I vår ger Förlaget M inte ut en enda skönlitterär bok av en författare som är under 30. Förlaget intygar ändå att situationen inte är så dålig som det kan verka.
– Det är delvis en slump att det inte finns någon författare under 30 i vår vårkatalog, på hösten har vi åtminstone två skönlitterära verk av unga författare på väg, säger Sara Ehnholm Hielm, förläggare på Förlaget.
Ehnholm Hielm nämner också några unga författare som Förlaget har gett ut under de senaste åren – Déa Solin, Sinéad Obrey och Studentbladets före detta chefredaktör Rafael Donner. Adrian Perera och Hannah Lutz var kring trettio vid debuten.
Också i Schildts & Söderströms senaste vårkatalog lyser författarna under 30 med sin frånvaro då det kommer till skönlitteratur.
– Vi söker alltid efter nya författare, men inte specifikt efter ålder, säger Anna Friman, litterär chef på S&S.
I fjol gav S&S inte heller ut ett enda skönlitterärt verk av en författare under 30. De yngsta författarna som gavs ut var Ellen Strömberg och Matilda Södergran, båda födda 1987.
Litteraturen släpar efter
Unga författare är viktiga för förlagen. De hjälper inte bara förlagen att få yngre läsare, utan bidrar också med unika sätt att skildra sin omvärld.
– Litteraturen är ett uttryck för något som finns i en människa, den människans begreppsvärld och tankar, och där spelar ju åldern en roll. En äldre författare ser helt annorlunda på livet just nu än en ung författare, säger Friman.
Sara Ehnholm Hielm berättar att unga oftast skriver om samtiden, sin direkta omgivning. Något annat gemensamt är det svårt att hitta. Tidigare var det vanligt att författare debuterade med diktverk, och sedan fortsatte sitt författarskap med romaner, men i dag debuterar unga ofta genast med prosa.
– Människor berättar alltid sin generations historia på ett sätt, det finns i deras litteratur och språk, säger Ehnholm Hielm.
– För ett förlag finns absolut ett egenvärde i att ha författare i olika åldrar.
I den unga finlandssvenska litteraturen syns det samtida bland annat genom nya kommunikationsformers inflytande. Bloggar, sociala medier och internet är inte bara ytliga, påklistrade motiv, utan utgör en naturlig del av livet.
– Litteraturen är ändå lite efter då det kommer till det, jag tycker att exempelvis tv-serier bättre uppmärksammar hur unga upplever världen och samhället just nu, säger Friman.
Hårt arbete, inte gudomlig inspiration
Vi säger för artikelns skull att jag alltid har drömt om att bli författare och vill ge ut en bok. Vad är det viktigt att tänka på?
Anna Friman önskar att unga ska skriva så som de själv vill.
– Idealet är att en ska ha läst mycket, men inte imiterar andra, utan istället skapar ett eget litterärt uttryck. Det egna uttrycket är kärnan för författarskapet, oavsett tematiken eller motiven i den färdiga texten, säger Friman.
Friman, som i flera år har varit jurymedlem i Arvid Mörne-tävlingen, säger att det märks då skribenter försöker skriva så som de tror att man ska skriva, vilket sällan ger bra resultat. Ett eget uttryck och en egen röst är det viktigaste för unga som vill bli författare.
Att skriva kräver med andra ord begåvning, men också stor hängivenhet. Ett färdigt manuskript är långt ifrån samma sak som en färdig bok – förlagen kan ibland jobba med ett manus i flera år innan det ges ut.
– Förlagen har ett ansvar över att utvecklingen och nivån på manuset är sådant att det kan utsättas för granskning och kritik, säger Friman.
Om inte debutverket håller måttet finns det en risk att författaren möter hård kritik, vilket kan ha en negativ effekt på viljan att fortsätta skriva. Särskilt för väldigt unga debutanter, som ännu i någon mån söker sin identitet och plats i världen, kan offentligheten vara väldigt tung.
Det hårda arbete som krävs för att ge ut en bok kan också avskräcka många som gärna skulle se sitt namn på en bokpärm, men inte är beredda att investera ett eller två år av sitt liv på en roman som kanske aldrig ens blir publicerad.
– De flesta som debuterar i ung ålder har väldigt tidigt beslutit sig för att de vill bli författare, och är då också oftast väldigt begåvade och beredda att skriva och skriva och skriva tills det blir något, säger Ehnholm Hielm.
Det är alltså inte konstigt att en stor del av unga debutanter ofta både säljer relativt bra och får ett positivt bemötande av kritiker. Frågan är bara varför de inte är flera.
Tävlingar och utbildningar
En viktigt element för unga som vill debutera är skrivartävlingarna.
– Jag tror att de som debuterar efter skrivtävlingar ändå skulle ha debuterat i något skede, men utan tävlingarna skulle det nog ha dröjt längre, säger Friman.
Arvid Mörne-tävlingen är utan tvekan en av de mest betydande tävlingarna för unga finlandssvenska skribenter. Tävlingen gäller vartannat år noveller och vartannat år dikter, och tar emot bidrag av tidigare opublicerade under 30-åringar.
Tävlingen har ordnats sedan 1987 och bland de tidigare prisvinnarna finns flera namn som senare publicerats på etablerade förlag: Martina Moliis-Mellberg, Kaj Korkea-aho, Matilda Södergran, Heidi von Wright, Bosse Hellsten, Adrian Perera, Déa Solin…
– Tävlingarna är väldigt viktiga, eftersom de kan ge skribenterna bekräftelse och kontakt med människor som kan hjälpa dem fortsätta skriva, förlag och skrivarkurser, säger Friman.
Skrivarskolor och -utbildningar är ett annat viktigt förberedande sammanhang för många blivande författare. Bland annat har Monika Fagerholm i flera år hållit en högt ansedd skrivarskola i Nyland. I Österbotten ordnas den ettåriga Skrivarakademin, och i Åbo har författarutbildningen Litterärt skapande ordnats.
– För oss är det viktigaste då vi söker nya författare helt enkelt att se hur någon skriver. Och för skribenterna kan tävlingar eller utbildningar visa deras begåvning till dem själva, ge dem självförtroende att skriva färdigt ett helt verk, säger Ehnholm Hielm.
Så gott som alla unga debutanter har något sådant förberedande sammanhang gemensamt – antingen deltagande i någon tävling, utbildning eller både och.
För tillfället pågår debutanttävlingen Läs mig! som ordnas av S&S. Bidrag kan skickas in tills den 7 maj. Det finns ingen åldersgräns för deltagande, men Anna Friman hoppas på att få in många bidrag från unga skribenter.
Vad är det då förlagen vill ha av unga skribenter?
– Hur ser världen och verkligheten ut just nu om man till exempel är 19 eller 25? Den erfarenheten skulle vara otroligt värdefull att skildra i skönlitteratur, säger Friman.
– Som med all litteratur vill vi ha det som är modigt, det som är angeläget, och handlar om det som är viktigast för skribenten själv. Författare som kan berätta med ett eget temperament och en egen röst hur det är för en ung människa att leva just nu, säger Ehnholm Hielm.
