– Förändring måste börja någonstans. Jag skriver inte nödvändigtvis under att Helsingfors universitet skulle vara byråkratiskt och att inget skulle fungera, det är mycket som fungerar helvetes bra. Det är klart, universitetet har sin mera traditionella sida, men Tankehörnan är inte något påklistrat. Vi är en genuin del av universitetets verksamhet.
Jag har försökt leka djävulens advokat och påpeka att Tankehörnan kanske bara är ett dyrt och konstlat skyltfönster, men Tankehörnans programchef Antti Asumaa har helt rätt. Byggnaden vid Universitetsgatans och Fabiansgatans hörn är ingen potemkinkuliss. Efter invigningen för drygt ett år sedan har Tankehörnan snabbt etablerat sig som en naturlig och väsentlig del av Centrumcampus vid Helsingfors universitet.
Invigningen lockade över 2000 nyfikna ögonpar och i skrivande stund har Tankehörnan redan hunnit stå värd för totalt 691 evenemang. Byggnaden verkar täcka ett behov, inte bara som en mötesplats, utan också som en vacker, harmonisk och funktionell plats för studerande att arbeta i.
Men vad är Tankehörnan egentligen, utöver soffgrupper och tvärvetenskapliga seminarier? Varför finns det till? Medan STBL har sin nomadredaktion i Tankehörnan träffar vi Antti Asumaa för att ta reda på.
Tanken som räknas
Enligt Asumaa har Tankehörnan tre huvudsakliga uppgifter. För det första ska den göra vetenskapen mera tillgänglig och lättförståelig och därmed en del av Helsingforsbornas vardag. För det andra ska Tankehörnan skapa dialog mellan politiken, näringslivet, medierna och Helsingfors universitet. Slutligen ska Tankehörnan vara en plats för studerande att kollaborera och arbeta i grupp.
– Som ett tillägg vill jag nämna att Tankehörnan också sänker på tröskeln för människor att bekanta sig med Helsingfors universitet. Om någon till exempel funderar på att forska här så är det ganska poänglöst att gå in i huvudbyggnaden och ta en titt.
Tankehörnan fick egentligen sin början i samband med att Helsingfors var världens designhuvudstad år 2012. Helsingfors universitet hade då ett pop up-kafé på Alexandersgatan, vars tanke var att presentera vetenskap i en avslappnad kafémiljö. Konceptet fungerade och Antti Asumaa säger att det var HU:s kommunikationschef Kirsti Lehmusto och marknadsföringschef Tanja Paananen som sedan drev projektet framåt.
Tankehörnan fortsatte först i Porthania och sedan på Alexandersgatan igen. Byggnaden som Tankehörnan ligger i just nu var ännu då en förvaltningsbyggnad, men eftersom den hur som helst behövde genomgå en grundläggande renovering beslöts det att göra om byggnaden till Tankehörnans permanenta hem i stället.
– Huvudscenen ligger på den gamla innergården. Det brukade finnas en rökruta och parkeringsplatser här, säger Antti Asumaa.
Det är svårt att fatta. Asumaa säger att det är JKMM Arkkitehdit som står bakom planerna, samma firma som ritade Amos Rex och OP-gruppens stiliga huvudkontor i Vallgård. Jag har inget ont att säga om arkitekturen och det har knappast någon annan heller: rent estetiskt är Tankehörnan sällsynt lyckad. Jag får lust att återta mina studier bara så att jag kan sitta här och leka att jag gör något nyttigt.
Terapi för klimatångest
Det är knappt så att Asumaa hänger med i Tankehörnans utbud själv. Om man bortser från sommarmånaderna och veckorna kring jul ordnas det enligt honom i medeltal cirka tre evenemang i Tankehörnan om dagen. Bland det gångna årets höjdpunkter nämner Antti Asumaa terapikvällen för klimatångest i april, som lockade över 400 människor, och presentationen ”Jännä kakka”, som handlade om hur man kan förbättra en dålig tarmflora med avföringstransplantation.
