Det är fredag, och ingen stol är ledig vid Svenska Litteratursällskapet (SLS) när Vetenskapens natt inleds. Temat för kvällen är mod – något som verkar intressera både unga och äldre när man blickar över publiken. Som moderator för evenemanget har SLS lockat dit Studentbladets före detta redaktör Ted Urho, och bland paneldeltagarna finns välkända journalister, författare och akademiker. En av dessa är Anna-Lena Laurén – även en före detta redaktör hos STBL – som nu har många års erfarenhet som utrikes- och krigskorrespondent.
– Hur rädd är du på jobbet, frågar Urho av Laurén.
– Aldrig! Men jag är inte någon adrenalinknarkare, svarar Laurén.
Vrider man tillbaka klockan en timme satt docent Camilla Kronqvist (ÅA) i samma stol som Laurén. Hon diskuterar tillsammans med professor Helena Ranta (HU) begreppet mod. De kommer fram till att en modig person kan balansera på linjen mellan dumdristighet och feghet. Betyder det här att yrkespersoner – som Laurén – vilka kastar sig in i hotfulla situationer är dumdristiga? Nej – riktigt så enkelt är det inte enligt akademikerna.
Människor som väljer ett yrke var ens uppgift är att stå upp för andra är enligt dem typexempel på modiga personer. Kronqvist och Ranta lyfter även upp hopp och kärlek som en del av de modigas natur.
– Det behövs människor som orkar göra det tunga jobbet och ställa sig upp och tala, säger Ranta.
Det akademiska modet
Efter studier vid Helsingfors universitet blev Ranta rättstandläkare, och är erkänd för hennes arbete vid flera konflikter och katastrofområden. Bland annat har hon vittnat i rättegången mot Jugoslaviens före detta president Slobodan Milošević efter massakern i Račak. Hennes yrkesval skulle kanske andra beteckna som modigt, men hon väljer att beskriva sina val med andra ord.
– Det var en fråga om ansvar – inte mod.
Samtalet tar en vändning och rullar in på mod inom den akademiska världen. Rantas familj har en akademisk bakgrund, medan Kronqvist var den första i hennes familj som sökte till ett universitet. Den socioekonomiska bakgrunden kan enligt dem inverka på människors möjligheter att vara modig, men på det akademiska fältet ser det annorlunda ut.
– Där behöver inte klasser synas som de gör ute i samhället. Inom universiteten är mod mera kopplat till personligheter, säger Kronqvist.
En äldre man i publiken ställer sig upp och delar med sig av sin syn på studerandes mod. Enligt honom är studerande modiga när de vågar vara frågvisa och säga emot sina föreläsare.
Jag nappar tag i Laurén innan hon hinner rusa iväg efter paneldiskussionen, och frågar vad som är skillnaden mellan att vara modig under sin studietid och modig som krigskorrespondent.
– Som ung handlar mod om att våga gå mot strömmen. Som krigskorrespondent måste man istället våga ta fysiska risker, på samma gång som man måste överleva rent existentiellt. Man bevakar och tar risker, men aldrig onödiga sådana!
Det unga modet
Den stereotypiska unga modiga personen är rent ut sagt dumdristig. Enligt populärkultur är unga de som kastar sig ut genom fönstret med ett paraply, eller balanserar på taket med en öl i handen. Om dumdristighet inte är mod enligt kvällens paneldeltagare: vad karaktäriserar då en ung och modig personlighet?
I stora drag verkar kvällens experter vara överens om att ungdomens mod handlar om en tro på sig själv. Dock lyfter Laurén fram civil olydnad som ungas sätt att kämpa för sakfrågor. Kanske det är lättare att strunta i lagar om konsekvenser är sekundära till vad man vill åstadkomma?
– Jag träffade en ung programmerare i Moskva som hade deltagit i demonstrationer och bara därför blev utslängd från skolan. Han sade att vad som sker så sker och sökte sig vidare till nästa skola, berättar Laurén.
I publiken sitter Hanna Nåls och Tara Nyberg. Nåhls studerar psykologi i Sverige och Nyberg studerar journalistik vid Soc&kom, och för dem är mod lika med civilt kurage. De hade innan kvällens paneldiskussioner inte tänkt på självförtroende som en typ av mod.
– Jag spenderar min tid runt människor som jag är bekväma med. Kanske jag inte reflekterat om huruvida jag är rädd för att vara mig själv eftersom vi är en rätt homogen grupp kompisar, säger Nåhs.
De känner sig istället modiga när de försvarar någon annan eller vågar säga emot när alla andra sitter tysta. Med exempel från sina egna liv förklarar de sin syn på mod.
– Jag försvarar mina kompisar om de blir utsatta för trakasserier på krogen, säger Nyberg.
– Under en middag vi ordnat för flyktingar var det en som yttrade hur äckligt han tycke det varit att se två män pussas på en buss. Många kände sig obekväma att diskutera ämnet med tanke på hans bakgrund, men jag tyckte ämnet var för viktigt att släppa och kritiserade hans åsikter i hopp om att kunna vidga hans synsätt genom att förklara hur vi ser på saken, säger Nåls.
