Att det råder undantagstillstånd i Finland är mycket ovanligt. Finland har inte befunnit sig i ett undantagstillstånd sedan andra världskriget åren 1939-1945. Regeringen Marin har utöver detta vidtagit ett flertal åtgärder för att minska spridningen av coronaviruset.
Men hur har coronakrisen förändrat den finländska politiken? Socialdemokraten Johan Kvarnström, Samlingspartisten Saara-Sofia Sirén och professorn i statskunskap vid Helsingfors Universitet Åsa von Schoultz ger sin syn på situationen. Kvarnström tillhör ett av regeringspartierna medan Sirén och Samlingspartiet sitter i oppositionen.
Inskränker på medborgarnas fri- och rättigheter
Regeringen Marin isolerade landskapet Nyland från resten av landet för att förhindra spridningen av coronaviruset från och med 28 mars. Nyland är med sina 1,6 miljoner invånare, sett till befolkningen, det största landskapet i Finland. I landskapet finns ett större antal personer som är smittade av Covid-19 än i något annat landskap. Isoleringen av Nyland medförde att finländare som har behov att ta sig in eller ut därifrån inte nödvändigtvis fick passera gränsen. Enligt statsminister Sanna Marin (Svenska Yle 26.3) var endast arbetsrelaterad pendling över gränsen tillåten. Detsamma gällde vissa nödvändiga resor. Landskapets gränser öppnades igen 15 april.
Åtgärder av det här slaget inskränker på medborgarnas fri- och rättigheter. Johan Kvarnström hoppas att isoleringen var den sista i sitt slag i den här krisen. Åsa von Schoultz säger att isoleringen av Nyland har begränsat människors rätt att mötas.
– Regeringen påbjuder dessutom att grupper som är större än 10 personer ska undvikas, tillägger hon.
Enligt Saara-Sofia Sirén är det viktigt att vid införandet av begränsningar samtidigt ta i beaktande medborgares fri- och rättigheter. Vid varje begränsning måste beslutsfattarna även reflektera över de negativa följder som följer av begränsningen.
– Vi har kunnat se en ökning av våld mot partnern i hemmen under undantagstillståndet. Det här är inte bra. I ett undantagstillstånd har riksdagen möjlighet att begränsa medborgarnas rättigheter endast i nödvändig utsträckning, säger hon.
Oppositionen kräver snabba svar
Åsa von Schoultz säger att Finland befinner sig i en intressant situation ur ett politiskt perspektiv. Hon anser att regeringen har gjort en stor rörelserestriktion genom isoleringen av Nyland. Men istället för att kritisera regeringen har oppositionen hejat fram den i dess arbete.
– Oppositionen kritiserar vanligtvis regeringens politik. Men det har inte varit det dominerande mönstret under coronakrisen. Oppositionen har snarare efterlyst hårdare restriktioner än de som regeringen har utfärdat, säger hon.
När det existerar en gemensam yttre fiende brukar alla partier traditionellt sluta upp bakom regeringen för att bekämpa fienden, i det här fallet Covid-19. Enligt von Schoultz får därför oppositionen nu mindre uppmärksamhet och synlighet i media.
von Schoultz efterlyser en kritisk debatt, där olika linjer läggs fram samt för- och nackdelar behandlas för att lösa coronakrisen. Efter krisen behövs en noggrann utvärdering av regeringspolitiken för att klargöra om situationen kunde ha hanterats bättre.
Kvarnström instämmer med von Schoultz. Han anser att Finland befinner sig i speciell situation.
– Oppositionens kritik handlar om att regeringen borde ha gjort åtgärder i ett tidigare skede, säger han.
Enligt Kvarnström förstår alla partier i riksdagen situationens allvar. I riksdagen råder en enighet om regeringens åtgärder. Men det finns trots allt sakfrågor som alla parter inte kunnat enats om.
– Åsikterna går isär om hur problemet med den ekonomiska nedgången ska lösas, säger Kvarnström.
Saara-Sofia Sirén säger att Samlingspartiet har understött regeringens åtgärder för att bekämpa coronaviruset. Enligt henne är det viktigt att regeringen reagerar snabbt och vidtar förebyggande åtgärder.
– Under den rådande coronakrisen är det viktigt att vara lösningsorienterad, säger Sirén.
Sirén betonar även vikten av att vara konstruktiv i ett undantagsförhållande. Som oppositionsparti är det viktigt att föra fram alternativ till regeringens politik.
– Med populistiska rop och konfrontation bygger man inte upp en konstruktiv diskussion, säger hon.
Ungern avvecklar demokratin
Den politiska utvecklingen och följderna av coronakrisen har varit annorlunda på andra håll i Europa. I Ungern har premiärminister Viktor Orban skaffat sig större maktbefogenheter. Parlamentet i landet har utlyst ett nationellt nödläge och gav samtidigt utökad makt åt Orban att fatta beslut utan parlamentets godkännande. Enligt Kvarnström borde EU ta itu med åtgärder mot Ungern, för att motverka den pågående avvecklingen av parlamentarismen i landet.
– Orban har gått för långt. Han har kört över demokratin. Liknande åtgärder kommer vi inte att se i Finland, säger Kvarnström.
Sirén instämmer med Kvarnström. Hon säger att demokratins avveckling i landet gör henne orolig över Ungerns framtid. Enligt henne har Samlingspartiet krävt att Orbans parti Fidesz utesluts ur den europeiska center-höger gruppen EPP (Europeiska Folkpartiet), som sitter i Europaparlamentet.
– Finland är en rättsstat, i vilken demokrati tillämpas. Det som sker i Ungern kommer inte att tillämpas här, säger hon.
von Schoultz anser att det inte finns någon risk för att Finland tar i bruk liknande metoder som Ungern har gjort. Hon poängterar att avvecklingen av den liberala demokratin i Ungern är något som har skett i flera år redan.
– I Ungern och även i Polen har makthavarna utnyttjat sina politiska befogenheter på ett annat sätt än vad regeringen i Finland har gjort.
Ingen politik av krisen
Det är viktigt att riksdagen samarbetar för att återskapa ett normalläge i Finland. Kvarnström anser att alla partier borde arbeta gemensamt för att lösa krisen.
– När undantagstillståndet är över och landet har återgått till en normal situation, då kan sakfrågorna politiseras, säger han.
Kvarnström får även här medhåll av Sirén. Enligt henne ska partierna inte göra politik av krisen, men det skulle eventuellt kunna hållas val under undantagstillståndet om det blir aktuellt.
– Ett ömsesidigt samarbete mellan regeringen och oppositionen behövs. Regeringen kan inte enbart informera riksdagen om beslut, säger hon.
Sirén säger att i en välmående demokrati kan oppositionen påverka och komma med alternativ till regeringens politik – även mitt under en coronakris.
