Hur får man ett bra sommarjobb, och är det för sent om man ännu inte har hittat något? För att ta reda på det ringde vi till Päivi Salminen-Kultanen, projektledare för kampanjen om Ansvarsfullt sommarjobb.
Kampanjen, som dras av Oikotie Työpaikat, utmanar arbetsgivare att erbjuda flera och bättre sommarjobb för unga i åldern 14 till 29 år. I fjol erbjöd kampanjens 450 arbetsgivare över 65 000 arbetsplatser. I år är ungefär 500 arbetsgivare med.
Hur ser ett bra sommarjobb ut?
Vi har sex principer som alla arbetsgivare i kampanjen förbinder sig till. Ansökningsprocessen och kommunikationen ska fungera smidigt, arbetet ska vara meningsfullt och arbetstagaren ska få ordentliga instruktioner och handledning. Dessutom ska sommarjobbarna behandlas jämlikt med de andra arbetstagarna, lönen ska vara rimlig och arbetsgivaren ska erbjuda skriftliga avtal och intyg utan att arbetstagaren behöver be om det skilt.
Vad ska man tänka på då man söker sommarjobb?
Uteslut inga alternativ på förväg, men tänk speciellt på vilka dina styrkor och intressen är.
Förbered dig också innan du söker, exempelvis genom att ta reda på information om arbetsgivaren eller företaget i fråga. Tänk på vad specifikt du kan erbjuda, och anpassa din ansökan och cv enskilt för varje arbetsplats du söker.
Arbetsgivaren är kanske mest intresserad av varför du söker dit, så gör det tydligt vad just din motivation är. Tänk också på vilket intryck du gör i varje del av ansökningsprocessen, till exempel då du eventuellt rings upp för att bjudas in till en intervju.
Är det för sent om man inte ännu har hittat ett sommarjobb?
Absolut inte! Det finns ännu massvis av öppna platser på vår webbsida, i väldigt varierande branscher och uppgifter.
Många arbetsgivare vet inte exakt hurudant behov av arbetskraft de kommer att ha innan slutet på våren, så därför kan de inte lägga ut annonser lika tidigt som de flesta. De kan till och med ha svårt att hitta sommarjobbare eftersom de flesta har sökt redan, eller bara antar att alla platser redan är tagna.
Man kan också kontakta företag som inte uttryckligen annonserar öppna platser. Särskilt då lönar det sig att läsa sig in på företaget, och tänka ut exakt vad man kan erbjuda dem. Om man till exempel är väldigt skicklig på att använda sociala medier kan man försöka övertyga något mindre företag att man kunde hjälpa dem med sin kommunikation.
Nya öppna platser dyker hela tiden upp, i fjol kom de in på vår webbsida ännu i slutet av juni. Så det lönar sig inte att ge upp!
Känn till dina rättigheter
Som sommarjobbare är det ibland svårt att veta vad man har för rättigheter och skyldigheter, så vi ringde också till juridikstuderande Liisa Lehtonen.
Lehtonen jobbar på Sommarjobbarinfo, som är en informationstjänst för de fackliga centralorganisationerna FFC, STTK och Akava. Till tjänstens telefonjour får sommarjobbare ringa och ställa frågor på både på finska och svenska.
Vilka är de vanligaste problemen ni får frågor om?
Det beror på tidpunkten. I början av sommaren ringer folk mest med frågor gällande det egna arbetsavtalet eller branschens kollektivavtal, som om något är oklart kring lön eller villkor. Till exempel har nolltimmarskontrakt blivit vanligare, vilket kan vara ett problem om man studerar under resten av året och vill göra så mycket jobb som möjligt då man hinner. Vår rekommendation är då att man försöker förhandla fram ett minimiantal timmar.
Senare på sommaren handlar det ofta om själva arbetet. En klassisk fråga har att göra med inhiberande av arbetspass – till exempel om man jobbar som torgförsäljare och arbetsgivaren bestämmer att dra in ett överenskommet arbetspass på grund av dåligt väder. Då ska man ändå få betalt för arbetspasset.
Också då första lönen betalas ringer folk in med många frågor, bland annat om tillägg och annat i lönespecifikationen. Mot slutet av sommaren handlar det ofta om rätten till semesterpenning, rätten att få arbetsintyg och så vidare. Lagtexter och avtal kan vara svåra att förstå, och många vill höra en experts åsikt innan de tar upp saken med sin arbetsgivare.
Hur kan ni hjälpa?
Vi kan bara ge rådgivning, men oftast brukar det räcka. I många problemsituationer handlar det om att varken arbetstagaren eller -givaren känner till vilka regler som gäller, snarare än att det skulle vara fråga om avsiktlig nonchalans.
Om man är medlem i ett fackförbund kan man också kontakta det egna förbundet. Eller så kontaktar man arbetarskyddsförvaltningen om det handlar om arbetsskyddsfrågor eller grövre fall. Men det är ganska ovanligt.
Hur kan man själv förebygga eventuella problemsituationer?
I arbetsavtalet brukar det stå vilket kollektivavtal som gäller, och det är bra om man bekantar sig med det på förväg.
När man har börjat arbeta är det viktigt att modigt våga ta upp saker med sin chef och kolleger, och om det finns en förtroendeman på arbetsplatsen kan man alltid tala om anställningsvillkor med hen. Det sämsta alternativet är att bara fundera på saker själv och vara osäker, det är alltid bättre att tala med någon eller ringa till oss.
Begär också att få en ordentlig introduktion i arbetet – alla arbetsgivare tänker kanske inte på det. Man ska få veta vad som ingår i arbetsuppgifterna, och framför allt hur man utför arbetet säkert.
Hur kan man ha koll på sina villkor om man är anställd med muntligt avtal?
Muntliga avtal är helt lika bindande som skriftliga, men vi rekommenderar starkt att man begär ett skriftligt avtal om arbetsgivaren inte automatiskt ger det. Det är också bättre för arbetsgivaren, så kan man undvika eventuella oklarheter och bråk.
Om arbetsgivaren inte vill göra ett skriftligt avtal måste arbetstagaren ändå få en skriftlig redogörelse för arbetets centrala villkor, om anställningen är längre än en månad.