Han vill också lyfta fram de årligt återkommande fyra huvudtemana: Helsinki Health Week som handlar om hälsa och livsvetenskap; Hope for Globe om hållbarhet och klimatförändringen; Crazy World om världspolitik och ekonomi; och Smart as Hel, som handlar om den digitala revolutionen.
– Våra evenemang ska vara så engagerande som möjligt. De är modererade och förberedda, lite som tv-program, och vi producerar ofta animationer, intervjuer och videor som stödmaterial. Vi strävar också efter interaktivitet, vi försöker via omröstningar, publikfrågor eller till exempel en Twittervägg att få publiken att delta. Vi har på sätt och vis förbjudit föreläsningar och försöker få talturer att vara mera träffande. Monologer passar inte riktigt i konceptet.
Tankehörnans egna evenemang filmas och finns tillgängliga på Youtube. Asumaa säger att Helsingfors universitet också i framtiden vill producera mera Youtubevänligt, engelskspråkigt material.
– Om vi får 300 personer att komma på ett evenemang så är det lyckat, men via internet kan vi nå betydligt större publiker.
Dessvärre har deras videor inte precis blivit några virala fenomen. Den mest sedda videon är från Tankehörnans invigningsfest och har 808 visningar, medan den mest sedda videon från en presentation är del 1 från terapikvällen för klimatångest med 390 visningar. Del två har endast 90 visningar.
När STBL ber Antti Asumaa om några rekommendationer vill han hur som helst lyfta fram följande tre videor:
Nöjda studerande och utländska delegater
I väntan på en Youtubekarriär får Tankehörnan nöja sig med att samtliga besökare verkar vara nöjda. Som ett koncept är Tankehörnan relativt unikt och lockar många utländska delegationer, vilket är positivt för både HU:s, Helsingfors stads och Finlands image.
– Tankehörnan har väckt enormt intresse i andra universitet, i Estland, Holland, Sverige, Kina, Hongkong … Jag har presenterat Tankehörnans verksamhet för flertalet delegationer. Om du tänker på den akademiska världen så är den ganska konservativ, det finns ganska lite sånt här. Vi har blivit ett riktmärke för andra på hur man kan göra vetenskapen intressant, säger Asumaa.
Också bland de mera regelbundna besökarna är responsen så gott som enstämmigt positiv. Annina Haverinen är doktorand vid HU:s medicinska fakultet och sitter och arbetar vid ett bord tillsammans med Susanna Högström, som studerar socialpsykologi vid Soc&kom.
– Jag är här nästan varje dag, det här är mitt arbetsrum. Alternativen är att vara hemma eller i mitt jobb där det finns några rum, men man får bra kaffe här, här är kiva och det ser bra ut, det är bra akustik och faktiskt ganska tyst. Via unis internet har jag tillgång till alla databaser, jag äter också lunch här ibland och går på gym nere i källaren i Unisport, säger Annina.
Också Susanna besöker Tankehörnan flera gånger i veckan.
– Den är jätteluftig och att ha gymmet i samma byggnad är härligt. Man hittar alltid ett bord här och jag gillar alla krypin, tillägger hon.
Simon Granroth studerar också socialpsykologi, och precis som Susanna besöker han Tankehörnan flera gånger i veckan. Han är lite skeptisk till sättet företag via Tankehörnan inkräktar i universitetets verksamhet, men utöver det har han endast gott att säga om Tankehörnan.
– Jag märker att jag trivs här, jag gillar arkitekturen med betong och trä. Så är det en överraskande fri stämning här, till exempel är de väldigt tillmötesgående med att folk får använda köket och andra faciliteter. Det är kiva att det finns utrymmen här för att både mingla, tänka, arbeta och studera. Så är det ett plus att Unisport är i nedre våningen, det är en ganska stor bidragande orsak för mig. Jag brukar komma hit och först äta lunch, sen gymma, bada bastu och slutligen studera i någon mysig hörna.
