Hoppa till innehåll

Klimatpolitik och utbildning vägde tyngst på studerandes valdebatt

Många stora löften gavs under valdebatten Vår röst, som ordnades i förrgår av SHS, StudOrg och TF i Hankens festsal. Riksdagskandidater från alla riksdagspartier förutom Blå framtid, Seitsemän tähden liike och Liike Nyt deltog. Samtliga kandidater ställer upp i Helsingfors valkrets, förutom Leo Byskata (KD), som ställer upp i Vasa.

Då det kommer till klimatfrågor är alla som är på plats enstämmiga om att något måste göras. Mest diskussion blev det om konsumtion, som nästan alla kandidater vill styra i en hållbar riktning med någon form av utsläppsbaserad mervärdesskatt.

– Jag tror inte på enskilda punktskatter, utan istället vill vi beskatta all konsumtion enligt dess klimatavtryck, säger Veera Hellman (Saml).

SFP och SDP är inne på samma linje – en helhetsreform av beskattningen som både sänker skatterna på miljövänliga produkter och höjer skatterna på miljöskadliga. De tar avstånd från en uttalad ”köttskatt”, men i praktiken skulle modellen innebära att bland annat kött- och mjölkprodukter blir dyrare.

Problemet med allmänna hållbarhetsskatter är att det blir väldigt svårt att räkna ut klimatavtrycket för varje produkt på marknaden, vilket Amanda Pasanen (Gröna) och Eeva Kärkkäinen (C) påpekar. De gröna och Vänsterförbundet vill minska på köttkonsumtionen både genom beskattning och indragning av företagsstöd.

– Vi kan inte stöda köttproduktion på den nivå vi har i dag. Bort med de miljöskadliga företagsstöden, säger Ajak Majok (VF).

– Vi måste få priset på kött upp, men också priset på växtbaserad mat ner, så att människor lättare kan göra hållbara val, säger Amanda Pasanen (Gröna).

Kärkkäinen (C) vill istället för genom beskattning minska på Finlands utsläpp främst genom att utveckla ny teknologi och utöka kolsänkor, det vill säga skog som binder koldioxid.

De enda kandidaterna som inte vill ha någon beskattning enligt klimatavtryck är Oskar Viding (Sannf) och Leo Byskata (KD). Sannf och KD vill istället satsa på inhemska produkter.

– Att fixa saker med beskattning är socialism, och socialism kommer inte att lösa klimatförändringen, säger Viding.

Håller utbildningslöftena denna gång?

Den senaste regeringen gjorde indexförfrysningar och stora nedskärningar i utbildningens grundfinansiering. Nu vill åtminstone Gröna, VF, SFP, SDP, Saml och C satsa mera pengar på högskoleutbildningen igen.

– Finlands framtid beror på högkvalitativ utbildning, men ändå investerar vi klart mindre pengar i forskning än de övriga nordiska länderna, säger Jonne Juntura (SDP).

– Utbildningen är vårt trumpfkort, och vi måste säkerställa en stadig grundfinansiering från staten, säger Stina Wahlsten (SFP).

Också studerandes utkomst är något alla partier är överens om att behöver ses över. I dagens läge är studerande den enda gruppen i samhället vars grundtrygghet kräver skuldsättning.

Alla partier förutom KD och Saml vill höja den nuvarande studiepenningen, som under den förra regeringen skars ner med ungefär 86 euro. KD och Saml vill istället uppmana studerande att jobba vid sidan om studierna, genom att höja studiestödets inkomstgränser. SFP vill göra både och.

– Det stämmer att studerande är tvungna att antingen skuldsätta sig eller jobba, men vilkendera har någonsin varit en dålig sak? säger Byskata (KD).

EU-ordförandeskap och translag

Kandidaterna svarade också på frågor som publiken hade fått skicka in innan debatten. Bland annat frågan om basinkomst delade åsikter.

Gröna, VF och C vill ta steg mot en basinkomst. Oskar Viding (Sannf) tycker också att basinkomst kunde vara ett alternativ värt att överväga, men med vissa krav på motprestation. SDP förespråkar också en liknande reform av socialskyddet, men vill inte kalla modellen för basinkomst eftersom delar av den fortfarande skulle vara behovsprövade.

– På sätt och vis har vi ju redan en basinkomst i grundlagen, som säger att alla har rätt till en viss grundtrygghet. Problemet är bara att det nuvarande systemet är för råddigt och energikrävande för att på riktigt fungera, säger Kärkkäinen (C).

Saml, KD och SFP förhåller sig skeptiskt till en basinkomst.

Även translagen, som har fått kritik av bland annat Seta och Amnesty, diskuterades. I korthet skulle det nya lagförslaget skilja på den medicinska och juridiska processen för att fastställa sitt kön, så att det inte behövs ett läkarutlåtande för juridiskt könsbyte. Tvångssteriliseringen som hör till den nuvarande translagen skulle också slopas.

Alla partier förutom Sannf och KD anser att translagen bör förnyas.

– Det är bra att vi är såhär överens, eftersom det handlar om mänskliga rättigheter, säger Veera Hellman (Saml).

På den sista publikfrågan – vilken sak borde prioriteras högst under Finlands kommande EU-ordförandeskap? – nämner alla kandidater klimatförändringen och utsläppshandeln, förutom Byskata (KD) som svarar EU:s framtid och Viding (Sannf) som svarar säkerhetspolitik och invandring.

Redaktionssekreterare 2019

Vad tycker du?