När Studentbladet kontaktar Spark Sustainability är de mitt uppe i stora försäljnings- och aktionärsinfomöten och kalendrarna är fulla till bredden. Slutligen lyckas jag ändå få en intervju med Amanda Rejström, som är utbildad energitekniker och en av Spark’s grundare. Förutom Rejström är bolaget grundat av Anna Eriksson, också utbildad inom energiteknik och tidigare miljöpolitikstuderande, Felicia Aminoff.
Både Eriksson och Rejström jobbar numera heltid på Spark och i somras avslutade bolaget sin första investeringsrunda vilket betyder att de nu har möjlighet att anställa flera arbetstagare. Teamet har redan utökats från tre personer i början av året till sju arbetstagare i skrivande stund.
Spark vill inspirera och ge tydliga råd
Men låt oss gå tillbaka lite i tiden. Hur såg ambitionerna bakom Spark ut? Varför grundades Spark?
– Spark grundades för att utbilda och inspirera allmänheten att göra klimatgärningar. Vi ville också ge konkreta råd och lösningar på hur just du med dina levnadsvanor ska kunna leva mer klimatsmart.
Klimatet är allas ansvar
Rejström menar att politikernas, företagens och individernas ansvar är väldigt sammanlänkade. För att politikerna ska fatta svåra beslut för klimatet krävs det att fältet också ber om det och är beredda att förändra och testa nya levnadsvanor.
– Det talas hemskt mycket om att vi måste fatta gröna beslut men genast när det kommer till konkreta åtgärder, t.ex. höjda bränsleskatter eller minskning av köttkonsumtionen så blir det ramaskri. Som klimatvetare försöker man få folk att förstå att gröna beslut innebär det här i praktiken. Det handlar om att lära sig vad som krävs för att nå en koldioxidneutral framtid.
Det finns alltså ett stort behov av utbildning men Rejström påminner om att det inte bara räcker med utbildning. Inspiration är A och O för att ha motivation att upprätthålla en klimatsmart livsstil.
The Donut App
Rejström berättar att hon för åtta år sedan inte ännu hade en aning om hur man räknade ut koldioxidutsläppen från mat trots att hon, som energitekniker, kunde räkna ut utsläpp från marktransport, flyg, värme, el och avfallssektorn.
– I dag finns det en mängd räknare som kan kalkylera matutsläpp. Det är stor skillnad från 2017 när vi startade. Vi är inte vana vid att räkna ut klimatutsläpp på samma sätt som vi är vana att räkna ut tid och pengar. Vi måste förstå att det var en dyr resa om den orsakade två ton koldioxidutsläpp. Det handlar om att förstå proportioner.
I januari det här året lanserade Spark The Donut app, det vill säga en koldioxidräknare. Appen erbjuder också en mängd olika servicetjänster och produkter som passar den specifika användaren. Spark är dock noga med att inte marknadsföra produkter och tjänster som man inte kan visa att minskar utsläpp för användaren.
– Vi byggde en koldioxidräknare på nätet och utifrån den skapade vi The Donut app som sparar användarnas uppgifter och därför är mer personligt anpassad.
En dröm som gått i uppfyllelse
Lanseringen av The Donut blev också startskottet för Spark att kunna utveckla sin verksamhet ytterligare och bredda sina vingar genom att anställa sina första arbetstagare. För Rejström har drömmen om att få jobba med hållbarhet gått i uppfyllelse.
– Jag har intresserat mig för hållbarhet sedan många år tillbaka, så att nu ha mandat att bygga vidare på de här tankarna är otroligt roligt. Det är spännande att vi vuxit så pass fort. Det är såklart utmanande också eftersom jobbet hela tiden förändras, vilket ju samtidigt är positivt.
Det är inte bara Spark som vuxit och utvecklats sedan 2017. Också miljöintresset och kunskapen har blivit större sedan 2017, trots att det bara handlar om en skillnad på tre år. Den ökade kunskap som finns om hållbarhetsfrågor leder samtidigt till en viss utmaning för bolaget.
– Folk vet redan så mycket så vi kan inte mera gå ut med samma information som vi gjorde för några år sedan. Men det betyder ju att kunskapen har ökat, vilket är helt härligt. Det är också roligt att det nu finns så många företag och organisationer som skapar förändring.
Varför ett bolag?
Det kan tyckas kontroversiellt att ett bolag jobbar för miljön i stället för en organisation. Att kapitalismen och hållbarhetsrörelsen inte är vidare bra vänner är ju välkänt sedan länge. Varför skapar man då ett bolag som ska jobba för miljön i stället för en organisation? Är det inte att spela kapitalismen rakt i händerna?
– Orsaken till att Spark är ett bolag är för att vi vill omforma vårt ekonomiska system så att det förflyttas allt närmare en mer cirkulär ekonomi. Ett bolag som bygger på principer om cirkulär ekonomi leder i bästa fall till att hållbarhetsvärden får större utrymme i vårt samhällssystem. Ju mer vi växer, desto mindre koldioxidutsläpp släpper vi ut.
Mot en cirkulär ekonomi
Rejström förklarar att det i dagens läge kan se ut som att det kapitalistiska systemet och den cirkulära ekonomin är två ganska olika saker. Trots allt finns det möjligheter för oss att utveckla vårt ekonomiska system så att det närmar sig de hållbarhetsvärden vi strävar efter.
– Det finns sätt att ändra på vårt kapitalistiska system, det handlar bara om hur modig man är. Det tog länge för oss att hitta vår företagsmodell för vi ville inte sälja ännu en vattenflaska som ska låtsas vara hållbar för att ha resurser att utbilda folk inom hållbarhet. Vi vill att våra pengar kommer ifrån det att bolag och individer aktivt tänker på hur de konsumerar mindre och det är ganska svårt att få pengar för det, ska jag säga!
Drömmen för Spark är att deras företagsmodell skulle få en given plats i det kapitalistiska systemet, måhända att tanken är radikal men omöjlig är den inte. Rejström tror att framtiden allt mer går mot en företagsmodell som erbjuder tjänster för att reparera, hyra ut och sälja begagnande saker.
– Det är viktigt att komma till botten med vad man själv ser som glädjen i livet. Vi måste ta oss tiden att fundera på vad livet egentligen ska handla om. Vi är så hjärntvättade att tro att saker, resor eller ett fint jobb ska göra oss lyckliga. Så länge vi fortsätter att tänka så har det en ganska liten betydelse om vi byter ut en plastmugg mot en porslinsmugg.
Pingback: STBL testar secondhand-ställen - Studentbladet