Alla som studerar för en lägre eller högre högskoleexamen vid ett finländskt universitet måste betala för ett medlemskap till en studentkår. Hälften av medlemmarnas pengar går till Studenthälsan, medan andra hälften går till studentkårens verksamhet.
Kåravgiften, som ligger kring en hundralapp, kan svida i en studerandes plånbok. Speciellt för de som aldrig tagit del av Studenthälsan eller kårens evenemang. Om obligatoriskt kårmedlemskap är orättvist har diskuterats i årtionden i olika kårfullmäktige, men oavsett vad ledamöterna anser kan de inte bestämma om en direkt förändring. De enda som kan ändra universitetslagen är lagstiftare. Nu träder två juridikstuderande, Ville Laakso och Sami-Petteri Seppä, fram och säger att de lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen.
– Medlemskapet strider mot individens rättigheter och speciellt mot föreningsfriheten, anser Ville Laakso.
Laakso och Seppä studerar rättsvetenskap på Åbo universitet och har läst lagboken noga. Något måste göras för att få ett slut på “tvångsmedlemskapet” enligt dem.
– Först bad vi om att få avsluta vårt medlemskap i kåren. Kårstyrelsen kunde inte bevilja detta. Vi bad att styrelsen för TYY (Åbo universitets studentkår) skulle ompröva beslutet. Det godkändes inte. Så vi lämnade in ett besvär till Åbo förvaltningsdomstol, säger Ville Laakso.
Tvång eller förmån?
Medlemskapsfrågan har diskuterats i årtionden i Finland. De som är emot kårmedlemskap anser att det strider mot grundlagen, som säger att varje medborgare har rätt att välja om medlemskap i en förening.
De som är för ett “automationsmedlemskap” hänvisar till universitetslagen, som säger att alla som studerar på universitet ska tillhöra en studentkår. Studentkåren bör också enligt lag sköta en del uppgifter, som till exempel studerandes intressebevakning.
Laakso listar problemen med att universitetsstuderande mot sin vilja måste tillhöra en förening, i det här fallet en studentkår.
– Du och jag måste som studerande tillhöra en kår. Kåren får sedan använda sig av vår rösträtt, trots att vi inte är av samma åsikt som kåren. Dels är det alltså en politisk fråga. Men jag är mer intresserad av den juridiska aspekten. Hur kan vi ha ett samhälle, där vi godkänner ett kränkande av en grundrättighet? En individs grundrättigheter ska inte kränkas bara för att en större grupp ska få stor nytta av det.
Medlemskapet har skapat en trygg ekonomisk återväxt för kårerna. Pengar kommer in varje år så länge det finns studerande. Laakso lyfter upp de orättvisor systemet har skapat.
– Enligt grundlagsutskottets utlåtande 2014 ska universitetsstuderande och yrkeshögskolestuderande behandlas jämlikt. När yrkeshögskolelagen blev till, uttalade sig utskottet att man inte behöver främja tvångsmedlemskapet inom yrkeshögskolor och att insamlingen av yh-studerandes avgifter för hälsovård kan göras på andra sätt än genom att inkludera dem i kåravgiften.
I fjol förde grundlagsutskottet fram att statsrådet borde börja utreda om det ännu är motiverat att studentkårerna har kvar obligatoriskt medlemskapet med tanke på föreningsfriheten.
– Dels kränks universitetsstuderandes rättigheter till föreningsfrihet och dels behandlas de ojämlikt jämfört med studerande i en yrkeshögskola. Alla studerande är i samma utgångsläge och ändå behandlas de ojämlikt i denna fråga, säger Laakso.
Det är upp till lagen
Finländska lagar får inte vara i konflikt med grundlagen. Men universitetslagen går det inte bara sådär att ändra på. Det måste finnas en tydlig konflikt. Ett domstolsbeslut kan få saker att hända, eller åtminstone reda ut saken rent juridiskt. Därför skickade Laakso och Seppä in sitt besvär till Åbo förvaltningsdomstol i december.
– Vi hoppas att de kan reda ut och lösa denna konflikt. Att de skulle kunna ge oss den grundrättighet, den trygghet, som det hör till att man har i den här staten. Det här kan sluta på många sätt. Men jag önskar att förvaltningsdomstolen sköter ärendet som vilket annat ärende som helst. Vi hoppas att de tar en ståndpunkt i frågan. Vågar de ta ställning? Det får vi se.
En orsak till varför inget gjorts åt det här tidigare tror Laakso beror på att man måste vara inskriven på ett universitet för att kunna lämna in ett besvär till förvaltningsdomstolen.
– En juridikstuderande hinner skriva ut sig från universitet innan hen förstår den juridiska konflikten och kan göra en saklig överklagan. Vi gjorde det i tid. Vi hoppas att domstolen tar en ståndpunkt i ärendet. Om de inte gör det skapas ett nytt problem: vad har vi egentligen för rättigheter om vi inte kan få vår tvist avgjord i en domstol?
