För att fylla hålet efter mammans bortgång när Nadja ännu var relativt ung börjar hon ta sig till svarta klubbar där droger och sex existerar i en salig blandning. En av kvällarna på en klubb dras hon till honom, för han påminner om mamma och tillsist klarar hon inte av att stå emot, han introducerar sig som Demonen. De börjar sakta bygga upp en relation, men Nadja ligger bakom flötet med vem han egentligen är, han svarar inte på en enda av hennes personliga frågor och så fortsätter det under nästan hela romanen.
Fenomenet med en äldre man som groomar unga flickor och kvinnor genom att lova fina och stora saker, men börjar efter hand be om sexuella tjänster i gengäld är tyvärr allt för bekant i vårt samhälle. I litteraturen är detta även bekant genom till exempel Vladimir Nabokovs Lolita. Men i en mera modern och svensk kontext är det svårt att inte koppla Demonen till den så kallade “Kulturmannen”. Maktpositionen i romanen handlar inte endast om ålder, för Nadja är ändå 21, men Demonen har pengar och makt på ett helt annat sätt en henne. Mycket av romanen går ut på att Nadja försöker hitta sin plats i relation till Demonen eller även bortom Demonen och hennes osäkerhet är genomgående.
Det finns en stark laddning av sexualitet och fysisk beröring som genomgående tema och den kan lätt bli något obehaglig. Närheten till mamman som är allt Nadja vill ha i livet, den nära relationen till hennes bästa vän och sexlivet med Demonen. Men de sexuella akter som tar plats i boken är inte sexualiserade i karaktär utan ofta mera obekväma antingen före, under eller efter. “Han beter sig som om sexualiteten kan överföras till vilken form som helst utan att gå förlorad.”
De tillbakablickar man får visar att Najda vuxit upp i ett matriarkalt spiritualistiskt hem, där mamma, moster och mormor har varit familjen. Tron på andevärlden och mycket därtill är något som ligger i grunden för Nadja hemifrån men hon trycker ner det alltmer kring Demonen eftersom han säger att det är trams.
Romanen slutar abrupt, man får inte veta hur saker fortsätter för Nadja, men även om det känns något frustrerande personligen så passar det stilistiskt väldigt bra för handlingen, att slutet förblir öppet men skapar samtidigt en form av cirkelkomposition där det börjar och slutar med mamma och Nadja.
Magic love pixie är en roman om förtryck och maktförhållanden, om balansgång och att försöka skapa mening efter trauma. Romanen är välskriven och bygger upp en påträngande atmosfär, väntar innerligt på att läsa mera av Stenström i framtiden.