Särskilt i huvudstadsregionen är det brist på behöriga svenskspråkiga lärare, men det kan hända att situationen ser annorlunda ut om några år. Sedan lärarutbildningen på HU började har intresset varit stort.
För Lovisa Back och Emilia Sundvall var klasslärarutbildningen alltid ett självklart val.
– Redan då vi var små lekte vi ofta skola, och jag brukade alltid vara läraren, säger Lovisa, som nu är på sitt andra år av klasslärarutbildningen.
– Att bli lärare var något som jag visste att jag ville sedan jag var liten, och i gymnasiet bestämde jag mig för att söka in till utbildningen, säger Emilia, som studerar på tredje året.
Också Matilda Sundqvist valde klasslärarutbildningen, efter att först ha utbildat sig till kosmetolog.
– Intresset kom för mig från ungdomsarbete och att jobba med barn, säger Matilda, också på sitt tredje år.
Alla tre är nu aktiva i ämnesföreningen Didactas styrelse.
”Ni har ju 10 veckor sommarlov”
Lärarfacket OAJ:s senaste arbetslivsbarometer ger ingen särskilt ljus bild av framtiden för blivande lärare.
Om man inte orkar läsa hela rapporten säger redan pärmbilden en hel del: en ensam utmattad lärare rullar ett enormt stenblock uppför en brant backe.
Statistiken är minst sagt oroväckande. Arbetsglädjen har minskat och stressen har ökat. Över hälften av lärare jobbar på både lördagar och söndagar, och två tredjedelar jobbar tre vardagskvällar i veckan.
https://www.instagram.com/p/Biyd1c0HLFJ/
I genomsnitt jobbar lärarna 18,5 timmar i veckan utanför själva lektionerna, vilket innebär flera timmar obetald övertid. I kombination med reformer och nedskärningar orsakar den massiva arbetsbördan utmattning, stress och sjukskrivningar.
– Att jobba som lärare innebär så mycket mera än att bara hålla lektioner, men ändå får man höra kommentarer som ”vadå, ni har ju tio veckor sommarlov”, säger Emilia.
Arbetstiderna blir lätt flytande, då det i hög grad är upp till läraren själv att planera sin tidsanvändning.
– Den nya läroplanen är dessutom mycket öppnare än tidigare, vilket kan skapa större press att planera jättebra och unika lektioner, säger Emilia.
Planeringsarbetet fyller vardagskvällarna och veckosluten. Det är naturligtvis ingen som tvingar en att arbeta övertid, men ändå blir det ofta så.
– Man kan ju välja att vara lat och planera en lektion på 15 minuter, men det blir ju inte bra då. En orsak till att det blir så mycket övertid kan vara att man verkligen vill prestera bra, att man bryr sig så mycket om sitt arbete, säger Matilda.
Utbildningen ger inte verktyg för att hantera stressen
De mörkare sidorna av själva arbetslivet är inte obekanta för lärarstudenterna, men i utbildningen tas de sällan upp. Stressen som arbetet oundvikligen verkar föra med sig är något som studenterna gärna skulle tala mera om.
– Det talas nog om det, men jag skulle inte säga att vi i vår utbildning har fått några vidare verktyg att hantera stress eller på något sätt förbereda oss för den aspekten av arbetslivet, säger Emilia.
Flera enskilda lärarstudenter har meddelat fakultetens personal direkt om att stress och utmattning är något som borde behandlas mera i utbildningen.
– Det är något vi väldigt gärna skulle ta upp, men det har åtminstone inte ännu gjorts något åt saken, säger Matilda.
För tillfället finns det ingen kurs som direkt skulle beröra ämnet i utbildningens kandidatskede, trots att många lärarstudenter redan då gör praktik eller börjar jobba som vikarier.
Givande trots låg lön
Trots att arbetsglädjen har minskat, svarar fortfarande 71 procent av lärare i OAJ:s arbetslivsbarometer att de är nöjda med sitt arbete. Meningslösheten som antyds i sisyfosmetaforen verkar inte heller stämma överens med hur lärarstudenterna själva ser på situationen.
– Man har ju själv valt det yrket, och jag tror nog att all övertid och slit kompenseras av den meningsfullhet och allt annat man får tillbaka när man jobbar, säger Lovisa.
Arbetsglädjen hittas kanske inte alltid direkt i stunden, men att se elevers utveckling över en längre tid verkar vara det som hjälper med att orka.
– Som lärare kan man verkligen påverka eleverna, man får se när de lär sig och gör framsteg, säger Emilia.
– Läraryrket är också väldigt omväxlande, man får fria händer och kan samtidigt själv lära sig mycket nytt, säger Lovisa.
Det tunga och stressiga arbetslivet verkar ändå inte heller ha avskräckt andra unga som känner kallet till läraryrket. I fjol sökte 191 personer till HU:s klasslärarutbildning, som har 40 startplatser.
Oavsett hur framtidens arbetsförhållanden ser ut, kommer lärare åtminstone alltid att behövas. De blivande lärarna är motiverade – för dem väger själva yrket tyngst.
– Jag har hört att många inte söker in till lärarutbildningen på grund av lärarnas relativt låga lön, men för mig är det viktigast att jobba med något som känns givande, säger Emilia.
– Nog skulle vi ju tacka ja till en bättre lön, speciellt med tanke på hur viktigt läraryrket är, men det finns jättemycket annat som gör yrket meningsfullt, säger Matilda.
