Det finns tre olika sätt att förhålla sig till framtiden.
Det första sättet att närma sig framtiden är att förbereda sig för den, till exempel genom att se på megatrender och redan befintliga utvecklingar. Det andra sättet är att istället utgå från hurudan en önskvärd framtid är, och sedan fundera på hur den kan uppnås.
Det tredje sättet går ut på att granska flera eventuella framtider, vilket är grunden för jubileumsfonden Sitras utredning Svaga signaler öppnar upp framtiden (Heikot signaalit tulevaisuuden avartajina) som publiceras denna vecka.
Vad är svaga signaler?
Svaga signaler är tecken på något som i dagens läge ännu är marginellt, men kunde vara signifikant i framtiden. En svag signal kan vara vad som helst som höjer ögonbrynen hos den uppmärksamme – ett fenomen, en händelse, ett föremål, en teknologi, en tjänst, en åsikt eller ett nytt sätt att leva och vara i världen.
Svaga signaler säger inte med säkerhet hur framtiden kommer att se ut, utan erbjuder istället ett brett spektrum av möjliga framtider. Samtidigt utmanas etablerade antaganden och förväntningar.
För utredningen har Sitras framtidsexpert Mikko Dufva framställt en lista på sådana svaga signaler, i form av en interaktiv karta. Studetbladet har fördjupat sig i kartläggningen och listar nu fyra av de mest intressanta temana bland svaga signaler för dig att hålla koll på under 2019.
1. Motreaktioner till digitaliseringen
Vi har redan sett tydliga motreaktioner till digitaliseringen och prestationssamhällets hektiska tempo, och många svaga signaler tyder på att det kanske bara är en början.
Redan nu blir en växande andel under 30-åringar utbrända och utmattade, då omgivningen ställer allt hårdare krav. Rehabiliteringscenter för beroende av sociala medier öppnar, och retreats fria från sociala medier ordnas.
Användningen av smartapparater har lett till att barn har svagare handmotorik, medan både barn och vuxna har sämre koncentrationsförmåga än tidigare. I USA försöker oroliga föräldrar motverka utvecklingen genom att begränsa sina barns användning av smartapparater, vilket inte i lika hög grad är möjligt för fattiga familjer som för rika.
Också allt flera kändisar meddelar att de loggar ut, medan tilliten till teknologiföretagen sjunker stadigt i och med ständiga skandaler.
Samtidigt är vi mera beroende av sociala medier än någonsin, genom arbete, familj och vänner. Att vara offline kan i framtiden bli lyx som endast få har råd med.
2. Människan som data
Det sägs att Facebook känner dig bättre än du själv. På sociala medier och i andra digitala miljöer är människan inget annat än data, och sådan datainsamling kan i framtiden bli betydligt noggrannare och mera omfattande.
Att behandla människor som data kommer inte längre att bara begränsas till internet och sociala medier. Exempelvis är Kina på väg mot ett system där medborgarnas beteende kontrolleras genom ett avancerat system av poängsättning. Låga poäng leder till flygförbud, sämre skolor och svårigheter att få bra jobb.
Tankarna gick oundvikligen till Kina då det visade sig att även vårdreformen i Finland kommer att utnyttja ett slags poängsystem, vilket väckte livlig diskussion. I systemet kommer varje finländare att poängsättas enligt sin påfrestning på hälsovården, vilket i sin tur påverkar priserna för hälsovården.
Kina är också föregångare i användningen av ansiktsigenkänningsteknologi för övervakning av sina medborgare, bland annat i skolor, på offentliga platser och i toaletter.
I Kanada kommer en lag som förbjuder kontrakt som kräver genetiska test att upphävas, vilket öppnar dörrarna för nya former av diskrimination. Att se människor som data får en helt ny dimension i och med detaljerad geninformation.
Det är mycket möjligt att stora diskussioner om vad personlig integritet och sekretess innebär kommer att föras inom en nära framtid. Åtminstone i en möjlig framtid kommer den nya teknologin att låta regeringar, myndigheter och/eller företag att övervaka och kontrollera ditt beteende noggrannare än någonsin.
3. Nya sätt för individer att påverka och utöva makt
Individers möjligheter att utöva makt kan öka signifikant, vilket har både positiva och negativa sidor. Nya, eventuellt farliga teknologier är närmare enskilda personer till hands än tidigare.
Exempelvis kan syntetisk biologi ge enskilda personer möjligheten att utveckla syntetiska patogener som orsakar sjukdomar eller matförgiftning. I USA har FBI redan nått ut till hobbyister och studenter för att förebygga hotet.
Användningen av ansiktsigenkänningsteknologi kan bli mera utspridd, vilket kan ha farliga konsekvenser. Exempelvis kunde självstyrande drönare med ansiktsigenkänningsteknologi bli framtidens vapen för lönnmord.
Skada kan även göras via internet utan några vapen. Svaga signaler på detta är bland annat swatting, som härstammar från onlinespelvärlden. Swatting innebär att polisanmäla någon oskyldig, med syftet att vilseleda polisen att göra en husrannsakan, vilket redan har lett till ett dödsfall i USA.
4. Vi vet inte ännu hur vi ska hantera klimatkrisen
En karaktäriserande upplevelse för den nära framtiden kan mycket väl vara kognitiv dissonans. Medvetenhet om klimatkrisen ökar, men det gör också flygande och köttkonsumtion.
Klimatuppvärmningen orsakar redan otaliga dödsfall, och de som orsakar minst utsläpp är de som lider mest. Extrem värme och torka gör allt flera ställen fullständig obeboeliga.
Flera svaga signaler tyder ändå på att något görs. Exempelvis har Frankrike förbjudit engångskärl av plast, och EU har förbjudit en lång lista på engångsprodukter, bland annat plastsugrör och plastpåsar. Vem vet vilka andra produkter som vi tar för givet i dag inte kommer att finnas i morgon?
En växande andel människor verkar också vara redo att själva ta till åtgärder, och till och med bli fängslade för att bekämpa klimatuppvärmningen, vilket tyder på att problemet börjar tas på större allvar. Särskilt barn och unga engagerar sig, från portugisiska barn som stämmer Europas regeringar till globala skolstrejker inspirerade av svenska Greta Thuneberg (ordnas i Helsingfors denna vecka!).
Frågan är om det är tillräckligt.