker. Tidtabellen på de experiment min doktorsavhandling baserar sig på har även dragits ut väldigt mycket, vilket ju såklart drar ut på mina studier.

Idas råd till dem som funderar på att börja doktorera är att grundligt bekanta sig med forskningsämnet före man gör beslutet. Man kommer att arbeta med forskningsämnet under en väldigt lång tid så det lönar sig att verkligen ha intresse för ämnet.

– Jag rekommenderar också att bekanta dig med den forskningsgrupp du är intresserad av och ta reda på hurdana arbetsmetoder forskningsgruppen använder sig av och se till att metoderna passar just dig.

Ofta är arbetet väldigt självständigt och man får inte mycket stöd från forskningsgruppen, vilket det lönar sig att vara förberedd på. Doktorsstudier erbjuder stor frihet, men kräver också mycket eget ansvar.

– Om du ändå hittar ett forskningsämne som intresserar dig och du tycker om att forska och skriva vetenskaplig text, kan det vara väldigt givande att doktorera och du har möjligheten att verkligen göra en kontribution till vetenskapen och producera ny kunskap, sammanfattar Ida.

På universitetens webbsidor hittar man all lämplig information som gäller ansökningstid, bilagor, språkkrav och själva ansökan. Det lönar sig att ta reda på och bekanta sig med instruktioner i god tid för att förbereda alla dokument som behövs för att bli antagen.

Doktorandstudier är ett bra sätt att fördjupa sig i ett vetenskapligt ämne, att lyfta sin karriär till en ny nivå och bli en av de bästa i världen inom egen bransch.

Engagemangsredaktör för Studentbladet.

Vad tycker du?