Ifall förvaltningsdomstolen anser att kårstyrelsen gjorde fel i sitt beslut om att inte låta Laakso och Seppä avsluta sitt medlemskap öppnas dörren för fler studerande som vill avsluta sina kårmedlemskap. Vad som sker näst är nu upp till domstolen.
”Strider inte mot grundlagen”
Sanni Lehtinen, ordförande för Finlands studentkårers förbund (FSF), håller inte med Laaksos och Seppäs resonemang. Hon ser medlemskapet som en nödvändig och demokratisk förmån, och säger att att det inte strider mot grundlagen. Hon gav svar på frågor som väcktes efter intervjun med Laakso:
Varför är inte medlemskapet frivilligt?
– Automationsmedlemskapet har kännetecknat studentkårerna nästan så länge de har funnits och ses som en väsentlig del av universitetens grundlagsenliga autonomi. Sen dess instiftande har det visat sig vara ett bra sätt att aktivera och engagera studerande i en studentrörelse och garantera universitetsdemokratin.
Är det automatiska kårmedlemskapet en kränkning mot varje studerandes rätt till föreningsfrihet enligt FSF?
– Nej. Grundlagsutskottet, och även Europeiska människorättsdomstolen, har granskat automationsmedlemskapet ett flertal gånger och alltid kommit till slutsatsen att medlemskapet inte strider mot grundlagen. Det motiveras med studentkårernas lagstadgade uppgifter och anses vara ett motiverat undantag till så kallad negativ föreningsfrihet.
– Automationsmedlemskapet är det mest demokratiska och rättvisa sättet att organisera och möjliggöra studentkårernas utförande av de lagstadgade uppgifterna. På så sätt garanterar man också att varenda studerande kan påverka kårens verksamhet.
Vilka är huvudargumenten för att nuvarande automationsmedlemskap är bättre än ett frivilligt medlemskapet från den enskilde studerandes synvinkel?
– Automationsmedlemskapet har under årtionden säkrat studentrörelsens möjligheter att påverka och garanterat rörelsens intressebevakning och effektivitet i både Finland och universitetens förvaltning. Dessutom har man under årtiondenas lopp också uppnått många fördelar som förbättrar studerandes vardag, varav Studenthälsan är en.
– För att inte tala om ett flertal förmåner som berör studerandes boende, ekonomiska situation och vår avgiftsfria utbildning. Det är också värt att komma ihåg att studiepsykologer, bättre studiehandledning och andra tjänster som hjälper och förenklar studerandes vardag är en direkt följd av studentkårernas idoga arbete och lobbning.
https://www.instagram.com/p/Bn6hqhCgWEE/
Vad kan man göra för att studerande vid universitet och yrkeshögskolor behandlas jämlikt i framtiden med tanke på orättvisan Laakso lyfter upp angående betalningen av Studenthälsans avgift?
– Högskolestuderande kommer att behandlas jämlikt i och med SHVS-reformen. Alla grundexamensstuderande i högskolorna kommer från och med 2021 att få tillgång till SHVS tjänster. SHVS-avgiften kommer att uppbäras på samma sätt av alla studerande, för att finansiera tjänsten. Avgiften kommer att uppbäras likt en skatt av FPA.
Hur skulle FSF drabbas av ett frivilligt kårmedlemskap?
– Det är svårt att säga på en detaljerad nivå. Sannolikt skulle studentkårernas medlemsantal sjunka, vilket i sin tur skulle inverka på de medlemsintäkter som FSF kan uppbära och leda till ekonomiska omstruktureringar. Det skulle med hög sannolikhet drastiskt sänka hela studentrörelsens möjligheter att påverka i samhället.
Vad skulle hända med studentkårerna om ett frivilligt medlemskap infördes?
– De ekonomiska svårigheterna är självklara ifall medlemsantalet skulle krympa märkbart, som det hände i Sverige. Studentkårerna skulle då behöva fokusera på att rekrytera medlemmar och resurserna för intressebevakningen skulle minska. Det i sig skulle sänka studentkårernas möjlighet bevaka studerandes intressen.
– Dessutom skulle även studentkårernas möjligheter att stöda studerande, studentorganisationer och föreningar högst sannolikt minska. Småföreningars existens, som erbjuder en mångsidig studentkultur, skulle då hotas.
Är frivilligt medlemskap något som FSF tänker jobba för?
– FSF:s ståndpunkt står fast: studentkårernas automationsmedlemskap är motiverat och värt att hålla fast vid. Det garanterar studentrörelsens möjligheter att påverka, studentdemokratin och så vidare. Ett studentvänligt samhälle är inte en självklarhet. Det kräver kontinuerligt arbete och systematisk påverkan på lång sikt.
