Ny undersökning: så här upplevs huvudstadsregionen av studerande

Resultaten av Studerandenas huvudstadsregion 2019-undersökningen presenterades på torsdag. Undersökningen gjordes för första gången 2015 och för andra gången i år.

Undersökningen gjordes i två delar – dels genom workshops med fokus på självständiga studerande och internationella studerandes sysselsättning, och dels genom ett frågeformulär med tre huvudsakliga teman: boende, mobilitet och delaktighet.

På publiceringstillfället i Tiedekulma kommenterade Helsingfors biträdande borgmästare för stadsmiljösektorn Anni Sinnemäki undersökningens resultat.

– En stad som är bra för studerande är bra för alla. En levande, hållbart utvecklande, klimatansvarsfull och intressant stad drar till sig människor från alla håll.

Ett av undersökningens mål är att bidra med information om vilka tjänster studerandena vill ha av staden. Speciellt i fråga om boende konstaterade Sinnemäki att staden har stora möjligheter att påverka.

– Helsingfors har som mål att bygga 7000 nya lägenheter per år. I år kommer vi klart över 6000, vilket inte helt når målet men är det bästa resultatet på hela 2000-talet.

Boende kostar hälften av nettoinkomsten, miniettor intresserar

De flesta studerande bor i hyreslägenhet – 79 procent – varav fyrtio procent bor i studentbostad och 27 procent bor i lägenheter från den privata marknaden.

71 procent håller med om att studentbostäder har rimliga hyror, och 58 procent håller med om att studentbostäder finns på bra ställen. Däremot så anser hälften av de som svarat att studentbostäder inte är lätta att få.

På samma gång har boendeutgifterna stigit medan nettoinkomsten minskat sedan undersökningen gjordes 2015. Boendeutgifterna har ökat från ett medeltal på 510 euro till 550 euro per månad, och medianen har stigit från 450 till 500 euro.

Samtidigt har studerandes nettoinkomst sjunkit med fjorton euro (från 1095 till 1081 euro). Dock har medianen stigit från 987 till 1000 euro, vilket kan ses som en mera korrekt bild av inkomstnivån eftersom medianen är mindre känslig för de extremt låga och höga inkomsterna.

Mera intressant är att se hur studerande ser på sin ekonomiska situation enligt undersökningen: 41 procent anser att de klarar sig bra ekonomiskt, 38 procent anser att de klarar sig om de lever sparsamt och 21 procent anser att det är svårt eller osäkert.

Dessutom har 8 procent av studerande under sin studietid upplevt bostadslöshet. Bostadslösheten är oftast kortvarig, men ungefär en tredjedel har upplevt bostadslöshet i längre än två månader. Nästan alla som har upplevt bostadslöshet har under tiden inkvarterats hos vänner eller släktingar.

Enkäten kartlade också hurudan omgivning studerandena helst skulle bo i. Sammanfattat kunde man säga att den typiska studerande vill bo i en urban miljö, planerad på cyklisters och fotgängares villkor. Hellre en liten lägenhet med centralt läge än en större lägenhet längre bort. Dock uppskattas även egen frid och närhet till grönområden.

Över hälften svarade att de skulle kunna tänka sig bo i en minietta, det vill säga en lägenhet på under 20 kvadratmeter, om priset var rimligt.

Gör kollektivtrafik billigare eller helt gratis

Kollektivtrafik och gående till fots är överlägset de populäraste sätten att röra sig i huvudstadsregionen. 58 procent av studerande använder HRT:s kollektivtrafik dagligen, medan bara 6 procent använder aldrig kollektivtrafik.

I undersökningen fick studerande även rangordna vad som avgör valet av transportsätt. Svaren blev: billigt pris, kort restid, bekvämlighet och miljövänlighet.

Studerandena frågades också hur de skulle utveckla kollektivtrafiken. Nästan hälften ansåg att studentrabatten borde höjas, en tredjedel ansåg att kollektivtrafiken borde vara helt avgiftsfri. En femtedel ansåg att en bilfri zon borde skapas i Helsingfors centrum.

Över hälften av studeranden cyklar mer eller mindre regelbundet: 11 procent av studerandena cyklar dagligen, 18 procent cyklar några gånger i veckan och 24 procent en eller färre gånger i veckan.

28 procent av studerande har använt stadscyklar, vilket är flera än tidigare år trots att elsparkcyklar dykt upp i huvudstadsregionen.

Studerandena fick också välja mellan ett och tre alternativ som skulle få dem att cykla oftare. De populäraste svaren, i ordning, var: tryggare cykling (exempelvis genom bättre cykelleder eller annorlunda trafikkultur), ett mera omfattande och enhetligt cykelnät samt bättre möjligheter att duscha, förvara kläder och parkera cykeln vid sin studieplats.

Väldigt målande för studerandes sätt att röra sig är att 82 procent av studerande har körkort, men bara 17 procent rör sig med personbil (egen bil/taxi/samåkning) mera än en gång per vecka.